E-type gör Blocketreklam 😂

Tryck på bilden för att komma till videon.
 
 
Det är väl ingen nyhet att jag älskar E-type. Både som artist, människa och framtida make. Nejdå, jag är överlyckligt gift. Men polygami vore väl något? He, he, he. Han är så sjukt bra på scenen, är alltid en med publiken. Han verkar även så fin med hans kärlek för djur. 
 
Tydligen är han rolig med. Eller ja, han skrev väl inte detta manus men han skådespelar så bra i videon ovan! Martin skrev på sin Facebook-sida att han valde att inte ta en klassisk E-typelåt i detta klipp utan en gammal, men dock ospelad, goding. Det är inte många sekunder man hör av den men jag gillar tanken på att höra något nytt.
 
Fast jag såg en kommentar om att "han bara spelar gamla låtar". Jag skrattade inombords. Det är väl det som är hela grejen med E-type?! Han är en nostalgisk artist, inte någon som försöker göra hits varje år. Och han har inte en one-hit-wonder utan en hel drös med sköna hits. Personligen spelar jag ju även låtar han inte har med på sina spelningar med. Jag kan verkligen rekommendera hans ballader, då hör man dessutom mer av hans riktiga röst och inte den där klassiska "datortouchade" rösten.

Kan inte sluta lyssna på 🎵 + Lista ✏️

Dance Monkey - Tones and I (tryck på bilden för musikvideon).
Det känns ovant att jag lyssnar på en radiodänga 😃
 
 The Score - Legend (tryck på bilden för musikvideon)
Detta är en av systers löparlåtar, inget jag vanligtvis lyssnar på men jag gillar den.
 
 
Work, work, work - Lista

1. Vad ville du bli när du var liten?
Jobba som hallåa, ha ett hunddagis och skriva böcker.

2. Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Journalist, vilket jag valde på gymnasiet tills jag insåg att det inte passade min blyga personlighet.

3. Vilka var dina bästa / sämsta ämnen i skolan?
Svenska, matte, bild och idrott var jag bra i och resterande ämnen var jag antingen medioker eller sämst i, haha. Det ämnet jag fick extra stöd i var engelska.

4. Vad gjorde du efter gymnasiet?
Jag hoppade av gymnasiet i 2:an för att jobba på ett äldreboende. Jag festade väl desto mer... Jag läste upp gymnasiet några år senare och läste därefter till behandlingsassistent för att jag ville jobba på en ätstörningsenhet.

5. Vilket var ditt allra första jobb?
Somrarma 2002 och 2003 jobbade jag på ett par bondgårdar. 2005 hamnade jag på den gruppbostad jag jobbar på nu.

6. Vad har du haft mer för yrken?
Det jag fått betalt för att göra är att vara i en klädbutik samt vara tränare (åt ett fotbollslag men jag lärde ut kickboxning och fysövningar). Andra jobb jag haft enbart för erfarenhetens skull är: skobutik, café (skötte det själv en period), travstall, ICA och en Second hand-butik.

7. Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
Jag jobbar inom LSS vilket går ut på att hjälpa funktionshindrade att leva som alla andra. Så det kan vara allt från vardagssysslor (matlagning, städ, handling, dusch, osv) till sjukhusbesök och nöjen.

8. Vilka är dina starka / svaga sidor på ditt jobb?
Jag har en bra arbetsmoral, jag har ofta höga krav på mig själv och vad jag gör på arbetsplatsen. Jag tycker även att jag är bra på att umgås och hantera människorna jag jobbar för. Min svaga sida är att jag kan vara rätt inrutad.

9. Nämn något som du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb?
Jag gillar när jag infört något, även om det är småsaker. Jag började exempelvis skriva vad alla boenden skulle ha för middagar så att personalen som kom på kvällen skulle veta om det handlade om långkok eller nudlar typ. Jag skrev även upp det jag rapporterade till nästa arbetsgrupp, dels för att det är lätt att glömma vad som sagts, dels för att vissa kanske inte förstår svenska jättebra och därför i lugn och ro kan läsa vad som hänt. Dessa saker är nu rutiner som görs varje arbetspass.

10. Vad skulle du vilja jobba med om du inte hade det yrke du har i dagsläget?
Jag passar egentligen bäst med att jobba med bilder och texter. Grafisk designer eller något åt det hållet. För jag drömma riktigt jäkla mycket så skulle jag vilja skriva en bok (tänk typ Bridget Jones dagbok), manusförfatta, måla tavlor, jobba på ett postorderlager, göra kollage i tidningar, skriva krönikor och göra humorvideos med mig själv i huvudrollen #högfärdig

11. Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Allt för utsvävande eller varierande yrken, typ där man byter arbetsplatser för varje vecka eller åker på olika uppdrag.

12. Vad gör du om fem år?
Om fem år har jag jobbat på min arbetsplats i 11,5 år (plus två år innan dess), antingen trivs jag lika bra än eller så är det ett ganska bra tillfälle att sadla om? Det är aldrig försent att plugga men det vore skönt att vara under 40.


Kan inte sluta lyssna på 🎵

Tryck på bilden för att spela "Rock the night" (live 2018).
 

Lika beundrad över bandets uppträdande/Joey Tempests röst så är jag beundrad över hur ofattbart snygg denna tjej i publiken är. Alla människor är vackra men hon... Jag finner ej ord.
 
Tryck på bilden för att spela "Carrie" (live 1986).
 
 
Jag har givetvis hört Europe förut. Men jag har kopplat bandet med olustiga känslor. Ni vet hur låtar kan ge en flashbacks? Så är det med "The Final Countdown". Jag tror ärligt talat detta var första gången i mitt liv jag kände ångest. Jag hade gjort något som åttaåring, egentligen inget fel men några vuxna hade skällt på mig och jag kände en blandning av skuld och panik. Till den grad att jag blev fysiskt sjuk, mådde illa och kände mig allmänt svag. Tills jag lade mig bredvid mamma som låg och vilade, berättade vad som tyngde mig, hon sa att det inte gjorde någonting och wow... Den lättnaden! Det var som att hundra kilo föll från mina axlar. Det kändes som om jag gick från febrig till alert. Jag glömmer det aldrig. Jag tror faktiskt inte ens att det var Europes version som jag lyssnade på det året utan några lirare från Sikta mot stjärnorna. Men låten i sig för mig tillbaka till 1995 och det vill vi väl inte? 😉
 
Men de har två andra hits som istället ger mig lycka. Båda är bra på olika vis, och det gäller även deras olika årtionden. Det är ingen slump att jag lagt upp en ny video och en från det ljuva 80-talet, för kvalitén är densamma. Vilken jäkla röst Joey Tempest har! Eller Joakim Larsson som han egentligen heter. Älskar för övrigt hans tänder, vet inte varför... Om någon undrar.

Det enda jag lyssnar på nu

Klicka på bilden för att komma till musikvideon (det går inte längre att "bädda in" koder i bloggen...)
 
 
You'r the inspiration med Chicago är en av tidernas bästa låt. Jag har tidigare nämnt hur jag ville ha den som bröllopslåt. Jag kan, liksom många andra, älska låtar utan att jag älskar band. Överlag så lyssnar jag nästan enbart på några få artister/band som jag har ens stor koll på (ni vet, ABBA, E-type, Westlife, Céline Dion).
 
Men de två låtar jag alltid kommer älska mest är med band som jag inte vet något om. Journey är den ena. Jag har sedan länge haft Don't stop believin' i mitt Vita arkiv. Ingen begraver mig utan att den trudelutten spelas ska jag tala om! Men vilka de där Jörni-grabbarna är har jag inte en susning om.
 
De skulle kunna vara en gräslöksförespråkande grupp av Ku Kux Klan-anhängare utan min vetskap. Chicago är det andra exemplet. Jag har alltid vetat att det är ett stort gäng musiker. Att de bildades i Chicago visste jag inte ens (även om jag förstås kunde lägga ett plus ett där). Att Peter Cetera har varit sångare har jag också haft i bakhuvudet. Eller, är sångare är den rätta grammatiken. Att Jason Scheff varit ledsångaren från 1985 fram till 2016 (idag heter sångaren Neil Donell) var information jag inte haft intresset att få fram.
 
Det är för övrigt han som sjunger i videon jag länkat där uppe (Hard to say I'm sorry, 1992). Låten är underbar, jag har liksom varit lite väl fokuserad på min favoritlåt så att jag glömt deras andra hits. Det är alltid intressant att lyssna på/se live-konserter. I detta fall håller rösterna och själva grejen att få se ett band med så många instrument är ju häftigt. Om någon undrar så finns fyra originalmedlemmar kvar av de tio som startade bandet 1967. Nu har jag från att inte veta något om dom googlat medlemmerna i någon timme. Jag kan allt från deras skostorlekar till vilket tuggmotstånd de gillar sina makaroner.
 
Allvarligt talat, en hemsk sak jag läste om var hur originalmedlemmen Terry Kath råkade skjuta sig själv i huvudet, han blev endast 31 år (som mig alltså). Han trodde sin pistol var tom, visade t.om. bandets tekniker det tomma magasinet. Dessvärre fanns en kula kvar i kammaren eller vad det heter? Jag fattar inte uppbyggnaden av pistoler. Så himla tragisk händelse...
 
 
PS. Från hjärnsubstanser till något trevligare. Gissa vem som har semester från och med idag 😉. Det var åtta jäkla år sedan jag sist var ledig tre veckor en sommar. Och sex år sedan jag var ledig tre veckor överlag (USA, men då i 5 veckor). Inte nog med det, när jag kommer tillbaka till jobbet så har jag på schemat att jag bara jobbar måndag + helgen. Saken är att jag ska på 30-årsfest den helgen så jag har ansökt om semester på lördagen och söndagen. Och veckan efter det är min två-dagars-vecka 😄. Med andra ord så kommer jag bara att jobba fyra dagar de närmaste fem veckorna.

Veckans "det enda jag lyssnar på"

 
 
Jag började lyssna på Sir Elton John för ungefär tjugo år sedan. Mamma köpte hem hans Greatest Hits-skiva "One Night Only" (år 2000) och inte bara skivan utan även jag var såld (he he). För att strö salt i mina sår över att jag inte såg hans sista konsert för tre veckor sedan så har jag börjat återlyssna på hans låtar.
 
"Your Song" är ju en tidslös klassiker. Jag lyssnar på den hela tiden nu, denna gång med hans live-version tillsammans med Ronan Keating (ni vet ju min kärlek till irländska sångfåglar). Jag älskar ju som bekant även duetter så låten kan inte bli så mycket bättre.
 
"Sacrifice" är den tredje låten jag maniskt poppar nu, utöver videon ni ser ovan. "I Guess That's Why They Call It The Blues" från 1982 är enligt mig den bästa låten Elton John har gjort. (Inte ensam då, han har i stort sett alltid samarbetat fram sina hits med låt,-och textskrivare. I många fall med Tim Rice, som för övrigt har varit medproducent till min favoritmusikal Chess).

Veckans låt(ar) - Westlife

 
 
Jag tycker inte i regel om förändringar, speciellt inte i form av hemska idéer som att släppa nya låtar när man redan har gamla, men ack så bra, varianter i bagaget. Palla lära sig nya dängor liksom? Jag köpte min första Westlife-skiva 1999 och de är främst de låtarna jag tragglat i tjugo år. 
 
Jag köpte "Westlife" tillsammans med en Céline Dion-platta, jag minns det fortfarande då kassörskan på macken berömde mitt val av skivor. Ni borde för övrigt titta på Céline när hon är med i Carpool Karaoke HÄR. Pallar ni inte se hela så titta från 2.20 och några sekunder framåt!.
 
Jag lyssnar på typ tjugo låtar i taget med detta stiliga, irländska pojkband (men finast är ju Mark, hihi). Jag tror ingen pallar en jättelång lista men jag vill ändå nämna några favoriter:
 
  • Hello My Love, videon ni ser ovan. Jag har lyssnat på den nästan dagligen sedan den kom i början av året. Jag älskar musiken och jag älskar texten. Det känns som den är tillägnad mig i vissa fall. (Visst är jag ödmjuk?).
  • Fool Again. Jag lyssnar inte på den ofta men när jag väl gör det så fnissar jag hysteriskt. Det var den låten som jag mimade till framför Bellas filmkamera år 2000. År 2000 var för övrigt mitt ful-år (hade ett år till, typ 2012 eller när det var). Så kombinationen av ful-jag i peruk mimandes på Fool again med världen jäkla inlevelse... OMG.
  • I Don't Wanna Fight. En av mina absoluta favoritsånger (så pass att jag ville ha den som bröllopslåt) "You're the Inspiration" med Chicago är skriven av samma duo som skrev just denna (och bara denna) underbara Westlife-låt.
  • We Are One. Ännu en av låtarna på deras första skiva som jag spelar mest.
  • My Love. Första, men även nog den bästa, låten på deras nya skiva.
  • World Of Our Own. För det är en av de få låtarna som brukar finnas när man sjunger Karaoke. Den är ganska rolig att sjunga så det gör inget, det gäller dock att ha tungan rätt i min 😄.
  • You Raise Me Up. En av de låtarna jag lyssnade sönder som ung. De gör denna klassiska version väldigt bra!
  • All Out Of Love (feat. Delta Goodream). Detta är nog låten som jag spelat mest av alla Westlife-låtar. Jag älskar deras version av denna 80-talslåt, jag tycker mycket om Delta Goodream och jag är framförallt extremt svag för "duetter".

Veckans låt

 
 
Denna lått hade jag med i mitt tal som jag höll för min pappa på hans 70-årsdag (HÄR kan ni läsa min rimmande text). För det var han som introducerade mig för Rose Garden för en herrans massa år sedan. Och jag kommer antagligen aldrig att sluta att spela (eller för den delen sjunga) den. På tal om 70 så kom denna poppiga country-hit 1970. Det var tider det... Lynn Anderson blev för övrigt inte ens 70 år. Hon dog av en hjärtattack när hon endast var 67.
 
Undrar förresten hur många gånger jag läser ordet "lunginflammation" i samband med dödsorsaker? Nu lägger jag väl visserligen inte varje kväll med att googla döden och sånt men tillräckligt ofta för att se ett oroväckande samband... 

Veckans låt(ar)

 
 
 
Chess är utan tvekan min favoritmusikal, det vore ju konstigt annars då jag älskar Björn & Benny. Jag är dessutom uppväxt med dessa låtar. Nu låter jag jättegammal men jag lyssnade ofta på en LP-skiva med Chess. På den tiden var One night in Bangkok favoriten men de har ju gjort så många fler bra låtar.
 
Det är svårt att välja ut favoriter då det finns många bra låtar att välja på. Dessutom så finns ju olika artister beroende vilken version man lyssnar på. Överlag så gillar jag mest originalmedlemmarna som Murray Head, Tommy Körberg och, sist men inte minst, Elaine Paige som ni ser ovan. Något jag dock aldrig lyssnar på är Chess på svenska. Man kan gå från svenska till engelska men inte tvärtom tycker jag.
 
 
MINA FEM FAVORITLÅTAR UR CHESS (förutom de som är nämnda ovan):
  • The Deal (No deal) - Murray Head, Tommy Körberg, Elaine Paige.
  • Heaven Help my Heart - Elaine Paige.
  • Chess - Anders Eljas
    (låten ovan är en av två låtar jag lyssnar på som är instrumentala - okej, den ovan har lite manskör också - , den andra låten är Lily was here med Candy Dulfer & Dave Stewart från 1990 - hur bra är inte den?! Saxofoner ger så häftig musik)
  • Florence Quits - Elaine Paige, Murray Head.
  • Pity the Child - Murray Head.
 
Själv har jag haft finbesök av syster och hund idag. Då fick jag även en en anledning att städa ur altanen lite. Vi satt ute och åt äggmackor, det var så himla mysigt. Tur att vi ses imorgon igen då jag inte riktigt fick nog av dom små liven.
 
Igår röstade jag till EU-valet. Jag blir så stressad när det kommer till sådant. Vilket gör att jag blir helt dum i huvudet. Lägg till att de som står där och hjälper till sällan är några glitterstickor direkt. Vilket gör mig ännu mer stressad, och ännu mer korkad. Självförtroendet blev inte bättre av att mannen som hela tiden fick hjälpa mig var typ 120 år och mer alert i skallen än en annan...
 
Man ska inte prata politik men jag kan säga att jag för första gången i ett val inte röstade på Liberalerna. Dels för att pappa inte är med i detta val, dels då jag helt gick utifrån vilka partier som stod mina åsikter närmast. Jag gjorde valkompassen och kom fram till att L och jag inte riktigt är enade. Tycker i och för sig inte att något parti känns 100%, det är jag nog inte ensam om att känna. Och partierna brukar hamna ganska lika procentuellt när man gör tester som dessa. Men jag gick helt på siffror och såklart lite magkänsla.

Veckans låt - Ny dryckesspel?

 
 
Jag har lyssnat på denna låt regelbundet sedan dom var stora i mina barndomsår, liksom deras andra hits. Det är något med tyska män i 80-talsanda. 
 
Dessa två musiker kunder verkligen inte samarbeta. Tyvärr. Jag menar, den ena har en jättefin röst och den andra gör jättebra låtar. Men inte mer än tre år lyckades de jobba ihop innan de splittrades. Det gick inte bättre under deras återförening 1998 då de några år senare slutade jobba ihop igen på grund av "samarbetsproblem". Nåväl, de lyckades sälja 120 miljoner skivor på deras korta duokarriär och det är inte fy skam!
 
Jag älskar musikvideon lika mycket som låten. Där har vi en Thomas Anders med noll antydan till ett leende och hans kompanjon Dieter Bohlen som verkligen är tydlig med sin glädje och tjohej. 
 
 
Min nya lek är följande:
Varje gång Dieter Bohlen tar upp näven som en "jajamen!"-rörelse så tar ni en klunk. Lycka till! 

Veckans "det enda jag lyssnar på"

 
 
Ni vet när radion spelar en låt som man inte hört på många, många år men som man en gång älskat - det är lycka! Jag lyssnar mycket sällan på radio och glömmer därmed ofta att de säger låten efteråt, så jag brukar i all hast försöka skriva upp lyriken i låten så att jag sedan kan googla fram den. Det blir ofta tveksamma texter med märklig grammatik och påhittade ord.
 
Beautiful Ones med det brittiska bandet Suede kom 1996. Bandet går under genres som "Alternativ rock" och "Glam rock". Låten är fantastisk och Brett Andersons röst... Wow! Det är något med sångare som har såna där unika/gälla/halvnasala röster.
 
Nu ska jag lägga dagen på Riverdale. Jag skrev sist att jag tittat på en säsong på några dagar vilket givetvis var fel, jag hade tittat på tio avsnitt och trodde då att säsong två var slut. Jag är nu på avsnitt 22 så nej, så var icke fallet. Serien är så jäkla spännande men samtidigt så himla komisk i vissa fall. Jag får lite Glamour-feeling med vissa händelser. Ni vet, sådant som långkörare annars får införa i säsong trettioelva för att idéerna är slut.
 
Ps. Det låter på min blogg som jag inte gör annat än att frossa vaniljhjärtan och tittar på Archie. Sanningen är typ åt det andra hållet. Därför är det så jäkla skönt att bara stänga av livet och känslorna för en stund. (Usch, avskyr när folk skriver i gåtor och så gör jag det själv...)
 
 
Uppdatering: jag lyssnar inte alltid på låttexter vilket var rätt uppenbart nu. Läste Beautiful ones' lyrik och såg meningar som; "Psycho for sex and glue" och "High on diesel and gasoline". Lite annat än mina S club 7-låtar...

Veckans "det enda jag lyssnar på"

 
 
Min tanke är att jag en gång i veckan lägger upp låtar jag är helt inne på. Nackdelen är att många inte älskar min musiksmak. Men fördelen är att jag är hitmusikaliskt inkompetent så ni kommer aldrig få upp videos på låtar som radion spelar sönder. Denna låt är för övrigt från 1986.
 
Snart ska jag jobba men har faktiskt en riktigt skön helg då jag bytt pass med en kollega. Så på söndag blev jag helt plötsligt ledig. Min mamma och bror skulle ha en middag då, så det var ju en trevlig slump.
 
På tal om jobb... Ja, jag kan inte prata om så mycket annat då det är mitt liv, hehe. Skojar bara. Jag har tittat på en säsong av Riverdale de senaste tre dagarna så jag gör faktiskt mycket saker 😉.
 
Det jag skulle skriva är att jag är ganska nervös. Vi ska ändra vårt schema. Det är oklart hur mycket som förändras men jag är ganska säker på att det blir till det sämre. Jag skulle inte vilja ändra en minut på mitt schema så därför vet jag att alla ändringar som görs blir till min nackdel. Just nu har jag även lyxen att mina pass har en perfekt kontinuitet, jag jobbar i stort sett enbart förmiddagar i två veckor och bara eftermiddagar i två veckor. Nåväl, vi får se hur detta slutar men troligtvis går vi till ett 5-veckorsschema, på gott och ont. Jag uppskattar faktiskt att jobba varannan helg, konstigt nog.

Min och systers 31-årsdag

Kom på att jag faktiskt kan lägga upp videos från min Snapchat. Blir nog mer av det framöver!
 
Vi började vår födelsedag med sushi och bubbel.
 
Fixa sig inför middag med päronen.
 
Grillspett - kyckling och fisk/skaldjur. Så gott! (Åts med ris och grönt)
 
Min lillebror var trött efter en skogspromenad.
 
Hur gulliga är inte våra föräldrar som gav oss ett varsitt gosedjur utöver de andra presenterna? Lycka är bara förnamnet!
 
(Halva) Familjen ❤
 
 
Presenter:
 
Min man gav mig dessa hörlurar. Och jag kände mig cool med mina Urbanista, nu kan jag inte ha mer trådlöst 👌. Frågan är dock om jag vågar använda dom.
 
Av min bror fick jag ett mobilstativ från Huawei. Mina föräldrar gav mig världens sötaste mössa! De känner mig som ni ser.
 
CoolTjej88.
 
Min syster gav mig ett väldigt vackert set smycken från Edblad 💕
 
Örhängen, halsband och armband fick jag. Ni anar inte hur få smycken jag har!
 
Min svåger gav mig en ros, så himla gulligt! (Jag hade D&S innan, men pappa kom på besök, bytte plats på bokstäverna och sa "Nu blev det SD, heheh" (pappas humor då han jobbar för annat parti).
 
VÅRa (hehe) föräldrar gav oss en varsin bukett tulpaner. 
 
Våra föräldrar är bäst på presenter! (Jag ska för övrigt välja fönsterputs).
 
 
Igår fyllde jag och min twin 31 år. Om jag räknar rätt så har jag firat vår födelsedag tillsammans med henne (och i Sverige) tre gånger de senaste tretton åren. Oftast har hon varit utomlands och jag hemma, men tre gånger har vi rest ihop under detta datum. Därmed så är det extra trevligt att "bara vara hemma" och fira. Förra året blev ju rätt storslaget då vi fyllde jämnt, så även av den anledningen så valde vi att inte göra något märkvärdigt.
 
Dagen började med en sushi-lunch med tillhörande bubbel. Min syster var jättegullig och poppade Westlife fram tills vi skulle gå till våra päron. Sedan gick vi alltså mot en god middag. Självklart med vinflaskor och prinsesstårta i högsta hugg.
 
Efter en god middag och en lika god fika så avslutade vi kvällen med Alfapet. Vår familj har alltid spelat mycket sällskapsspel och just den Alga-arianten är en av våra favoriter. Även om Sara tammefan alltid vinner. Men vi är inte bittra för det...
 
Gårdagen var helt perfekt med allt från umgänget till presenter och födelsedagshälsningar. Imorgon ska jag in i vardagen igen då jag jobbar. Men vet ni hur många dagar jag jobbar denna vecka? En. EN enda!
 
Och folk undrar hur jag håller mig rynkfri. Jag säger bara som så; jobba lite, sov mycket, sitt inne på sommaren, stressa minimalt och skaffa inga barn. Då får ni min hud! Nejdå, jag har nog bara fått en sådan komplimang en gång. Jag är nog varken rynkig eller slät. Jag är mest en torris med lite persikofjun på kinderna. Lägg till bekymmersrynkor och lite hängiga mungipor. Jag är en sådan person man tror är en bitch. Fast jag egentligen är glad. Men jag kan inte rå för att jag har en arg panna och en bitter mun!

Pojkband möter seriemördare / Tips på skräckfilmer

 Parodi när den är som bäst!
 
 
 Läskiga filmer jag tipsade om för tio år sedan (men som jag ärligt talat glömt):
 
- Godsend
- The Amityville horror
- Darkness falls
- Från andra sidan
- Dead silence
 
 
Läskiga filmer jag rekommenderat i kategorin "Filmer":
 
- The Visit
- The Conjuring 1 och 2
- The Woman in Black *
- House at the End of the Street *
- The Awakening
- The Fourth Kind/Närkontakt *
- The Boy *
 
* Filmer jag gett 4 av 5 i betyg (resterande har fått 3)
 
 
Ps. Jag ser på skräckisar ofta så har säkert glömt någon. Men i regel är ju denna genre svår, det är lättare att roa än att skrämma.

Embrace your individuality!

 
 
Pink har alltid varit en av mina största idoler. Hon är inte bara en talangfull artist utan även en klok människa. Om ni har tre minuter så tycker jag att ni kan lyssna på hennes tacktal i videon. Där hyllar hon (utöver sin dotter) människors olikheter. Sanningen är ju att de mest kreativa människorna ofta sticker ut mest. Sedan är det tragiskt att många, främst unga och oerfarna, inte förstår bättre och får för sig att annorlunda människor är synonymt med dåliga/konstiga människor. Det är ju tvärtom. Inte för att svärta ned Svenssons men det är ju knappast som som blir framgångsrika poeter/låtskrivare/konstnärer/kläddesigners/osv.
 
Tänk hur ofta man såg upp till kopiorna i nian som skolkade. När de som oftast lyckades var pluggisen, ADHD-tjejen och han med konstiga kläder. 
 
Jag tänkte lägga upp ett klipp på Pink som jag filmat från en konsert 2006. Men ljudet sprakade så jag skonar er från den. Låten jag filmat är "U + Ur hand", min absoluta favoritdänga det året, och för den delen året efter. Ni vet hur mycket en låt kan framkalla minnen, bra som dåliga?
 
När jag lyssnar på den låten som vill jag både spy och skratta, den ger verkligen mig blandade känslor. Jag umgicks under den tiden främst med Uppsalabor. Av någon oklar anledning så förfestade jag inte alltid där utan gjorde det innan jag hoppade på den sju mil långa bussfärden. Då satt jag alltid vid familjens stationära dator, hade "U + Ur hand" på repeat och svepte öl. Det låter ju inte så hemskt kanske. Det låter kanske rentav som något trevligt. Men hur mycket jag än försökte intala mig under den perioden att jag var en "partygirl som levde livet" så levde jag ju destruktivt så det är därför jag stundvis blir lätt illamående när jag hör låtar som jag lyssnade mycket på under desa år.
 
Är det inte fascinerande hur jag kan få allt att återkopplas till mina partyår? Haha! Ni bah "let it go"... (Hur många sjunger nu på Frozens låt? En film jag för övrigt ännu inte har sett. Skandal!)

Antingen eller - Lista

ÄLSKA! (På tal om fråga 5, ögonbryn är viktiga!)
 
 
Åtta antingen eller:
 
1. Går du hellre ut (på party etc.) med stökigt hår och snygg makeup eller utan smink?
Jag fixar aldrig mitt hår så helt klart alternativ nummer ett! Jag prioriterar verkligen inte mitt barr och använder mycket sällan min hårtork eller (faktiskt väldigt proffsiga) plattång. Brist på intresse är en anledning, en annan orsak är att jag alltid börjar göra mig festklar i sista sekunden. Så blött hår och omålade naglar är lite av mitt signum.


2. Handla på nätet eller IRL resten av livet?
"Alltså, detta börjar ju bli pinsamt, det känns som om jag jämt är här och hämtar paket, haha!". Så sa jag till en man på utlämningsstället igår. Han hade såklart ingen koll på mig så hans svar på det var en obekväm blick samt ett "eh, okej... Ingen fara...". Jag ska med andra ord alltid handla IRL hädanefter. Skämt åsido. Men torrprata ska jag inte göra en gång till så länge jag lever (kommer hålla tills imorgon).

3. Väljer du hellre en ful klippning eller en ful hårfärg?
Oj, vad svårt! Jag har testat båda men jag väljer nog klippningen. Allt passar ju en skönhet. Nejdå. Men det mesta går att lösa med ett stycke hårnålar och lite Kalssons Klister!

4. Skulle du hellre bli av med alla dina skor eller all din makeup? 
Jag älskar mina Nike-dojor men med det sagtså förstår jag inte fascinationen av skor... Så jag är hellre utan mina sneakers än min makeup. Speciellt nu när jag är vinterblek och finnig. 

5. Inga ögonfransar eller inga ögonbryn?
Det är väl bara att kolla på mitt fejs så vet du svaret. Jag har lagt ned fransförlängningen och det är väldigt tydligt då jag knappt har några naturliga. Inga ögonbryn har jag heller då jag noppat sönder dom (har faktiskt haft ganska stora), men att fylla i dom är det enda jag måste göra innan jag går hemifrån. Skulle inte klara av attt vara utan.

6. Leva med lockigt eller rakt hår resten av livet?
Man vill väl alltid ha det min inte har? Personligen så tycker jag att lockigt hår är finast men jag lockar nog hellre ett rakt hår än tvärtom. Själv har jag något mellanting. Tyvärr så syns bara mina vågor när jag kommer ut ur duschen, sen försvinner de när jag borstar stråna. 

7. Leva med korta och naturliga naglar, eller långa fake-naglar resten av livet?
Som sagt, hår och naglar har aldrig varit min grej... Jag har hellre korta naglar, det är mer praktiskt. Plus den lilla detaljen att jag inte får ha lång eller färgade tassar i mitt jobb. En variant på naglar jag inte förstår mig på är de spetsiga lösnaglarna, "stiletto" eller vad formen heter. Känns häxigt, inte kexigt.

8. Du måste utesluta en av de tre färgerna från din garderob, vilken färg blir det: Grått/vitt/svart?
Jag äger typ bara svarta och vita kläder så det var ett enkelt val.

Sugar Pie, Honey Bunch

 
Skulle inte ni också vilja lära er den där dansen?
 
 
"Du är verkligen född i fel tid" brukar en kollega säga och jag håller med. På ett sätt är jag en allätare, jag älskar inte bara 60-talsmusik utan även 70,-80,-och 90-talslåtar. Men om man räknar in vad jag anser om dagens musik så är jag verkligen inte en modern människa. Givetvis finns det fashionabla trudelutter som till och med en stenåldersmänniska som jag gillar. Men överlag så anser jag att artister var bättre förut, det krävdes mer för att lyckas på något vis. Sen kanske jag inte får fram min poäng så bra när jag lägger upp ett band där en sjunger och tre mest trallar omkring. Men ändå.
 
Låten ovan kommer jag snart att spela sönder. Jag har givetvis lyssnat på den innan men inte i samma skala som nu. Flera gånger om dagen i några veckor så poppar jag Four tops och man kan ju inte annat än bli glad av den "klämkäcka" låten! Annars så lyssnar jag mycket på Blue, för vad vore livet utan pojkband? Hörde ni förresten att Westlife ska återförenas? Kommer de till Sverige så lovar jag att jag kommer att se dom. Jag är dock beredd på att betala dyrt för att övertala någon att följa med ;).

Bästa reklamfilmerna just nu

 




 
Jag tar för givet att ni sett dessa tre reklamfilmer men, och detta säger jag med en chockad röst, vissa tittar knappt på TV. Jag vet, jag trodde också att det bara var en myt, men jag har fått det bekräftat att alla inte har det som en avslappningsmetod. Vad man gör istället förblir en gåta för mig. Att fråga min far vore ett alternativ. En annan småpratar lika ofta om vädret som reklamfilmer men han förstår aldrig vad jag pratar om när jag nämner "Ica-Stig" eller någon annan reklam-karaktär.
 
Sedan är det ju sjukt att man kan uppskatta något så fruktansvärt. Men det finns, som ni ser i exempeln ovan, väldigt bra exempel på reklamer som fungerar! KPA gör bara roliga och söta historier, "blir du glad när det börjar brinna" är ju en annan klassiker. De andra två klippen älskar jag för att de helt enkelt är vackra och kärleksfulla. Den första grinade jag nästan till.

Fnittrande karlar

 
 
 
Det står att det ska vara en engelsk undertext men det stämmer inte. Men vad gör det när det är själva skratten som roar. Finns det något härligare, roligare och mysigare än vuxna karlar som fnissar? Deras skratt påminner mig jättemycket om en annan favoritvideo som jag har. Den visar en meteorolog som får ett skrattanfall i sändning (HÄR finns videon som jag publicerat för länge sedan).
 
Jag drar slutsatsen att alla tyskar skrattar sådär smittsamt. Samt att det där med helium-öl vore något för min och syrrans kommande födelsedag.
 
Ps. Jag har nu gjort klart mitt sista tack-kort, bara en sisådär 6,5 månader efter bröllopet. Det ska firas med en pizza! Annars så ska jag försöka sluta äta onyttigt. Jag har inte druckit läsk på många veckor (varken med socker eller sötningsmedel - jag får huvudvärk av båda). Däremot så proppar jag i mig något dåligt varje gång jag i andra fall skulle ha tagit en cigg. Nåväl, jag har varit rökfri i över fem (!) månader nu så vad gör lite chips på en måndag när nikotinet är borta.

Försök se detta utan att gråta

 
 
 
HAR DU……?

Något gott i kylen: Jag har mest tillbehör. Det är inte särskilt tillfredsställande att snaska på bostongurka eller fiskdressing liksom. Köpte dock hallonyoghurt idag. Den kommer passa perfekt till min asdyra müsli. Min duobästis Bella tipsade förresten mig igår om den HÄR müsli-kalendern. Varför införskaffa en julkalender med chokladbitar när man kan välja detta? ♥

Någon favoriträtt: Sushi, definitivt. Men jag är även riktigt svag för fetaostfyllda köttfärsbiffar med tzatziki, stark köttfärssås och denna kräftsoppa. Det jag oftast stoppar i min matlåda är dock "crispies" eller "Fish & Crisp" (båda från Findus) med ris och Felix fiskdressing "Dill och citron". Det är det enda jag har i kylen på mitt jobb, utöver senap då givetvis. Jag lade häromdagen till några kokta sparrisar till den maträtten. Det var så gott att jag bokstavligen ville gråta.

Några framtidsplaner: Jag har uppfyllt de flesta planerna jag haft vilket innefattar att bli en Svensson; jag har köpt hus, skaffat körkort, blivit anställd och gift mig. Nu fattas bara en Mini Cooper och bilbarnstol i den. (Inte imorgon alltså). Annars vill jag resa mycket samt göra ett avtryck. Om det blir att starta en müsli-klubb, skriva en bestseller eller bli E-types kändaste stalker återstår att se.

Gymkort: Det är svårt att tro att jag varit en riktig gym-girl. För en tid sedan presenterade jag mig för ett butiksbiträde då min make var tjenis med honom. Varav han säger "jag vet, jag har sett dig på gymmet". Visst, jag känner också igen honom från svett-salen men jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle förknippas dit. Åtminstone inte efter tio år. Det är skönt att en soffpotatis som en annan ändå kan ses som "tjejen som lyfter vikter".

Några MVG:n: Tveksamt, åtminstone inte i slutbetyg. Att jag aldrig fick det i Bild har jag fortfarande inte förlåtit min högstadielärare för. Jag såg henne på cykeln senast igår. Jag hade lust att putta ned henne i en förmultnad lövhög och hota henne med en syntetpensel. Men nej. "Be the bigger person" intalade jag mig själv och gick vidare med mitt liv.

Något beroende: Jag har varit rökfri i 89 dagar idag (men vem räknar). Så nu finns det officiellt inte något jag är beroende av vilket egentligen är helt sjukt. Det är klart att jag skulle ogilla att vara utan vissa saker (även om jag inte kommer på något nu) men inget slår behovet av nikotin. Eller ja, det var själva vanan framförallt.

 

VEM……?

Avskyr du: Ingen som jag har träffat. Sedan fylls media med obehagliga människor som gör mig illa till mods. Kalla mig dåligt uppdaterad, men jag klarar inte av nyheterna längre. Men jag försöker att intala mig själv att alla människor är snälla i botten fast nyheter bör innehålla självmordsbombare och inte kattungar om det ska kallas information.

Längtar du mest efter: Johanna, såklart. Men jag funderar starkt på att åka till Sundsvall i höst. Jag har varit på hotellet i Södra berget på min möhippa samt på min första E-type-spelning, men jag har aldrig övernattat där. Och det vill jag verkligen! Utsikten är outstanding. Jag brukar få se den på frugans snap:ar.

Stör du dig på: Ganska många då jag anser mig vara bäst. Skämt åsido men igår så fick jag en påminnelse om hur självcentrerad jag kan vara. Vi hade ett personalmöte och vår chef hade tagit med en tårta. Jag tänkte "vad gulligt att hon vill uppmärksamma och fira min anställning!". Men det var såklart inte på långa vägar därför vi skulle fika (utan för att sommaren gått bra) men hela världen måste ju kretsa kring mig ibland... Gud så pinsamt om jag hade sagt något, haha!

Gosar du med: Jan-Erik från Humlegatan. Skojar bara, jag är lyckligt nygift så detta svar är givet. Och för en gångs skull kortfattat.

Lagar mat: Vi delar upp det ganska lika i detta hushåll, kanske karln gör det lite oftare. Kött vägrar jag tillaga så det är hans grej.

Dammsuger: Vi delar upp det men men jag skulle nog säga att jag gör det lite oftare. Det beror mest på att jag har svårt att lita på andra bär det handlar om det 😉. Dammsuger man inte som mig så får det vara.

 

VILKEN……?

Tidning läser du: På tal om beroenden så har jag klippt bandet med mitt tidnings-missbruk. Jag läste alla kändisskaller-tidningar förut. Nu köper jag svindyra mord-tidningar. För inspiration.

Buss åker du oftast: Det är sällan att jag åker buss men gör jag det så är det alltid till Uppsala. 811:an som bussen så fint heter.

Dag fyller du år: Den 29:e januari. Så om 124 dagar så blir jag 30. Makalöst. 

Årstid föredrar du: Våren. Lagom varmt och inte särskilt många åttbenta äckeldjur ute.

 

VAD……?

Gör du nu: Dricker O'boy, har ID på tv:n (bästa kanalen) samt känner lycka över att jag jobbar eftermiddag imorgon. Eller att jag för den delen har en 13-timmarsvecka (plus ett möte, men dock).

Gör dig till en bra människa: Jag har såklart många dåliga sidor vilket hade varit lättare att skriva om. Nåväl. Jag tycker att ordet ödmjuk beskriver mig väldigt bra. Och jag anser mig vara väldigt artig (ibland på ett överdrivet sätt) och jag försöker att få andra människor att känna sig delaktiga och omtyckta. Sen att jag kan vara värdelös på att höra av mig till mina vänner hör inte hit... Till mitt försvar så vill jag alltid väl även om jag ibland fokuserar för mycket på mina egna behov.

Vill du arbeta med: Jag har fortfarande inte kommit på det. Självklart så vill jag vara kvar på mitt jobb i tusen år till. Men ärligt talat så är jag nog inte en person som brinner för vården lika mycket som vad jag passar att vara där (med risk för att låta självsäker). Jag är mer en skriva-fotografera-designa-tjej. Jag hoppas att jag en dag om ett ex antal år vaknar upp och tänker "nu har jag det, jag ska bli egenföretagare och göra detta". Eller "jag struntar i hur läskigt det känns - jag ska börja den där universitetsutbildningen!". Vi får se när det sker.

Är roligast just nu: Bilden längst ned. Jag tittade på en spännande och tragisk morddokumentär och helt plötsligt säger mannen det där. Jag kan fortfarande inte sluta skratta, det låter så makabert!

Har du på dig nu: Svarta byx-tights som jag fått av Sara eller Mickan (de gav mig ett varsitt par) samt ett svart linne. Jag är emo.

Äger du för skor: Åtta av tio skor jag äger är Nike-dojor. Bekvämlighet först! På jobbet mår mina fötter bäst av Ecco. Det viktigaste för mig är att skor ska ha bra sulor och noll centimeter klack.

Läser du för bok: Jag läser inga böcker men jag funderar på att börja med ljud-böcker. Dock så tog det tio år för mig att skaffa Spotify så man får ha tålamod när det kommer till mig och nymodigheter. Johanna har börjat med en lista av saker hon vill att jag tittar/lyssnar på eller liknande. Just för att det inte är någon idé att få mig att testar nya saker på en gång. Även om jag vet att jag kommer att älska det (som senaste tipset hon gav mig; Rättegångspodden. Poddar känns för modernt för mig).

Ska du göra nu: Jag ska göra en skagenmacka och titta på ett mord. Har faktiskt bara sett en dokumentär idag!

 

Som han alltså hittade i frysen... (Bild som svar på vad jag tycker är roligast just nu).

Står inte ut

 
 
 
Ni har väl inte missat den här enormt talangfulle imitatören? Resultatet blir i sin tur väldigt roligt då han är mitt på pricken i sina efterliknelser. Jag rekommenderar er att se varje känd person han härmar - men är ni rastlösa så är den första (med Leif GW Persson) bäst! 
 
På tal om Leif GW så är jag otroligt glad över att LÄSA Leffes ord i mina mordtidningar. En av Sveriges främsta kriminiologer är han utan tvekan, och jag tycker att han är värd det bästa här i livet. Men vill jag koka mig själv i grönsaksbuljong när jag tittar på honom? Svar Ja. Jag måste inte ha action i mitt liv, men att se någon prata i slow motion - dessutom med misstänkta lusangrepp lite här och var - gör att jag bosktavligen blir galen. Programmet GW:s mord har jag försökt att titta på då jag som ni vet är helt galen i mördade människor (jag vet, det är lite oroväckande). Men jag står helt enkelt inte ut.

Tidigare inlägg
RSS 2.0