Pärontid & Vila i Frid

Mysig balkong.
 
 
Vårrullar & Sushi, två av det godaste som existerar.
 
(Ser ju lagom mysigt ut med folköl i bilden, haha)
 
Pappa kom på den briljanta idén att klippa ut bilder från billiga vykort (1 kr/styck). Budget-scrapbooking.
 
Jag valde bilder på sådant som jag tror personen skulle ha gillat.
 
 
I fredags var jag hemma hos mina föräldrar för lite nytta med nöje kan man säga. Min pappa har en fotoskrivare så jag tänkte utnyttja hans teknik och expertis på området inför ett kollage jag ska göra till en kommande begravning. Jag känner sorg när jag sorterar bilder för att välja vilka som ska komma upp på min "tavla", men mest känner jag glädje över att få chansen att få hedra personen med detta.
 
Men vi passade givetvis på att umgås med. Tur att de bor bredvid en restaurang för det är smidigt att få upp god mat. Sushi och vårrullar är två av mina favoriträtter. 
 
Jag har förresten tagit bort mitt navelsmycke ni vilket därmed gör mig helt piercingfri. I höstas tog jag bort smycket av näsan. Mest av en slump då jag inte hittade pärlan på några timmar och hålet höll redan på att växa igen (trots att jag piercade mig när jag var 13 och haft det konstant i sedan jag var typ 18). Jag kände att det var dags.
 
Den i naveln blev jättespontant. Från ingenstans så kände jag bara att jag fått nog, att jag hade något främmande föremål som måste försvinna. Så från att i elva år och fyra månader (det är lätt att räkna då jag fick den av mina vänner på min 20-årsdag) utan en tanke på att ta bort den så tog jag beslutet på några minuter. 
 
Vad konstigt det kändes att se sig själv efteråt, det var nästan så att jag skrattade. Inte för att min navel ser konstig ut men har man sett en pärla för "hålet" i över ett decenium så ser det så naket ut att helt plötsligt inte ha något där. Däremot så borde jag ta tag i att vänja mina örhängeshål att ha smycken i sig. Jag har sex hål i öronen men det blir alltid rött och irriterat när jag väl stoppar in något där (låter så snuskigt). Även om jag använder sådant som inte innehåller nickel så får väl öronen en chock. Det kommer nog gå över men jag blir liksom aldrig sugen på att få halvt infekterade öron så jag drar bara ut på det...

Första besöket hos brorsan

Jag gav brorsan en födelsedagspresent (i efterskott), en tröja med A som i Adam. 
 
Den som inte blir glad av Kakmonstret i en partyhatt är psykopat.
 
Två av tre extremt söta, charmiga, personliga och väluppfostrade hundar.
 
Uppsala Domkyrka som utsikt är inte fy skam.
 
Jag älskade deras lägenhet. Denna vägprydnad var min favorit 🦒.
 
Jag och syrran gav denna kruka och växt i present (hittar den ej på nätet men den är från Edelweiss och kostar ca 300 kr).
 
Vegansk middag (jag tog t.om. havemjölk i kaffet vilket inte rekommenderades men det var gott!).
 
Sötlurv.
 
Syster Yster.
 
 
För ungefär en vecka sedan åkte jag och syster till vår brorsa (med sambo och hundar) i Uppsala. Jag har inte sett deras nya lägenhet, vilken inte är så himla ny längre, så det var på tiden. Över huvud taget att träffa dom kändes dags då jag senast såg dom i julas om jag inte minns fel. 
 
Nu ska jag ta och göra några tidsinställda inlägg, vilket jag borde ha gjort redan för en vecka sedan. I fredags jobbade jag till 22 för att sedan gå upp tidigt då jag jobbade 7-15. Klockan 17 åkte jag till en tjejmiddag med god mat och vin. Vid midnatt somnade jag för att sedan gå upp tidigt och jobba 7-18. Konstigt nog så var jag inte särskilt trött på kvällen utan satt fram till midnatt och tittade på tv.
 
Men det som inte var märkligt är att jag varit seg både igår och i förrgår. För att inte tala om idag. Min man åker till jobbet 05:00. Ofta sover jag igenom det men vissa gånger, som idag, så går jag också upp vid den tiden. Inte för att jag är pigg utan för att jag är rastlös.

Maj, maräng & matlådor

Snapchat-kvalitet men dock, här är en topp/blus som jag faktiskt köpte för över ett år sedan. Älskar ju både rutigt och kragar så den var som gjord för mig.
 
Mina päron skickar alltid med mat om det blir över men det är inte alltid man kommer ihåg att ge tillbaka matlådorna. Så jag köpte ett par nya till dem igår som dessutom matchade blomman jag gav.
 
 På tal om rosa presenter så vill jag visa vad jag gav min syster häromdagen. Hon hade nämligen sprungit halvmarathon (2,1 mil) och förtjänade därmed minst sagt ett ägg fylld med marsipanchoklad.
 
Lillebror viftade med svansen när jag fotograferade honom, äntligen någon som gillar när jag kameraterroriserar omgivningen.
 
Smörgåstårta, mums!
 
Jag jobbade efter lunchen så jag använde ölen mest som "rekvisita".
 
Jag insåg att jag typ inte äger några bilder på mina föräldrar ihop. Jag älskar resultatet!
 
Söt maräng och syrliga hallon.
 
 
Igår var jag på lunch hos mina föräldrar. Även min syster och "lillebror" var där. Bobs hundbästis kom också på besök, tillsammans med hans matte förstås. Tyvärr fick jag cykla vidare till jobbet efter ett par timmar men jag är jätteglad över familjestunden jag hann få. 
 
I söndags blev jag utbeordrad vilket inte gjorde mig överlycklig. Samtidigt så fanns det många fördelar med det, framförallt pengarna jag kommer att få i nästa lön. Jag gillar att jobba helger men de har blivit rätt mycket av sånt de senaste två månaderna. Om man räknar med jobbhelgen som kommer så har jag haft en helt jobbfri helg på sju veckor. 

Happy Easter! 🐰🐣

Wife & Make (jag skriver aldrig "husband", känns som tankarna går till musik). (Här ser ni början på revan jag skrev om nedan).
 
Snyggaste servetten!
 
Första gången jag åt revbensspjäll! (Denna var kokt i Coca Cola, mycket god).
 
Marängtårta med grädde och passionscurd.
 
Jag gav värdparet en bukett blommor. Från Konsum av alla ställen men den såg faktiskt lyxig ut!
 
Twin 💛.
 
#NoFilter 😉
 
Syster och Lillebror.
 
Two rabbits, two sisters, two lifetime friends.
 
 
Skärtorsdagen spenderade jag och mannen hemma hos syster och svåger. Där åt vi en jättegod lunch, gosade med hunden, fikade tårta, spelade spel, drack vuxendricka och helt enkelt mådde bra. Dagen var minnesvärd och mysig!
 
Jag: Kommer du ihåg denna blus, Sara? Du köpte den åt mig för några år sedan. Jag använder den jämt men den är fortfarande fräsch!
Sara: Ja, fast det är en stor reva där (på framsidan).
Jag: Ojdå... Och nu ser jag världens fläck (på framsidan...).
 
Det jag är trött på när det kommer till mitt (icke-existerande) festfix är två saker. Ett: Jag prioriterar aldrig naglar och hår. Två: Fem minuter innan avgång ska jag alltid välja kläder vilket resulterar i världens tråkigaste outfits. Kunde jag inte valt något gult eller grönt typ i torsdags? Nejdå, jag använder samma jäkla blus som de senaste femton middagarna.
 
Resten av påsken har spenderats på jobbet. Idag är jag ledig och ska försöka att blanda aktiviteter som att dricka Corona, städa, äta plättar med glass, vila, mumsa sockerfri Risifrutti och poppa musik.
 
Det enda sorgen jag har i mitt hjärta nu är jag, återigen, inte hann träffa frugan som var i kommunen denna helg. Det känns frusterande att se alla bilder på sociala medier som tas två mil bort, och så hinner vi inte ens med en kram.

"Kör jag på rätt sida av vägen?"

 
 
 
 
 
I fredags bjöds jag och syrran på en trerätters-middag av vår sister-from-another-mother-and-mister Mickan. Det blev avokado med hemmagjord skagenröra, en grekisk paj och glass med goda tillbehör till efterrätt. Mycket gott var det! Den perfekta kvällen innehöll även en trevlig promenad och lite soffmys (jag nickade till men det hade inte med sällskapet att göra, haha).
 
Jag var för typ första gången chaufför vilket är rätt chockerande. För er som inte känner mig så är jag ganska rädd att köra bil, gör det endast här i "byn". Att åka tre mil till vår bästis kändes uteslutet, dels då det är 100km/h-väg dit, dels för att det skulle innebära mörkerkörning. Men det gick förvånandsvärt bra!
 
Jag tror att en stor orsak till min rädsla kommer ifrån min förra tur bakom ratten till Mickan. Jag hade haft körkort i någon dag bara (november 2014) och vädret var katastrofalt. Dimma, halka, snöflingor i kaosartade virvelvindar och bäcksvart mörker. Lägg till att jag var en väldigt ovan förare som knappt övat på landsvägar och helljus. Lägg även till att jag körde ensam och mitt i allt mötte en jävla cyklist mitt på 80-vägen. Samt att jag ALLTID hade bilar bakom mig så jag vågade inte köra sakta trots att jag kanske borde ha gjort det.
 
Men som sagt, i jämförelse med en vinternatt så var det där piece of cake. Fast med det sagt så var jag lite orolig några gånger och sa saker som borde skrämma vilken medpassagerare som helst, typ:
 
"Kör jag på rätt sida av vägen?!"
(Jag älskar min pedagogiska syster som lugnt svarade "Ja, det gör du. I Sverige har vi högertrafik.").
 
"Vad är det där för jävla väg som går där till höger då?!".
(Syster fortsätter lugnt och sansat förklara att folk bor i dem där husen och vill gärna ha en väg att köra dit på).
 
En plämplig sak jag också sa den dagen var:
"Ja, att vara au pair utomlands hade jag också velat testa på. Samtidigt, jag gillar ju inte barn så det kanske är till min nackdel".
(Jag sa detta alltså till min gudsons föräldrar. Inte mitt stoltaste ögonblick med andra ord...)
 
 
Ps. Jag ogillar inte barn. Jag hatar dem. Skämt åsido, jag tycker om ungar men jag skojar gärna om att jag inte gör det, även om många kanske inte tycker det är så roligt. Men det låter så grovt så jag kan inte låta bli. Sanningen är mest att jag är otroligt ovan med barn. Jag har knappt umgåtts med några genom åren.
 
Jag har inga småsyskon och mina syskonbarn/bästisbarn har jag inte spenderat så jättemycket tid med. Jag umgicks dagligen med Johannas dotter förr men det var under hennes första 1,5-2 år. Det är ju ganska simpelt. Det är när de börjar prata som jag inte vet hur jag ska göra. Vad säger man? Vad gillar de att prata om? Vilken nivå är de på? Istället för att bara slappna av så gör jag världens grej av mötet i mitt huvud.

Bra texter & Dåligt immunförsvar

Några "memes" jag sparat. 
 

Jag är förkyld. Igen. Seriöst, vad hände med den där omänskliga immunförsvaret jag en gång hade? Kanske har jag otur, kanske är jag bara mer stressad och tillgänglig för sådant. Det läskiga är när man tror att man är i en lugn period i sitt liv och sinne, och så kommer det upp massa symtom på stress. Då funderar man på hur kroppen mår egentligen, när den känner stress till och med när man tror att man mår bra.
 
Nu ska jag titta på Bäst i test på SvT Play. Jag tittade på tre avsnitt igår, de är så himla bra! Väldigt roliga men ändå lättsamma, det är ett bra koncept tycker jag. Ett gäng svenska kändisar, med en ny gäst varje avsnitt, gör olika små tävlingar. Oftast på tu man hand. Och oftast är testerna väldigt unika. Det är inte hoppa säck och sådana klassiska saker. Och poängen verkar vara att deltagarna ska kunna få väldigt varierande resultat i och med olika val av redskap och så vidare. Se det!

När man inte är den coola fastern

Jag var häromhelgen hos mina föräldrar på en familjekväll med spel och middag. Här ser ni en vit kladdkaka med påskgodis (recept finns HÄR).

Klart även 1,5-åringar ska vara med och spela Plump.
 
 
Jag har förutom flickan ovan en tonåring till brorsdotter. Jag såg henne utanför vår lokala matbutik häromdagen med polare. Jag stannade bilen för att gå fram. Försökte vara "den coola fastern". Gick sådär. Det gick inte bättre när jag skulle gå därifrån, vände om och snubblade över en stor blomkruka. Usch vad jag tyckte det var pinsamt.
 
Idag umgicks jag med en annan familjemedlem. Min fina syster kom häromdagen hem från New York så vi lade några timmar på god fika och tittande på hennes semesterbilder. Vilken cool stad det är! Även om det är svårt att ta in allt. Jag fick ett gosedjur av henne som jag älskar, den ska jag visa er någon dag.
 
Gårdagen startade inte bra, rättare sagt i en puls på 124. (Jag blev frustrerad och använde mig av min Samsung Gear för att kolla hjärtat). Jag brukar vara duktig på att släppa arbetet när jag är ledig men gjorde misstaget att bli lite väl engagerad igår. I mitt huvud i alla fall. Att jag är en känslomänniska tror jag inte, jag är nog ofta ganska neutral. Ett stort tålamod har jag också. Men ibland när jag känner saker så känner jag dem väldigt starkt. Som till exempel ilska och sorg. Jag kan ha svårt att hantera sådant.
 
Min plan var att lägga mig under täcket, tänka onda tankar och dricka vin. Men så skrev min mammalediga bästiskollega till mig och frågade om vi skulle ses. En liten träff resulterade i en helkväll med té-fika, promenad, pusselbygge och kina-thai-mat framför Bonde söker fru och Wahlgrens värld. Det gick från att vara en dålig dag till något fantastiskt!

Pappas Israel-bilder på storskärm

 
 
Där har jag varit! *skryt, skryt*
 
 
 
I måndags var jag och såg pappa, och hans fotoklubb-kompisar, visa sina verk på bioduken här i orten. Min far sa även några väl valda ord innan vi fick se hans Israel-kort, det märks att han är en van talare. Tyvärr så fick jag ingen bild på honom när han stod där framme. Det var nämligen mörkt i salongen.
 
Och är det någon gång man inte vågar chansa med kamerainställningar så är det när man sitter bredvid proffsfotografer. På riktigt alltså. Salongen var fullsmockad men just där jag satt (långt fram) satt bara de från klubben. Vore ju jättepinsamt att använda blixt och få någon "i det här rummet ändrar vi ISO-tal - inte sådana bildförstörare!"-åtsägelse. 
 
Jag hade tänkt göra en sammanfattning på alla filmer jag sett den senaste tiden, istället för ett inlägg per film. Men nu är jag sådär trött igen. Jag har bara haft ett möte och tre förmiddagar denna vecka men det känns som jag har jobbat i fem dagar. Häromdagen såg jag att det var sex år sedan jag började på min arbetsplats. Jag känner mig ofta lyckligt lottad som får vara en av tio som fick plats på den gruppbostaden.
 
Samtidigt har jag aldrig varit så jäkla sliten som jag är nu. Ibland tittar jag på How it's made (på Discovery) och känner en stor jäkla avund till dom som sitter på en "station" och typ sätter ihop lite delar/syr fast saker/blandar några ingredienser. Man får så mycket av att jobba med och bland människor. Men det tar så jäkla mycket av en med.
 
Det var så himla nära att jag skulle bli inbeordrad idag (och därmed jobba typ 7-21). Eller jag blev det men det drogs tillbaka. Ingen ville nämligen jobba med mig. Allvarligt talat så uppskattar jag denna helg mer än någonsin! Nu ska jag lägga kvällen på Bates Motel. Och chips med dipp, vet ni hur länge serdan jag åt det! Nästa gång ska jag dock köpa jordnötter och köpa dill-dipp. Typ det jag levde på 2006. Eller ja, varannan måndag åt jag kokta ägg med makrill då jag skulle "banta". Har aldrig varit särskilt förtjust i makrill så fattar inte varför just det skulle bli min dietmat. Varför inte äta något man tycker är gott?

Känner mig som en jägare

Ett av tre träd faller i bakgrunden.
 
 
Trädet började att luta mot huset så skopan fick balansera upp den.
 
Tycker personligen att jag fick till denna bild. Timber!
 
 
 
Kunde inte bara välja ut en bild på när killen plockade upp stammen som plockepinn.
 
 
Tänk att man kan få ut något positivt av en storm. Vi hade, som jag bloggade om, träd som föll av "Alfrida". Och av en slump så såg vi några killar ordna med de träden. Vi har väntat väldigt länge på att kommunen ska plocka ned några träd vid vår tomtgräns. Så då passade vi på att fråga dem om de inte kunde göra det när de ändå var igång - vilket de kunde.
 
Jag lade upp en av bilderna ovan på Instagram med stolthet. Vilken jäkla cool bild jag fick till! Efter några timmar fick jag dock en klump i halsen. Vad är det att skylta med? Det är typ som jägare som skryter om ett djur de dödat. De där träden har levt på vår jord längre än vad jag har. Visst, till mitt försvar handlade det inte bara om att de ger gården mycket skugga (mellan 12 och 15) och kottar. Utan att de faktiskt var lite väl nära vårt hus. Men ändå! Jag måste bidra med en slant till regnskogen eller något, allt för att köpa mitt samvete fri.

Beklagan och Bubbel

Mom and Me. (Vi är gladare än vad man kan tro).
 
Efterrätt i tacoskal. (I är bland annat mascarone, grädde och vit choklad). HÄR finns receptet.
 
 
Syster, gott bubbel och en hand som är redo för spel.
 
 
I söndags så var jag och syster på en lunch hos våra föräldrar. Vi fyra har nog aldrig beklagat oss så mycke som under den eftermiddagen! Eller, pappa var nog mer en lyssnare, han är trots allt psykolog. Till slut kunde man inte annat än skratta åt vår självansvariga missär. Men saken är ju att det är så skönt att ventilera. Och trots alla tråkiga samtalsämnen så hade vi framförallt en väldigt trevlig dag ihop. Med desto mer skratt, mycket gott i magen och ett spännande parti Plump. (Jag förlorade stort). Efter hemkomst så lade jag kvällen på smörgåstårta och Netflix. En bra kväll helt enkelt!

Dagens

 
 
 
Bilder från i början av månaden.
 
 
Dagens: 

Bästa nygamla musik: Melody Club! Seriöst, jag kan inte lyssna på något annat band just nu. Det sjuka är att jag kan en hel drös låtar utantill trots att jag aldrig varit ett stort fan av dom... Jag var snarare en "passiv lyssnare" av dessa synthpoppiga dängor. Tänk vad mycket som fastnar omedvetet. Och tänk att jag kan lyssna på annat än kvartetter med utsvängda brallor och djurbenämnda förnamn med busiga blickar.
 
"En gammal dam i en ung kropp": Jag fick idag höra att jag såg ut att vara 25, det var underbart att höra. Samma person bröt fem minuter senare ihop när jag pratade om brevskrivning som om det vore det enda sättet att kommunicera idag ("när du skriver brev..."). Det bör tilläggas att personen är tonåring. Men hallå, det är snart en förlorad konst! 
 
Mumslunch: Stek bacon, svamp och kokt pasta tillsammans med matlagningsgrädde och Crème fraiche Paprika & Chili. Åh så gott! Detta är för övrigt det bästa jag ätit på länge. Enda sedan jag skulle äta lite nyttigare så har min kropp skrikit "du bestämmer inte över mig!! Vill jag äta en hel cheesecake framför Wahlgrens värld så får jag göra det!" (true story för övrigt...).
 
Glädjetårar: När jag uppdaterade telefonen och fick broccoli som emoji. Typ det bästa som hänt mig någonsin. På riktigt alltså.

Födelsedagsfika & Fina flickor

Mina BFF:s 💚. (På tal om texten nedan, plamen i hörnet håller på att repa sig efter att den fick bo på en ny plats som inte uppskattades).
 
Min bästisson gjorde en grattishälsning på ett papper, snurrade den runt flaskan och fäste den med ett av alla hjärtan han klistrat på. Gulligt OCH väldigt klyftigt! ❤
 
Jag fick en Yuccapalm! (Och en ursnygg kruka)
 
Jag fick även ett presentkort på Gränbystaden! Jag som ville åka dit framöver. Jag fick även en duschcremé och en hand,-och nagelkräm. De luktar hallon och vanilj, med andra ord: jättegott!
 
 
 
 
I fredags så firades jag av mina bästisar/barndomsvänner. En är gravid (tjoho!) men vi andra två kunde sällskapsdricka ett par flaskor bubbel vilket var gott. Liksom fikat jag bjöd på, jag tror ärligt talat att de blev rätt chockade att jag inte hade köpt något från Ica.
 
En av tjejerna är en floristdotter så jag passade på att fråga om en växt jag nyligen köpt. "Tycker inte du att den ser lite torr ut?". Svaret jag fick: "den är stendöd". Med andra ord så var det tur att jag fick en tålig krukväxt! Kan erkänna att min andra blomma (jasmin) "blev torr" efter blott två dagar. Jag är hoppfull om att min nya krukmedlem överlever i alla fall en vecka.

En kväll med kladdkaka, killar & kvalitetstid

Långtassen.
 
Bob 🖤
 
Alla barn ska ha rätt till att slicka gräddvispen.
 
Underneath the mistletoe.
 
Min favorit i kategorin "vad man kan köpa på café".
 
Jag och Sara bakade en ny variant av kladdkaka.
 
 
Gårdagskvällen spenderades hemma hos syster, svåger och deras vovve. Karlarna tog en finwhiskey medan vi fruntimmer bakade. Eller, min syster gjorde det medan jag tittade på, typ. Jag är nog den mest långsamma människan som skådats i ett kök. Ber någon mig vispa så gör jag det i slowmotion, ska jag hacka något så skär jag allt långsamt och överdrivet noga. Så visst, jag är ibland med på matlagning/bakning men jag hinner inte checka av särskilt många punkter. 

Stormväder

 
Det kändes faktiskt ovant att se vårt hus från detta håll, det var nog femton år sedan jag stod där sist. (Jag är rädd att störa grannen bredvid mig genom att gå framför hans tomt).
 
Vi bor på berg vilket tydligt syns nu när tallen föll.
 
Trädposaren (och vårt hus i bakgrunden).
 
 
Mittemot vår gata. Ironiskt nog har de precis fixat detta stängsel.
 
Bakom stängslet låg träden som plockepinn. 
 
 
I tisdags natt så var det stormigt som ni vet. Bara runt vårt hus föll många träd. Jag var mest tacksam över att inget föll på vårt hus. Vi har bett kommunen väldigt länge att ta ned två träd just för att de är farligt nära vårt hem. Som tur var så föll inte just dom träden. Eller, de hade de gärna fått gjort så länge de var åt andra hållet 😉.
 
Kraftig blåst är väldigt mysigt! Den enda nackdelen med att ha väldigt lätt att sova är att jag inte kunde ligga och lyssna på vindarna som slog mot fönsterrutorna. Överlag så är mycket "oväder" underbart så länge ingen tar skada av det. Att sitta inomhus och kura med spöregn och åska utanför är toppen. Jag tycker även om att vara ute när det regnar. Man kan tro att jag älskar solväder då jag gärna åker mot varmare breddgrader men nej, jag röstar för regn! (Och typ tretton grader varmt).

Pepparkaksby i 2D

 
 
Inte min nästa profilbild... Men jag älskar glädjen bilden har!
 
 
 

Detta är, som ni säkert ser, delar av ett färdigköpt pepparkakshus, egna delar samt lite marsipan (tomten).
 
Under andra advent så hade jag och två av mina syskon vår traditionella (numera i alla fall) pepparkaksbakning. På en inredningssida så hade jag sett en "platt julby" vilket jag ville testa. Jag tycker inte bara det blir fint, jag tycker även att det är mycket enklare (och därmed roligare) att bygga sådär. Man slipper limma och måttanpassa på samma sätt. Om någon undrar hur vi fick husen stadiga så använde vi oss av kartong och stenar bakom. 
 
Det var verkligen mysigt att umgås med Sara och Adam. Utöver brun-byggning så gjorde vi en god pastasallad, tittade på ID (jag tvingar varje gäst att göra det) samt poppade julmusik. Jag älskar den norska låten "Hey ho" med Freddy Kalas! 

Dop

 
 
 
 
 
 
 
 
 
För några dagar sedan fick jag äran att gå på dop 🖤. Då det var sonen till min arbetsbästis som döptes så var nästan hela arbetsstyrkan där. Och då dopet var under arbetstid för vissa (inklusive mig) så kunde vi få ta med boenden om vi ville, det var gulligt (och praktiskt!).
 
Dopet var jättefint med ovanligt vackra psalmer och sedan mycket god fika. Jag åt ingen middag efter det, om man säger så.
 
Mycket fler inlägg kommer framöver, om det skulle ursäkta min frånvaro här. Men ibland är det skönt att bara vara. Dessutom måste man ju gå från datorn för att ha något att blogga om höll jag på att säga. Jag om någon vet ju att så icke är fallet (jag kan sitta för evigt med ett kollage).

Bäbisbesök

 
Elefanten vi äger är ju faktiskt till för bäbisar, så det var bra att den fick göra sitt syfte!
 

Ellen tog med sig riktigt gott fika.
 

Nackdelen med att inte använda blixt, jag brukar få suddiga bilder.
 
 
Häromdagen hade vi besök av min kollegabästis och hennes ursöta son. Vi fikade och pratade i timmar. Till och med lillgrabben var nöjd - han är lika lättsam som sina föräldrar. 
Jag längtar redan till nästa gång vi ses! Vilket säkert blir på dopet ❤️

Tjejkväll

 
 
 
 
 
 
I fredags var jag hos min "bonussyster" för vår numera klassiska spa-kväll. Denna gång var en fjärde tjej med vilket var roligt. Vi har träffats förut och kommer jättebra överens. Vi började kvällen med att äta hämtmat. Sedan hängde vi i bastun samt använde ansiktsmask. Min tomatröda variant blev en besvikelse då färgen uppenbarligen var mer som... en opassande foundation?
 
Nu kom jag äntligen på vad jag tyckte den såg ut som! Som jag har funderat på det. Den efterliknar vaxet i House of wax från 2005. Ni vet, filmen som Paris Hilton är med i . (Nej, inte One night in Paris, hehe). Jag kan för övrigt säga att den där ansiktsmasken jag köpte smakade jätteilla. Om någon undrar. Dessutom var den jättevarm, i alla fall till en början. Det kändes som om någon micrat den en stund.
 
Kvällen avslutades framför en skräckfilm, närmare bestämt Verónica. En recension kommer inte då man inte kan ge ett rättvist omdöme om man som vanligt babblar sönder filmen. Eller för den delen sitter med nyllet i en chipsskål. Men jag kan trots min brist på koncentration säga att jag som vanligt hade för höga förväntningar. Men smaken är som baken. Det är ungefär som när jag sa till kvällens värdinna; "det finns en skräckfilm som traumatiserade mig. Jag tänker aldrig se den igen, så läskig var den!". Ni kan ana vilka förhoppningar Mickan hade. Sedan kom det fram att hon tyckte att den skräckfilmen var jättedålig och inte ett dugg läskig. Det visar verkligen hur olika man kan tycka om saker! Jag pratar alltså om The fourth kind / Närkontakt.
 
Ps. Fy farao!! Jag googlade filmen bara för att dubellkolla stavningen. Bara av att se bilder från den rullen gjorde att jag nu har rysningar som inte släpper. Jag har gåshud i huvudet. Usch! 
 
Är det någon av er läsare som sett filmen? Vad tyckte ni?

Kyrklig och Konstigt

Pelletssäsongen är här! Varför använda truck när man kan lyfta något 18 meter? Coolt! (Och nej, jag fick varken köra den eller lyftas).
 
Jag hade finbesök häromveckan och bjöd givetvis på det jag kan bäst; köpfika. I detta fall rabarberpaj i (tveksamma) hjärtformade formar. 
 
 
Idag blev jag religiös. Jag var på en LSS-utbildning i kyrkan när vi plötsligt skulle ställa oss upp och göra massa rörelser för att komma igång, lite som på Friskis & Svettis. Vilket visserligen var ganska roligt. Men jag är pinsamt dålig på att imitera någons rörelser, i det här fallet tre personer på en video. Som för övrigt gjorde två saker samtidigt vilket inte underlättade.
 
Jag började i panik köra discodans som jag alltid gör när jag är nervös och måste röra mig bland folk. Ni vet när man gör V-tecknet framför ögonen och så vidare. Som att det skulle dra uppmärksamheten ifrån mig... Speciellt då jag stod längst fram. Men då, som en hjälp från ovan, så fick kyrkan ett strömavbrott så videon stängdes av. Det är bra att vara i kyrkan ibland! För övrigt så fanns ingen el någonstans i orten varav affärerna stängdes ned. Tur för mig att en pizzeria hade öppet, hihi.
 
En märklig sak hände när jag väntade på min man idag. Jag stod utanför den stängda affären (grinig som fan då jag inte kunde köpa ost. I need my fucking Gouda, man!). För att underhålla mig själv så lyssnade jag på musik varav min skjuts sedan ringde. När vi lade på så tryckte jag på Play i Spotify och fick av någon anledning upp tanken "tänk om Dan nu får den här låten i sin mobil för att jag satte igång låten samma sekund som vi lade på". Det låter ju ologiskt, men det hände faktiskt! När han en stund senare hämtade upp mig så uppmärksammade han att en Spotify-låt dykt upp hans mobil, närmare bestämt den jag lyssnat på innan han dykt upp. 
 
Jag förstår inte hur det gått till. Jag har ju bluetooth på jämt då jag använder det till både mitt aktivitetsarmband samt mina hörlurar. Men han har ju inte det på och han var dessutom långt ifrån mig när jag hade låten på, då skulle jag väl inte kunna råka "dela" låten? Det är för övrigt tur att han vet att jag bara lyssnar på pinsamma låtar så han inte fick en chock när min senast spelade dök upp. Man är ju inte direkt en Kent-brud. Eller, är det coolt att lyssna på honom? (Skoja bara, vet att det är ett band. Tror jag.)
 
Även om jag inte skäms över min musiksmak så kan jag ibland tycka att det är pinsamt. Då jag som sagt har sladdlösa hörlurar så har det hänt att jag antingen glömt satt på dom eller att det tar någon sekund innan de kopplar. Står man då bland folk så vill man ju som sagt vara lite cool. Och få upp lite elgitarr-ljud typ, gärna med någon man som skriksjunger att han vill döda dig. Men nejdå. Inte om man heter Sofia. Då hör man tonerna av en töntig harpa och en nasal kvinna sjunga om att kärleken är som smekande vindar i en björkskog. Jag minns att det hände under gymnasiet med. Jag var en av de sista som hade en cd-freestyle. Helt plötsligt hörde jag hur den startade i väskan med mina S club 7-låtar. Då var jag ju "tvungen att hämta min lypsyl i väskan". Nämen. Råkade musiken stanna samtidigt?.

Thailandsresa bokad!

 
 
Vecka ett; Khao Lak.
 
 

Vecka två; Ao Nang.
 
 
Det är helt sjukt att vi ska åka till Thailand två gånger detta år. Jag som tidigare varit livrädd för att bli en sån där svenne banan som återkommer dit gång på gång. Och nu ska jag dessutom till samma ställen som jag varit på tidigare (Khao Lak besökte vi 2012 och Ao Nang var vi som sagt i Januari). Men det var inte en självklarhet att vår kombinationsresa skulle vistas i just dom orterna, Koh Lanta var till exempel också ett alternativ. Men vi kände oss inte riktigt färdiga när vi åkte från Krabi sist. Och det andra beslutet byggdes mycket på valet av hotell. Hallå, en egen pool!
 
Det blir faktiskt tredje gången vi har en egen pool och lika många gånger har vi haft swim-out-rum. Självklart kostar det lite mer än en balkong men inte så mycket som man kan tro. Så det blir helt klart värt den kostnaden bara för att slippa trängas vid poolkanten. Är man ute och far hela dagarna kanske det är onödigt, men annars rekommenderar jag det starkt. Var medvetna om att dom rummen uppbokas rätt snabbt, vi hade nästan inga att välja på. Det som också går åt ganska fort är flygklassen Premium. Dels för att de är få platser (38 tror jag) och dels för att det helt enkelt är det bästa platserna. Vi nallade de sista två platserna bredvid varandra, hallelujah! Som ni minns så var jag väldigt lyrisk över den upplevelsen sist, snacka om att behandlas som en kunglighet!
 
Det är dock tur att min kära make dubbelkollade vad jag skrev in i bokningen. För jag hade "råkat" trycka in vegan-mat på honom, haha! Allvarligt talat, ta bort citationstecknena för det var på riktigt ett misstag. Usch vad dåligt jag hade mått om min köttälskande man fick en bönsallad till huvudrätt.
 
Men nu ska jag släppa denna resa för om tre dagar drar jag och syrran till Amsterdam, tjoho! Jag varvar exaltation och nervositet, men främst det sistnämnda förstås. Det beror på många saker men kanske främst för att jag är rätt ovan att vistas i en stad. Och inte vilken stad som helst utan en väldigt speciell och liberal sådan. Jag hänger ofta bland andra svennar i en turistort annars. Men det ska nog gå bra! Nu ska jag bara ta mig igenom en jobbhelg.

Tidigare inlägg
RSS 2.0