Bästa syster och Sämsta filmer

Höst + Vinter. Detta var också från i tisdags, idag är snön borta.
 
 
En av mina favoritglassar. (Jag råkade för övrigt köpa en till förpackning igår...)
 
 
Efter att jag och Sara kommit hem från respektive jobb så hade vi en liten systerdejt. Vi åt sushi och tittade på Enkelstöten (jag såg andra avsnittet idag på play - spännande är den!) innan vi satte igång en DVD. Ja, vi var alltså hos mig kanske ni kan förstå med tanke på sättet vi tittade på film på. Skräckfilmen var som vanligt värdelös. Den fick dessutom mig att aldrig någonsin vilja producera en unge. Men, men. Alla filmer är inte Fifty shades of grey, vissa är mer åt Bride of Chucky-hållet. Titeln på den vi såg var för övrigt Children. Ett Tradera-fynd jag gjorde under min tid av besatthet.
 
Nu ska jag fortsätta med min beställning på ett kollage (lycka är förnamnet), mycket mer än så orkar jag inte ikväll fast att mina projekt var många. Huvudvärk har gjort sig påmind i stort sett hela dagen. Det var dock värre i förmiddags. Då kände jag även av yrsel och vad jag tror är bihålorna, det sistnämnda var något nytt. Men jag kunde inte göra mer än att ta värktabletter och skriva en Facebookstatus om hur ont jag har. Skojar bara. Sådant ligger på min "Jag avskyr"-lista. Lika mycket som jag fascineras över det. Hur ont har man om man väljer att skriva en status om det? Framförallt när det kommer till huvudvärk. Kombinationen skärm + koncentration är väl det sista man vill ha.

"Det heter inte räkmacka!"


Skvallra och uppdateras med Bella, köpa julklappar av hennes son samt mumsa på "café-livsmedel".
 
Grillade mackor och bakelser med Ellen :).
 
 
Det är frustrerande när man inte kommer ihåg ett visst citat, framförallt då jag skrivit ned det på bloggen (men inte lagt kategorin "citat" under den...). Det var när jag köpte bakverk från ett fik och hon rättade mig. Jag ville storma därifrån men haffades av en kvinna som frågade om det var mina hörlurar som låg på golvet. "Ja" sa jag, tog dom och gick ut. (Det var inte mina hörlurar...).
 
Min poäng med allt var att jag återigen sa fel benämning på just det lokala fiket. Troligtvis var det samma tjej som tog min beställning då hon var lika grinig. Om inte alla är det på det stället, förstås. (Vad är det med folk bakom disken som inte ens orkar fejk-smila?).
 
Jag: Hej, jag undrar om du har fler än den där räkmackan?
Grin-Ulla: Det där är faktiskt en bit smörgåstårta.
Jag: Ojdå, haha! Jag skyller på att jag är trött...
Grin-Ulla: Jaha, okej... *ser väldigt irriterad ut*
 
 
Men ändå sponsrar jag det griniga cafét. 500 kronor har jag lagt på dom under två dagar. Samtidigt så ångrar jag mig inte, såklart. Jag har haft väldigt trevliga fikastunder de senaste två dygnen! I måndags kom Bella hit, det var så pass trevligt och mysigt att jag aldrig ville att hon skulle gå hem. Jag kunde dessutom checka av ett par julklappar då hennes sov säljer jultidningar.
 
I förrgår mötte jag upp min kära kollega efter jobbet. Vi köpte med oss mackor (och för min del även bakelser) och åkte hem till mig. Vi hann även med en middag samt en film. Äntligen så fick jag se Ghostbusters med Melissa McCarthy! Den var väl inte suverän men inte heller dålig. Jag kan inte fatta att vi slängde våra Ghostbusters-figurer från 80-talet...

Kladdkaka och krigfobi

Hembakad pizza med lufttorkad skinka och ruccola. Samt en spännande sallad och rullar med smördeg (?), fetaost och halloumi. 
 
 Lite torrt men ack så gott! Fem kronor per flaska går för övrigt till Regnbågsfonden, tänk att man kan känna sig så givmild av att dricka vin? Jag köpte för övrigt en till flaska enkom för att ha synlig i vitrinskåpet.
 
 Saffranskladdkaka med bär och grädde. Man tackar.
 
 
Igår spenderade jag kvällen hos mina föräldrar där vi åt gott, drack cava och spelade Plump tillsammans med min syster och svåger. Det blev en ganska tidig kväll men det gjorde inget då bokstavligen hela gänget var trötta. Men jag hälsade på dom häromdagen med, plus att jag ska dit och fira Farsdag imorgon - så någon seperationsångest behövde jag som tur var inte ha. 
 
Denna dag är fantastisk. Det började med en sovmorgon till nio (har gått upp 05:30 onsdag-fredag) och sedan med ett två timmar långt telefonsamtal med frugan. Samtidigt så städade jag vilket gör att jag nu med gott samvete kan sitta i soffan och slösurfa med mord i bakgrunden.
 
På något vis så kan jag låta okänslig eller oempatisk som dagligen tittar på morddokumentärer. Sanningen är att jag är väldigt känslig för det mesta på TV. Jag kan sällan se på nyheterna eller liknande då det ger mig en enorm stress som kan ligga i resten av dagen om inte längre. Jag har aldrig varit rädd för att dö men jag är väldigt rädd för att världen ska gå under.
 
Antingen bokstavligen (ja, jag tror på uppenbarelseboken) eller att vår jord fylls med hat (med ett tredje världskrig exempelvis). Att titta på en dokumentär om ett amerikanskt mord kan vara avslappnande för mig. För det känns så långt borta och så surrealistiskt, det är inget jag kan koppla till mig själv. Om jag tittar på nyheterna blir allt desto mer verkligt och händelserna är antingen i närheten (i alla fall i samma land) och/eller väldigt stora. Nu menar inte jag att en persons död inte berör mig men att ett krig gör det, såklart. Men jag vill hellre få information om kriminalteknik än om konflikter i världen.

Maskerad och Mardrömsmorgon


Jag och Sara skulle vara "den onda och goda tvillingen". Ingen kunde se det på festen. Att Emma var en pirat var desto tydligare.
 
Jag på Knutmasso, typ 1996. Jag glömmer aldrig hur en av domarna frågade om jag var en varg. Jag var ju för sjutton en schäfer! (Med en suspekt framsida). Den andra bilden är mina systrar på en av de årliga halloween-festerna.
 
En av flera army-bilder. För att man aldrig kommer klä sig sådär igen. Och se sådär bra ut i alla fall. Plus en bild inför Bellas halloween-fest. Jag ville vara Samara från en av mina favoritskräckisar (The ring).
 
 
Denna bild är på gränsen till smaklös (på mig alltså). Men det var faktiskt en kille som kände igen mig från just den vimmelbilden, på ett positivt sätt. Tydligen faller vissa för grisnäs-vinklar och "har jag spenat mellan tänderna?"-poser.
 
Ännu en armynight (och jag funderar på varför jag inte drog ut "morrhåren" på kinderna).
 
80-talstema. På den tiden struntade jag i om jag följde klädkoden eller ej, jag ville bara visa upp mig, typ.
 
 
Jag hade påbörjat ett inlägg under Halloween i temat "utklädnader" som jag nu lika gärna kan avsluta då jag inte har andra bilder att lägga upp. Ni som följer mig på Instagram (s0f1as) har redan sett några av dessa (som för övrigt mest tagits på en krogs temakvällar). Och ni som följt min blogg från start har nog tvingats att titta på flera av dessa kort runt fjorton gånger.
 
Men vissa minnen tycker jag om att tjata ut, framförallt de som är i kontrast till mitt liv idag. Jag säger inte att mitt liv då var vare sig bättre eller sämre men givetvis mer annorlunda än hur mitt mer vuxna liv ser ut idag. Varje ålder har ju sin charm som man brukar säga. Talesättet kanske gäller främst barn, men jag tycker det även stämmer för vuxna.
 
Denna morgon kunde inte startat värre. Jag kan ju börja med att säga att ingen dricker kaffe så oglamouröst som mig nuförtiden. Ännu en kanna har gått sönder så jag måste numera, tills vi får en ny, använda en kastrull till vår Moccamaster. Det fungerar visserligen bra men det ser ju inte särskilt trevligt ut. 
 
Nåväl. Jag satte mig i soffan efter en lång och behövlig sovmorgon för att dricka mitt kastrull-kaffe och äta min müsli. När jag tittar upp mot taket och ser dem största spindeln jag sett utanför Skansens väggar. Jag var tack och lov på tryggt avstånd (även om jag för den delen gått under den utan att veta det). Och lika tacksam är jag över att mina föräldrar var hemma och tillgängliga för en räddningsinsats. Så jag behövde bara strirra på den en liten stund innan min pappa kom till undsättning.
 
Inte för att jag ville titta på den, men ni vet hur det är: hellre titta på en äcklig insekt än att se en och senare upptäcka att den inte längre är där. Lång historia kort: pappa sprayade den till döds, thank god. (Kan för er andra fobiker rekommendera myrspray som även fungerar för dessa äckel-djur. Även i förebyggande syfte). Är otroligt tacksam för min kära far (som själv sa att det var den största han sett) och jag är även tacksam för att vi skonade från dessa djur i övrigt (åtminstone i den storleken).
 
Men jag är irriterad över att min lediga dag startade så traumatiskt. Kaffet blev kallt, aptiten försvann och mitt goda humöra likaså. Jag har jobbat hela helgen och ska jobba tisdag-fredag så därför är det såklart viktigt att jag får det lugnet jag behöver när jag är hemma. Inte känna panik och hjärtklappning. Men nu har jag klagat färdigt. Dagen kan bara bli bättre nu!

Goodie bags-godis 🎃

 
 
 
Äntligen är jag förberedd för bus-eller-godis-ungar! Förgående år har jag i panik skramlat fram några mynt, en torr kaka och ett äpple. Typ. Nu gjorde jag några "goodie-bags" med allt från kinderchoklad, fruktkolor och klubbor till chokladmynt, kexchoklad och Dumle. Och givetvis innehåller varje påse exakt lika mycket av varje sort. Jag började den uppdelningen redan när jag själv var barn och skulle dela upp lösgodiset till oss syskon. Nu efteråt fattar jag att det mer handlade om OCD än att vara en rättvis syster.
 
Nåväl, nu hoppas jag at det inte kommer fler än tre barn till för fler påsar än så har jag inte gjort. Men det brukar faktiskt inte komma särskilt många hit, jag bor trots allt inte i ett stort bostadsområde. Utan på platsen som gud glömde. På tal om sådana platser så ska jag nu ordna lite O'boy och sedan titta på en skräckfilm. Är det någon gång man ska få sömnproblem så är det väl idag?
 
Jag är för övrigt otroligt osocial just nu och känner att jag hellre umgås med massmördande monster än människor. Därför var det igår skönt när jag skulle ta en liten cykeltur från jobbet för att göra ett ärende. Självklart cyklar jag för sakta (hur nu det är möjligt) och tippar. Jag låg och splattrade en liten stund på asfalten innan jag kom upp på benen och i panik tittade efter om någon sett mig. Ni vet ju hur det är, det värsta som kan hända är ju inte att man fått sjutton frakturer och en allvarlig skallskada - utan att någon sett hur man ramlat. För det gör man aldrig graciöst, milt sagt.

Spelkväll och snickarhumor


Corona, ett bubbel som Moberg rekommenderar, chilinötter samt trevligt sällskap - kan det bli bättre?
 

Jag hittade en banan-cider när jag skulle beställa ölen, den var en given present till värdinnan :D.
 
 
Ingen spelvkäll utan L:s bakverk!
 
 
 
 
 
Igår hade vi äntligen en till spelkväll hos K-family (kom precis på det namnet, visst lät det tufft?). Humöret var på topp och humorn likaså. Eller om den var låg, det är frågan... "Hur tecknar man Martin Timell? Ritar man en skruv och en våldtäkt?". Sedan gick allt överstyr och det mesta kunde kopplas med "Hashtag Martin Timell". Jag försöker såklart inte göra en Betnér och skämta om saker som är obeksrivligt vidriga. Men ja, jag erkänner att jag igår kunde roas av bisarra och låga skämt som den. Jag gillade även citatet "Det är en vas. Alltså V-A-S-S". (Som vanligt är det roligare att vara på plats när något sådant sägs).

Jag och maken var hemma vid två i natt tror jag. Men vi hade lätt kunnat varit kvar längre, fast vi tänkte testa på att cykla hem när vi hade det som roligast. Jag har annars en förmåga att vara kvar tills ett värdpar typ slänger ut mig. Idag har vi ätit hämtmat bestående av en kinesisk middag. Det var supergott! 

"Nytt" sovrum och nya laster

 
Dessa finns på Granngården och går på en hundring/styck.
 
 
 
 
Det är konstigt hur ett rum som man sovit i under nästan tjugo år kan kännas så nytt. Men så känns det faktiskt! Vi har sovit på övervåningen tidigare men bytte igår till rummet ni ser på bilden. Alltså mitt gamla flickrum, det vi barn bodde i när vi var bäbisar och det rum som jag hade när vi var stora nog att ha våra egna krypin. Jag fick inreda det hur jag ville när jag var typ 15 och jag är fortfarande lite stolt över mitt val att ha en bröstpanel (ordet känns desto värre). Väggarna var mindre smickrande än vad de är nu, orangea med solros-bårder. Det är mer avslappnande för ögonen att se på rummet idag. 
 
Idag fick jag ett par set med mössa och vantar av min kära make. Det var väldigt gulligt av honom! På tal om höstplagg så är min nya höstjacka myckert tightare nu än vad den var när jag införskaffade den. Anledningen till detta är att jag  bytt ut cigaretterna mot allt ätbart som finns i denna värld. Jag kan, för er som också vill dra ned på sockret, rekommendera den nya Risifruttin. Den är lika god som den sötade varianten! Att jag skulle försöka sluta få i mig socker trodde jag aldrig skulle ske, det har aldrig någonsin varit min svaghet. Men ändå sitter jag med chokladkakor och vanlig läsk var och varannan dag. Karies och korvskinnsbyxor är ett faktum. (Jag vill tillägga att detta handlar inte om en vikthets utan om att jag inte vill byta ett beroende mot ett annat, har gjort det tillräckligt i min dagar).

I brist på annat: Snap-bilder

Tidningsbevis på att man faktiskt har gift sig (högtryck i kyrkan såg jag).
 
När man hittar snuskiga inviter på jobbet.
 
Varje gång jag handlar. "Jag behöver ingen rullvagn". (Chips, vitt bröd, glass, risifrutti, frysmat.... Ja, jag är hälsan själv).
 
Jag och mina barndomsvänner (efter att ha haft långa fransar i många år så känns dessa ögon väldigt "kala"?).
 
Kanske bara jag som tyckte detta var halvroligt.
 
För ett par veckor sedan så klippte jag mig. En bättre bild kommer när jag faktiskt har smink på mig.
 
I somras drack jag och maken taxfree-rosé och åt jordnötter.
 
Jag var tveksam på att lägga upp denna. Men äsch, alla har vi en snuskig fantasi och lite tråkigt ibland. Och alla har vi väl någon gång drömt om Daniel Larsson. 
 
När jag föll för en reklam på TV.
 
Detta är från gången där jag trodde att chefen ville fira mig. Jag fick bittert lära mig att alla planeter inte kretsar kring mig själv.
 
 
Har ni mig på Snapchat och tänker "jag har inte fått en enda bild av dessa? tycker inte Sofia om mig längre? Hon som är min största idol". (Ironi). Du kan vara lugn. I många fall så sparar jag snap-bilderna utan att ens skicka dom. Och när jag väl gör det så brukar det bara bli till en eller två personer. Mest för att jag känner att "det känns som jag slösar bort folks tid om jag sänder denna tråkgia bild". Samtidigt, det är väl poängen med Snapchat? Att man ska se folks vardags, typ?
 
Jag fick nyligen ett sms av min kära vän, och trogna läsare, Linn som undrade om allt var bra med mig. Jag har trots allt knappt bloggat på sistone. Det är nog första gången sedan väldigt många år som jag ärligt talat glömt bort att jag äger en blogg. Vilket är märkligt, innan har det varit något jag dagligen funderat på. På gott och ont. Det har alltid varit ett roligt intresse samtidigt som det ger mig milda tvångstankar. Det är inte roligt att följa en blogg som uppdateras en gång i veckan liksom. Därför känner man sig tvungen att komma på intressanta inlägg.
 
Jag kan inte säga att jag varit upptagen den senaste tiden. Jag har bland annat tittat på filmer och sådana oviktiga saker. Idag blev min lycka total när Konsum sålde ut sina hyrfilmer. Så nu finns det officiellt inga platser kvar att hyra film på i denna ort. Är det bara jag som uppskattar en gammal, hederlig DVD?
Jag fyndade åtta stycken för 80 kronor så det var roligt. Hälften skräck och hälften svenskt så jag är är nöjd med min sökinsats. Förresten, ni har väl sett Guardians of the Galaxy 1 och 2? Det är långt ifrån min typ av filmer men jag måste säga att de kan vara de bästa filmerna som jag sett på väldigt länge. Igår så såg jag Fantastiska vidunder och var man hittar dem av J.K. Rowling. Fantasy är inte en genre som jag vanligtvis dras till men det var underbart att få försvinna iväg i fantasin lite.

Burkfrukt & Dumburk

När man vill äta fruktsallad men inte orkar göra en: köp konservburkar med frukt. Och den färska frukten låter du din syster skära upp.
 

Couple-date-night (eller något). Ps 1: Ja, jag har för mycket i hyllan men jag har sjukt svårt att rensa den då jag älskar varenda pryl. Ps 2. Ja, jag har för många kuddar. Ps 3. Har beslutsångest om vilken färg jag ska måla väggarna i, jag funderar på nougat eller grått.
 
Igår adopterade vi en växt och en elefant. De blev jättebra under trappan. Allt som fattas nu är ett nytt golv och nya väggar/lister.a
 
Elefanten heter Gilbert (på riktigt alltså, det står på lappen) och är egentligen en dörrstopp. Han kFruktostar 120 kronor på Coop.
 
 
Igår blev det en halvspontan träff med syster och svåger. Vi åt frukt med grädde/glass/vaniljsås/chokladsås och pratade framför elden. På TV:n alltså, det är verkligen mysigt att slå igång det på Netflix. Den som visar fiskar i havet är ganska mysig med. Tills koralldjuren får mig och syster att må illa.
 
Vi tittade på en film som heter Population 436. Den var bra tycker jag, om jag kan säga så trots att jag knappt tittade på den. Jag babblade med syster, drack öl och sprang omkring mest. Nu ska jag ta och äta fruktrester och må bra över att det är helg. 

"Rör inte mammas leksaker!"

 
 
Jag hittade några "vill-ha-saker" från Varuhus1.se. Men jag har lagt ett köpförbud på mig själv så detta får bli en annan gång. Jag ska visa framöver varför jag inte tillåter mig att spendera mer pengar. 
 
Men för er som vill spara en slant så hittade jag precis av en slump en utförsäljning som ni kan gå in på. Sidan heter Cuteness och de mesta har en rabatt på 50 eller 60 procent. Det är mest "prylar" som man kan hitta där. Själv hittade jag en Kakmonstret-mugg men jag måste som sagt tygla mig själv.
 
På tal om min barnsliga sida (som ni ser ovan) så berättade jag aldrig om sist jag fick barnbesök. Jag vill inte vara den tråkiga tanten som inte tillåter lek. Men ändå märker jag själv att jag blir en sådan person. Först började det med att pojken hade tagit fram ett par av mina muppar som jag har i hyllan. Varav jag med svetten i pannan förklarar att "det är väldigt viktigt för mig att endast köpa gosedjur med som har lapparna kvar". Jag kunde lika gärna ha sagt "dessa djur ska vara hela och rena, jag vill inte att barnhänder rör dom!". Vilket jag givetvis inte menade (typ, haha) men det lät verkligen så.
 
Sedan hade han tagit en sköldpadda (också ett gosedjur, jag har ett dussin i tv-rummet...) och tappat den i "dörrkarmen" till altanen. Jag sitter där ute med mitt kaffe och försöker att vara förståndig nog att inte bry mig. Tänker att det gör ingenting att Malte (eller om det var Greta) ligger där. Ytan var dessutom ren så det fanns inget att oroa sig för. Men nej, psyko-Sofia kommer fram, jag reser på mig snabbt och tar upp den. Säger något om att "min sambo tycker om den här" i ett sista depserat försök att skylla ifrån mig. Min man bryr sig inte ett dugg om att mitt bästisbarn leker med mjukisdjur, förstås. Det är jag och enbart jag som har den skallskadan. Och, om det är någon slags ursäkt, så kommer jag nog vara lika hård om jag själv får barn. IKEA-grejer är en sak. Men det finns ett par djur som mina ungar inte kommer att få röra förrän de är gamla nog att köra bil.
 
Ps. Jag gav denna sötnos cupcake-leksaker så en jättehemsk tant är jag faktiskt inte även om det sannerligen låter så.

Sofia Armstrong

I brist på andra bilder så lägger jag upp en av mina favoritbilder som min kära bror Adam har tagit.
 
 
Nu ska jag strax cykla mot jobbet, men innan dess ska jag köpa en sallad för det är sådant jag lever på nu. Utöver glass och jordnötter alltså. Jag har hamnar i en riktig latperiod när det gäller matlådor. Jag har som ursäkt att jag sparat in på ciggpengar (är rökfri i två månader nu!) men så kan jag ju inte tänka. De pengarna var tänkta att hamna på ett sparkonto. Jag fyller ju 30 om typ ett halvår och då vill man slå på stort. Hittade ett hotell som jag verkligen ville boka. Tills jag såg att den kostade 9000 kronor per natt. Då satte jag kaffet i halsen. Bokstavligen.
 
På tal om cykel och pengar så har jag verkligen en stor beslutsångest angående om jag ska bli med bil eller inte. Egentligen finns det ju mer nackdelar för mig att skaffa en, framförallt då det tar typ 8 minuter för mig att cykla till jobbet. Med andra ord typ 18 minuter för normala människor, jag tror att jag är Lance Armstrong när jag flyger fram med min IKEA-hjälm. Mycket är just på grund av det, jag tycker det är så pinsamt att bära hjälm att jag försöker minimera min tid på gatorna genom att spurta fram.

Alfapet, Arlanda & Attackrodnad

 
 
 
 
Vilken hysteriskt rolig kväll jag hade hos föräldrarna igår! Det blev verkligen mer än ett tillfälle där jag kikna av skratt. Tyvärr kan jag inte citera allt då man måste vara där. Förutom möjligtvis "vem ska ta hem Sofia?". (- Jag kan cykla själv). Okej, inte ens det blev rolig i skriftform ser jag nu. Dagen började i alla fall med balkongmys innan vi åt världens godaste tunnbrödrullar. De innehöll den oväntade blandningen avokado, oliver, persika på burk, matlagningsyoghurt och lite annat som jag inte kommer ihåg. Efter det fikade innan vi spelade Alfapet och drack rosé. Vi är en riktig spelfamilj och har roat oss med sällskapsspel i alla år. Men alfapet är nog en av de äldsta favoriterna.
 
På natten följde jag med min man till Arlanda för att vara chaufför. Det var ganska mysigt att åka två på natten och att sitta i ankomsthallen på Terminal 5 och titta på folk är alltid kul. Hur som helst så kom vi hem vid 6-tiden och då skulle han åka till jobbet för att jobba tolv timmar. (Som han för övrigt redan hade gjort innan vi åkte). Jag var inte avundsjuk, om man säger så. Själv har jag sovit mellan sju och tio och tänkte nu lägga dagen på tvätt, vila och tackkort. Nej, jag har inte skickat dom än fast att det var exakt tre månader sedan jag gifte mig. Och ja, det börjar bli lite pinsamt. 
 
På tal om citat så sades det något jobbigt härmodagen. En man stod nämligen framför mig i kön till kassan häromdagen och sa "Hej tjejen!" samtidigt som han var vänd mot mig. Han sa så två gånger och fick i inget fall någon respons. Därmed frågar jag honom "ursäkta, men pratar du med mig?" varav han säger "Nej, det gör jag inte". Sådant är så himla pinsamt tycker jag! Jag blev tomatröd i nyllet. Vad han senare sa är oklart, något om att han pratade med en tjej bakom mig. Och något om att hon spelar innebandy. Jag minns bara att jag mumlade något om att "innebandy är svårt" innan jag fejkskrattade obekvämt samtidigt som jag torkade bort Niagarafallet från min panna. Men det är som Johanna säger; det vore värre om han hade sagt "Hej snygging" och jag bah "Hej!". Och sedan få höra att han inte menade mig, hahaha!

Finfika & Nattjobb

 
 
 
 
 
 
 
 
 
När syster har sin sista semesterdag så vill man passa på att sitta ute och luncha! Det gjorde vi med världens bästa sällskap Ellen. Fika blev det också, fastän ingen egentligen orkade det. Efteråt gick sistnämnda till jobbet medan jag och Sara gick till vår svägerskas butik. Detta kan bli sista gången vi såg henne med bäbismage - det är så spännande! Vi fyndade lite på rean och gick sedan ut en sväng med hennes (egentligen min brorsdotters) hund. 
 
På eftermiddagen så ringde Ellen och frågade om jag kunde hoppa in och jobba natt. Det kändes inte så roligt till en början men jag är jätteglad att jag tillfrågades. Inte bara för att jag får bra betalt sådana gånger utan för att jag saknar "mina" skift (jag har jobbat mycket natt genom åren). Min förhoppning är att jobba två nätter i månaden, det hade varit perfekt! Men vi får se hur det blir med det. Nu ska jag somna om då jag inte sov mycket i morse. Det är ganska osmart då jag går upp 05:20 imorgon men så får det vara.

Slant-säljare

Mord och mackor - det är min melodi!
 
Min arbetsbästis Ellen var hos mig i tisdags med gofika. Jag kanske borde sluta att kalla kalle henne det förresten, vi arbetar ju bokstavligen aldrig ihop.
 
En en (ha, ha...).
 
 
Igår lade jag så pass mycket pengar på tidningar att jag allvarligt funderar på att sälja dom när de är färdiglästa. För tre mordblaskor så betalade jag 230 kronor. Det skulle med andra ord svida att lägga så dyra papper i insamlingen. Fast sälja dom skulle jag aldrig kunna göra, jag är alldeles för bekväm för att göra sådant tyvärr. Jag kan förundras över människor som säljer saker för typ en krona. Även om det självklart är fantastiskt för människor som älskar att fynda (som en annan).
 
Men hur orkar folk anstränga sig för ett sådan liten summa? Vare sig de ska paketera och skicka saken eller bestämma träff med köparen. Personligen är jag som sagt alldeles för lat, jag brukar lägga påsar i klädinsamlingen. Och handlar det om saker... Ja, då kan jag tyvärr lämna det på tippen. På tal om begagnat så kliar det lite i mina fynda-fingrar. Det är nog dags för en loppis/secondhanddag snart känns det som!

Sista dagen på semestern

Jag blir alltid nyfiken när jag ser stora hus med sjötomter, vilka bor där och vad jobbar de med?
 
 
Ett tillfälle när jag sa "jag är så lycklig!": en Pride-flagga på min egna buss. Plus poliserna och hästarna som vi fick se sekunderna innan.
 
Spåret i gruset; är det från en barnvagn? Man kan alltid drömma sig bort om att en kunglig bäbis rullat där!
 
Vi tittade på kungliga vagnar, det var väldigt häftigt att se!
 
Apelsinläsk har blivit mitt nya beroende (fast att jag undvikit sockerdrycker i tusen år).
 
 
Sekunden innan jag fick skäll av en ur personalen för att jag använde blixt när jag fotograferade. Det kändes jättepinsamt.
 
Fina familjen.
 
Ett halvdant försök att få en närbild på gungorna. Jag skulle köp min nya kamera innan denna tur!
 
 
Imorgon tar semestern slut och jag går tillbaka till det som stavas vardag igen. Jag är dock tacksam över att både jag och maken har eftermiddags-pass så man slipper börja veckan med att gå upp i ottan. Samt att dessa två veckor faktiskt gått ganska långsamt fast att jag haft det jättebra. Den kombiantionen brukar sällan gå ihop. Mitt favoritminne från denna ledighet är nog turen till Stockholm!

En heldag i Stockholm


Båten vi tog till huvudstaden.
 
Jag tog väldigt många bilder på husen längs vattnet - alla är helt fantastiska!
 
Min fotografvän (pappa) och en giraffmålad lyftkran.
 
Mäktigt.
 
Jag tvingade min man att ta denna bild.
 
Jag besökte Livrustkammaren.
 
Jag älskar denna bild! (Hade inte flickan varit med så hade den varit tråkig).
 
Jag och mina föräldrar ❤.
 
Jag besökte även fotografiska. Det var nog tredje gången som jag var där med min kära far.
 
Fina familjen.
 
En ganska okej närbild för att vara så långt ifrån, om jag får säga det själv.
 
Vi åkte i en Hop-on-hop-off-båt som några sanna turister.
 
Räkmacka OCH sillsmörgås -  är det semester så är det! Till det drack jag en passionsfrukts-lemonad. Typ det godaste jag druckit, såklart.
 
 
Jag är ju tragikkomisk. I förrgår var jag så nervös att jag inte visste vad jag skulle ta vägen, tårarna sprutade och jag hade nästintill lust att ställa in Stockholmsturen. Och igår tjatade jag om att jag var "så himla lycklig" och att "detta är den bästa dagen i mitt liv". Man känner sig lite manodeppig ibland.
 
Båten från Vaxholm till Stockholm tar ungefär en timme vilket är en helt perfekt reslängd. Man hinner få sin terapeutiska stund på vattnet, men inte tråkas ut. Väl framme så hängde jag, mor och maken i källaren under det kungliga slottet, bara en sådan sak. Många kläder tillhörde antingen "Sofia" eller "Eleonora", jag kände mig så himla kunglig. Speciellt i mina löpartights och mitt Adidas-linne (seriöst, det såg ut som om jag var på en joggingrunda - men jag ville klä mig bekvämt!).
 
Efter det åt vi en god lunch på Stockholms stadsmission innan vi promenerade till Fotografiska. När de andra avnjöt (seriöst, det ordet låter så vidrigt på något sätt) en god dryck så tittade jag och pappa på ett par utställningar. Sedan hoppade vi på en turistbåt, halva gänget gick av vid slottet och resterande (inklusive mig själv) åkte hela rundan. Blev lite sjösjuk men det var det värt. Vem har dött av lite spya i halsen liksom.
 
Efter båtturen så fick jag bokstavligen springa till nästa båt. Tolv timmar spenderades till, i eller från Stockholm men det kändes som typ tjugo minuter. Jagt ville inte att dagen skulle ta slut! Nåväl, två inlägg till i detta tema är planerade så jag får leva på det. Jag har även andra saker jag vill visa er, till exempel mina köp från senaste shoppingen (råkade hamna i Thun's igen). Så här finns ingen bloggtorka (kan jag med glädje skriva till dig Malin:))!

På hjul i natur

 
 
 
 
 
 
I förrgår var jag och maken ute på en cykeltur. Vi tog min favoritväg runt kyrkan vi gifte oss i. Jag ingvigde för övrigt mina nya byxor som jag fick av karln, de är köpa på Granngården av alla ställen. Inga flådiga märken här inte! (Inte för att de var billiga för den delen, 600 kronor hade de kostat om han inte hade fått rabatt).
 
Nu ska jag gå igenom 240 bilder som jag tog när jag var i huvudstaden igår. Så räkna med ett eller två inlägg om det framöver!

Vinkväll med vänner

 
 
 
 
Då jag och bästisarna värderar kafferep lika mycket som vinkvällar så bokade vi inte både och sist vi gjorde planer. Det var som vanligt jätteroligt! Efter massa babbel och brädspel så hann klockan bli halv fyra innan jag kom hem. Det tog ungefär tolv timmar innan jag kunde gå ur sängen för att äta frukost. Jag var inte direkt bakfull men otroligt trött. Tack och lov fann jag energin till att köpa pizzor. I väntan på den medicinska degen så hämtade jag lite papper på jobbet.
 
Allt som saknas är en underskrift från mig - sedan är jag officiellt fast anställd från och med den första september! Det blir 4,5 år sedan jag började på gruppbostaden och exakt ett år sedan jag fick ett vikariat/eget schema. Jag är så otroligt lycklig över att få chansen till att bli en del av inredningen :). Så om en månad ska jag fira! Idag firar jag förresten att jag varit rökfri i en månad. Det har gått väldigt smidigt! Till och med igår så var jag inte särskilt röksugen fast att jag drack vin som att det inte fanns en morgondag.

Våga vägra baka

Moccabakelserna var lite för söta för min smak, men de gör sig fina i bild så vad gör man inte för konsten. Jag lade för övrigt nästan 350 kronor på fikabröd. Allt för att slippa baka!
 
Vår nyinköpta elefant (jag vet, vi är ett gosedjur från att bli wierdos) uppskattades av "lillebror".
 
 
Idag hade vi ett efterlängtat besök av min barndomsvän, hennes man och en av deras pojkar. Jag hade lovat dom att jag skulle baka men de blev säkert inte chockade över att jag istället köpte fikabröd i sista sekunden. Jag försökte ljuga om att jag gjort dom, men då caféts företagsnamn bokstavligen stod på bakelserna (i choklad) så blev det svårt att låta sanningsenlig.
 
Men i helgen ska jag besöka familjen igen och då ska jag banne mig ta med mig en fruktflarn! Har länge velat bakat det. Allvarligt talat, finns det någon vackrare pajkaka? Nu ska jag visserligen inte ta något i förskott. När jag är färdig ser det säkert ut som en korsning mellan roadkill och spya. Men huvudsaken är att det smakar gott. Okej, för att ha rimliga krav: så länge jag inte förgiftar någon (speciellt mycket) så är jag nöjd.

Jag äger en egen dator!

Jag passar på att lägga upp en bild där man ser vårt nya insynsskydd som vi smackade upp härmodagen. Nu kan man sitta i bara mässingen och sola, om man så vill.
 
 
 
Sedan många år så har jag använt (läs: tagit över) min sambos dator. Vilket märks ganska tydligt det alltid är sjuttioelva mappar på skrivbordet varav en är hans. Det tragikkomiska är att när han väl ska använda datorn, vilket typ är en gång i månaden, så är den i stort sett alltid urladdad. Så det där med bärbar dator har han knappt fått upplevt stackarn. Det är med andra ord en stor lycka för både honom och mig när jag numera äger en egen Asus. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0