Thailandsresa bokad!

 
 
Vecka ett; Khao Lak.
 
 

Vecka två; Ao Nang.
 
 
Det är helt sjukt att vi ska åka till Thailand två gånger detta år. Jag som tidigare varit livrädd för att bli en sån där svenne banan som återkommer dit gång på gång. Och nu ska jag dessutom till samma ställen som jag varit på tidigare (Khao Lak besökte vi 2012 och Ao Nang var vi som sagt i Januari). Men det var inte en självklarhet att vår kombinationsresa skulle vistas i just dom orterna, Koh Lanta var till exempel också ett alternativ. Men vi kände oss inte riktigt färdiga när vi åkte från Krabi sist. Och det andra beslutet byggdes mycket på valet av hotell. Hallå, en egen pool!
 
Det blir faktiskt tredje gången vi har en egen pool och lika många gånger har vi haft swim-out-rum. Självklart kostar det lite mer än en balkong men inte så mycket som man kan tro. Så det blir helt klart värt den kostnaden bara för att slippa trängas vid poolkanten. Är man ute och far hela dagarna kanske det är onödigt, men annars rekommenderar jag det starkt. Var medvetna om att dom rummen uppbokas rätt snabbt, vi hade nästan inga att välja på. Det som också går åt ganska fort är flygklassen Premium. Dels för att de är få platser (38 tror jag) och dels för att det helt enkelt är det bästa platserna. Vi nallade de sista två platserna bredvid varandra, hallelujah! Som ni minns så var jag väldigt lyrisk över den upplevelsen sist, snacka om att behandlas som en kunglighet!
 
Det är dock tur att min kära make dubbelkollade vad jag skrev in i bokningen. För jag hade "råkat" trycka in vegan-mat på honom, haha! Allvarligt talat, ta bort citationstecknena för det var på riktigt ett misstag. Usch vad dåligt jag hade mått om min köttälskande man fick en bönsallad till huvudrätt.
 
Men nu ska jag släppa denna resa för om tre dagar drar jag och syrran till Amsterdam, tjoho! Jag varvar exaltation och nervositet, men främst det sistnämnda förstås. Det beror på många saker men kanske främst för att jag är rätt ovan att vistas i en stad. Och inte vilken stad som helst utan en väldigt speciell och liberal sådan. Jag hänger ofta bland andra svennar i en turistort annars. Men det ska nog gå bra! Nu ska jag bara ta mig igenom en jobbhelg.

Toppenköp

 
 Necessär; 80 kr på Åhléns. Strumpor; 40 kr på H&M herr, Pridehjärta; 60 kr (köptes på Levis). Samt rakhyvel-refill för äckligt mycket pengar...
 
Mugg med segångare-motiv; 60 kr från Lagerhaus.
 
Plastmugg med sugrör "Lazy Girls Club"; 20 kr (fast det står 30) från H&M.
 
Tights (halva REA-priset!) för 50 kronor; Stadium.
 
 
Adidas-byxor (för halva priset!), 400 kr från Intersport.
 
 
Herravdelningen på H&M har så otroligt roliga strumpor! Har man inte jättesmå fötter så kan ju såklart även tjejer handla där (som mina Kakmonstret-strumpor som ni ser längst upp).
 
Till min rymden-nörd till man så köpte jag strumpor med en Nasa-logga. Det finns, för er som också tycker om ämnet, fler artiklar i temat fast med "original-loggan". Både för tjejer och killar.
 
Twins 
 
 
Idag åkte jag och Syster Yster till Gränby i Uppsala för lite shopping. Jag har ju (tyvärr?) det mesta så jag var inte på jakt efter mycket. En necessär behövde jag då jag bara äger en och det räcker ju inte när man reser, bara duschprodukterna kräver ju en liksom. Det var så roligt att den jag fastnade mest för fanns på rean. Likadant gällde tightsen och Adidas-byxorna som jag också var på jakt efter. 
 
Sedan hittade jag, som ni ser, några riktiga Sofia-saker. Utöver den svart-vit-randiga necessären så är ju sengångare och Kakmonstret min grej. HBTQ är såklart också något som står mig nära hjärtat. Och den där "Lata tjej-klubben"-produkten... Jag säger bara såhär; tjejen som hjälpte mig i sportaffären frågade om jag skulle träna i byxorna jag letade efter och mitt svar var mer ett asgarv än ett svar i ord.
 
 Igår använde jag en långkjol för första gången! Som vanligt när jag fixar mig så tas inga foton men jag tänkte använda den i Amsterdam så då får ni allt se att jag kan använda annat än resårbrallor. Inte för att jag brukar älska att se mig på kort men ni fattar... Däremot tog jag 150 bilder på desto mer bildsköna människor så vänta er ett inlägg framöver om min lördag! 
 
Nu ska jag passa på att umgås med min kära make. Då vi båda har börjat att jobba igen så ses vi av naturliga skäl inte lika ofta. Och om en vecka så reser jag ju dessutom utan honom, det kommer att kännas lite konstigt. Samtidigt så är det inte första gången, det är närmare bestämt sjätte gången jag flyger iväg någonstans utan honom och istället har familjemedlemmar som resekompisar. Jag kommer att sakna honom men jag tycker att det är nyttigt med egentid med. Framförallt så ser jag fram emot att ha egentid med min twin. Vi har inte rest helt själva på elva år. Eller, vi gjorde det till Irland för några år sedan men väl på plats så mötte vi upp brorsan med kompisar så det räknas inte helt tycker jag.

Besatt av karta

 
 
 
I vanliga fall är jag typen som blir stressad av att planera in en massa aktiviteter på en semester. Tills nu, nu blir jag snarare lugnare av att få mer koll på läget. Jag har de senaste kvällarna suttit som klistrad framför datorn, närmare bestämt Google Maps. Vilken användbar tjänst det är! 
 
Jag vill inte kalla mig manisk, men jag känner en stor avkoppling när jag fastnar för saker. Det jag gör nu är att ha Amsterdams karta (i Google Maps) framför mig och sedan gör jag förslag på aktiviteter inför vår resa. Jag tittar på vilka caféer/restauranger/butiker som finns nära vårt hotell, ser över recensioner och bilder på de som fångar mitt intresse och efter det skriver jag upp alternativen. Avståndet och hur lång tid det tar att cykla och gå lägger jag också till.
 
Sedan söker jag på alla museum och liknande som jag fastnat för eller googlat fram. Jag noterar avståndet även där och vad som finns runt om de platserna. Därmed kan jag enkelt ge förslag på hur man kan spendera en dag, typ vilka affärer man passerar på väg till en aktivitet och vad för restaurang i närheten som jag dragits till. Nu menar jag inte att man inte kan gå in på ett random fik utan att jag ska skrika "MEN LISTAN DÅ! DEN STÅR INTE PÅ LISTAN!". Men Amsterdam har väldigt mycket av allt.
 
Fik man dricker öl på, fik man äter måltider på, fik man röker gräs på, fik man fikar på, fik som har öppet hela natten, fik med fokus på sina gaygäster, fik man spelar spel på, fik man lyssnar på musik på... Och då har jag inte tagit upp alla museum, och vi bor ändå i Museijkvarteret.
 
Idag blev jag väldigt förvånad över att jag hittade en faktapocket om Amsterdam i den lokala bokaffären. Med andra ord, jag - som ändå blivit jättemodern och lärt mig Google Maps - hittade en fysisk karta 2018. Med tårar i ögonen så kände jag att det kanske fanns hopp för mänskligheten ändå.
Förutom kartan så finns bokstavligen allt som man vill veta om staden; de olika områderna och dess sevärdigheter, event som sker, nödvändig fakta och praktisk information, användbara fraser, tips och så vidare.

Resa bokad! ✈️

 
 
 
 
Igår bokade jag och syster en resa till Amsterdam! Vi satt och drack Champagne och sökte på resor, ibland är livet lite extra fint. Det var över tio år sedan vi reste utan vänner och/eller familj (rättare sagt på vår 19-årsdag i Teneriffa). Det ska bli så himla kul att åka dit då det varit ett resemål jag länge haft på min lista. Och det var ev en slump vi kunde åka ihop då jag råkade ha min lediga vecka den veckan hon hade tagit semester. Eller, jag har två pass på mitt schema varav ett är ett dagpass som jag inte kan byta bort... Men en semesterdag för en veckas semester är ju inte fy skam!
 
För att vara ett väldigt litet land så finns det ju otroligt mycket att göra där. Jag har en hel lista med önskemål! Men det är bättre att skriva om vad man gjort när den dagen kommer än att spekulera fritt vad man kanske kommer att hitta på. Dessutom så ska man leva i nuet har jag hört. Har även hört (i serien Bones, men ändå) att folk som lever i dåtid ofta är rädd för framtiden, jag kände mig rätt träffad. Nåväl, just nu har jag semester så jag tänker försöka leva i nuet. Idag var vi jättenära på att boka en resa till Grekland. Men ärligt talat, livet är ju fantastiskt hemma med.
 
För att fortsätta detta tema, vilken beslutsångest jag haft inför denna bokning av resa! Vi var nämligen även inne på att åka till Skottland, Iverness för att vara specifik. Och många flyg dit mellanlandar i Amsterdam vilket fick oss att fundera på att köra en kombinerad resa. Men som ni förstått så blev det inte så, inte heller att bo på en husbåt som vi också funderade på. Jag är mer än nöjd med vårat beslut. Vi hittade ett bra hotell i Museikvarteret, mellan Vondelpark och en av deras hundratals kanaler. Perfekt! Slutligen, hur lyxigt är det inte att sitta i ett plan i TVÅ timmar? Ångesten är inte ett faktum så att säga.
 
Nåväl, nu ska jag sluta mina skrynkliga ögonlock för en stund. Man blir verkligen trött av öl! Tog ett par Corona när jag låg och solade och två fatöl när jag åt middag ute. Jag måste erkänna att vi har en del alkishak här i orten men jäklar vad got maten är! Och med tanke på hur mycket jag druckit denna sommar så kanske jag platsar där, höhö...

"Jag tänder på tomatpuré"

Jag älskar melonen som min kollegas dotter gjort i slöjden.
 
Fördrink.
 
Jag måste också införskaffa en skylt som denna! The story of my life.
 
Fetaostfyllda biffar och tzatziki. En av mina favoriträtter! Det känns som igår som jag åt just det hos samma kollega när de överraskade mig med en möhippa.
 
 
 
 
Idag var jag på en utbildning då jag blivit larmombud på min arbetsplats. Det var inte direkt så att jag blev utvald, jag tog snarare den uppgiften utan att fråga om någon av mina kollegor ville vara ansvarig. Haha! Men det kändes som en chans som jag inte ville missa när min chef ringde och bad om någon frivillig. Saken är den att alla trygghetslarm kommer att moderniseras till mobiltelefoner så det är roligt att få vara med från början i denna förändring. Och vara den som andra kan komma till vid eventuella frågor. Om de får ett bra svar är en annan femma, haha. Nejdå, jag tar givetvis detta ansvar på allvar och vill lära mig allt jag kan. Jag skrev så att pennan glödde under denna utbildning. Om jag fattar något av mina anteckningar är dock rätt tveksamt.
 
Efteråt träffade jag några av mina kollegor för lite grillmys. Jag har som ni vet världens goaste kollegor och det är den främsta anledningen till att jag går till jobbet med en bra känsla i magen. Men jobb är jobb och vi måste ju såklart alltid vara i våra arbetsroller i första hand. Och vi har heller aldrig raster på så sätt att vi kan sätta oss tillsammans i lugn och ro, utan larm kan ju komma när som helst. Vissa pass får man värma på maten flera gånger. Vilket är helt okej men det är skönt att träffas ostört och få flamsa hur mycket man vill. För det gör vi verkligen under kvällar som dessa! Alla samtalsämnen är helt utan censur och det är så jäkla underbart att man alltid går ifrån gruppen med en känsla av att man duger, fast att man kanske råkat sagt eller gjort något konstigt.
 
Vilket är perfekt för en sådan som mig, som annars ofta överanalyserar allt jag sagt i ett socialt sammanhang. Jag är ofta rädd att jag varit för personlig eller att jag betett mig konstigt. Jag började denna eftermiddag så idag och sa till mig själv att "nej nu får du sluta dela med dig av sådana där saker". Sedan gjorde jag det ändå och delade med mig att jag ibland trimmar mitt näshår. Ni skulle hört jublet. Nejdå, men det var som att alla började tycka om mig mer helt plötsligt. Det är just det jag menar med detta gäng, man behöver inte skämmas över något. De uppmuntrar snarare en till att vara mänsklig. Och vadå, vi jobbar inom vården. Vi har sett allt. PS. Nu är näshåret kanske inte det mest personliga som kom upp men what happens in grillfesten stays in grillfesten, liksom.. Och man ska givetvis vara lagom personlig. Det finns väl inget värre än halvt främmande människor som bah "Hej jag heter Kalle, jag har ett meth-labb i mitt garage och jag tänder på tomatpuré".

När ens drömmar krossas som en melon från himlen

 
 
 
 
Jag får lite panik av att lägga upp mobilbilder, det är ju verkligen inte min grej. Men av någon totalt outgrundlig och oförlåtlig anledning så glömde jag min kamera hemma i tisdags. Så ni får stå ut med dessa och påminna er om att det aldrig kommer att ske igen!
 
Jag var nämligen på en efterlängtad systerdejt hemma hos Sara. Där bjöds jag och Mickan på en mycket smarrig fika. Vaniljglass och svenska jordgubbar, behöver jag säga att jag tog två portioner? Trots att jag precis innan dinerat femton bitar sushi. Men är det gott så finns det icke några gränser!
 
Efter vårt frosseri så tittade vi på bilder som syster och svåger tagit från deras långresa tidigare i år (när vi fyllde 30). De var i Singapore och Nya Zeeland så ni kan tänka er vilka fantastiska bilder som hade tagits! Ni kan nog även föreställa er vilken jäkla flygresa de gjorde... Jag påminde mig själv om det när jag satt på mitt tolvtimmarsflyg. Men det var det såklart värt, de upplevde så otroligt mycket under den tiden de var där. De åkte ju igenom hela NZ och turistade så mycket de hann med. Om jag blev avundsjuk när jag såg allt de gjort? Svar ja. Men jag ångrar ändå inte att jag inte följde med dom. Bara lite.
 
För er som är nya bloggläsare så kan jag berätta att det bästa jag gjort i hela mitt liv var att åka till USA. Och för er som känner mig vet att jag lagt den vistelsen på en piedestal. Men det är inte konstigt då då jag aldrig varit lyckligare än vad jag var under dom fem veckorna. Det berodde på en massa saker men framförallt två saker: resesällskapet (nästan hela familjen) och självaste resemålet. Sedan är det som jag nämnt tidigare inte så konstigt att man trivdes då man levde lite på en räkmacka så att säga. Det fanns de i familjen, främst min far, som inte hade några problem att köra bil (oavsett antalet filer på vägen) så man turistade på ett mycket smidigt sätt.
 
Så ni kan tänka er hur mitt hjärta slog när mamma säger de orden jag längtat efter att höra sedan januari 2014 (när vi kom hem): "Jag har bestämt att fira min 70-årsdag i USA. Vi ska åka längst med Route 66, följ med om ni vill!". Jag blev nästan religiös, mitt liv fick en mening och jag kände hur regnbågarna kramade mig. Okej, riktigt så kanske det inte var men jag blev väldigt, väldigt exalterad.
 
Tills min kära mor i samma stund tog ned mig på jorden igen med krossade drömmar som resultat. Min respons var givetvis "det spelar ingen roll vart jag är, vem jag är eller hur mitt liv ser ut nästa år - jag kommer att följa med!". Varav min mamma svarar; "men du tycker ju inte om att åka buss". Den besvikelsen jag kände kära läsare! Då förstod jag på en gång vad hela resan handlade om. Mina päron är nämligen störtförtjusta i att åka med ett resebolag som är som gjort för Turister med ett stort T. Gänget som bokat sin resa med det bolaget åker buss genom det landet dom besöker. Självklart bor det på hotell men aldrig mer än typ ett par nätter. Sedan får man boka in sig på de guidade turer som finns och är man mina föräldrar så är man med på typ varje. Så schemat är minst sagt späckat, det är ingen lugn och ro men man får se otroligt mycket.
 
Personligen hade jag kanske hellre valt att hyra en RV eller en klassisk amerikanare om jag skulle köra på Route 66. Och det var det jag trodde att min mor och far också var inne på. Jag såg framför mig hur dom och alla vi syskon åkte på Will Rogers Highway tillsammans som en enda stor, lycklig familj. Men jag om någon förstår såklart också fördelen med att slippa köra. Så jag förstår på ett sätt att min mor fastnat för dessa rundresor. Hon är dessutom den mest sociala människan jag vet. Hon älskar verkligen att umgås med sina nya resekompisar och de är likadana. Jag själv är lite mer "pratar du med mig så dör du". Men ja, det är väl tur att vi alla är olika...
 
Jag och min syster med respektive besökte mina föräldrar i Spanien för något år sedan när de var på en sådan där resa. Då möttes vi upp på en restaurang där päronen och deras buss-kompisar åt middag. Det var så tydligt att ingen i det gänget var lika socialt inkompetent som en annan utan verkligen stirrade på en med de största smilen jag någonsin sett. Lite som "titta på mig, prata med mig!". Tills jag tog en kokt tomat och kastade på dom. Nejdå, men låt oss säga såhär: "vilken trevlig dotter du har!" lär dom inte ha sagt efter vårt besök.
 
Så, summan av kardemumman är att jag nog aldrig får uppleva den där resan igen fast jag nu två gånger trott det. Gången innan var nämligen på min fars 70-årsdag men det ställdes in av väldigt förståeliga skäl. Vi får se när jag hamnar i Amerika nästa gång. Min make är mer tropisk av sig så det är rätt svårt att övertala honom med. Nåväl, man lever på hoppet...
 
Kram,
 
Bitterfrallan

Mors dag

Jag gjorde en klassiker och köpte lotter (tillsammans med ett, återigen, egendiktat kort).
 
 
 

Bob är en långben.
 
 
 
 
Många hundar promenerar nedanför, spännande tycker denna donna.
 
Bror & Bea.
 
 
 
I söndags var det som många vet Mors dag och därmed en mycket bra orsak att samlas. Jag, maken, syster, bror och hans flickvän samlades hos mina föräldrar för god mat, trevliga samtal och mumsig fika. Givetvis blev det lite spel med, som alltid när familjen samlas. Men framförallt när min mor får bestämma. Denna gång blev det Plump. En rolig omgång som slutade jämnt, trots att huvudet snurrade en aning. I alla fall på mig. Det är farligt med Cointreau vill jag lova!

"Jag känner henne!"

 
 
 
 
 
 
 
 
I lördags ville jag ta en paus från solandet och cykla ned på Sjötorget. Ja, ni hörde rätt - jag har varit utomhus trots att den där stjärnan tydligt visat sig på himlen. På tal om stjärnor så var mitt främsta syfte till mtt besök till mässan att se min arbetskompis sjunga. Det var minst sagt på tiden! Jag har velat gjort det sedan vi blev kollegor för fem år sedan. Hon är för övrigt den jag utan tvekan jobbar mest med, tack och lov (vi har ett bra samspel). Min andra halva helt enkelt . Hennes band var för övrigt jättebra, vilka röster!
 
Efter det stod vi utanför tältet när Chris Kläfford sjöng. Jag var nämligen med syster och hennes valp så det var inte läge att trängas i ett tält då. Bob hade det desto bättre i Svenska kyrkan-tältet bredvid, där fanns både vatten och klappar av prästerna. Efter att Sara och lillebror gått hemåt så skulle jag och maken ta ett glas på en servering men ingen av oss orkade köa i år och dagar. Så det blev en öl i solsängen istället, det gick lika bra det. Jag ser fram emot många soltimmar där i sommar. Skönt att semestern inte är långt borta!
 
Jag har bara hunnit jobba två dagar denna vecka men är redan less. Ja, jag hatar hela världen idag. Tur att jag hittade mitt senaste Tradera-fynd i bredlådan efter jobbet. Eller fynd kanske man inte kan kalla en DVD-film för nästan hundra kronor... Men hittar man inte den någon annanstans så måste jag säga att det är ett kap. Ni ska få se vilken film jag menar imorgon! (Ni bah "can't wait... eller inte").

Presenter, Pensionärer & Poesi

Jag ska få en ros av min make för varje år vi varit gifta 💚
 
Godaste snacket inför en av mina filmkvällar. Laxrullarna slog såklart allt!
 
Jag och min ena brorsa lunchade hos mamma.
 
Räkor från fiskaren.
 
Den obligatoriska utsiktsbilden. Det ska för övrigt byggas åtta (!) blockhus till där. Förstår inte hur de ska få plats.
 
Trollen är köpa på Erikas Trädesign (LÄNK). Hittade dock inte dom här trollen nu, de kanske är slutsålda. Men mindre varianter finns!
 
 
Jag brukar aldrig någonsin ta extrapass av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte vill jobba mer än vad jag gör. Men idag gjorde jag det och jag undrar lite varför jag frivilligt tog på mig det en fredagkväll... Det är ju inte så att jag behöver pengarna heller, för jag är rik som ett troll. Nejdå, jag ville främst skriva något som får mig att gå in på nästa ämne, nämligen trollen på bilden ovan.
 
En kollega jobbade sin sista natt igår morse, jag hade turen att gå på passet den morgonen och därmed få säga hejdå personligen. Jag vet att hon älskar troll och därför tog jag initiativet att leta efter någon fin trädgårdsprydnad inför hennes avtackning. Det var roligt att mina kollegor tyckte om mitt förslag och minst lika roligt var det såklart att vår kära "nattare" älskade dom! Jag med faktiskt, skulle lätt kunna ha dom själv. 
 
Av en slump så gick en annans kollega i pension samma dag och jag fick erbjudandet att skriva några rader. Jag är ju trots allt väldigt svag för att dikta ihop saker. Detta var jag dock tvungen att skriva under tidspress (tidigare kan det gå dagar, detta gjorde jag på typ en halvtimme, dessutom halvsovandes) så jättestolt är jag inte. Men jag är ändå glad över att få göra det för personliga texter är alltid roligast att få! Om den användes är jag i och för sig tveksam över, men jag låtsas som det.
 
 
Efter många år av jobb så är dagen äntligen här,
då du blir den omtalade benämningen "glad pensionär".
Nu kan du äta mandelkubb till frukost och nattmackan vid sju,
och är det någon gång "dricka kaffe" är en livsstil så är det ju nu.

Men när hängmattan gett skavsår så måste du hälsa på,
för det är trots allt med blandade känslor vi säger hejdå.
Mest av allt är vi såklart glada att du nu på heltid kan livsnjuta
men samtidigt kommer vi sakna dig bakom vårdcentralens glasruta.
 
 
Nu ska jag duscha och fixa en matlåda. Inte samtidigt alltså... Idag gick jag upp sju för en lyxfrukost framför Investigation Discovery innan jag gick ut och solade med ABBA i lurarna. Som ni ser på en av bilderna ovan så var jag en riktig livsnjutare även förra veckan. Jobbar man helg så har man all rätt att få frossa mitt i veckan tycker jag. Jag såg två av de senaste Beck-filmerna (Ditt eget blod samt Den tunna isen). Jag tycker att de var väldigt bra! De kändes väldigt aktuella också med tanke på ämnena som filmerna innehöll och alla fördomar som de försökte slå hål på.

Aldrig har ett år gått så fort!

 
 
 
Ska tiden fortsätta gå såhär fort så vill jag inte vara med längre. I söndags var det vår ettåriga bröllopsdag och det är kusligt att tänka att det redan gått tolv månader. Samtidigt kanske det inte är så konstigt att time flies. De senaste 18 helgerna har jag haft något inbokat, jag har varit utomlands två gånger och jobbet gör ju knappast att tiden står stilla. Jag tycker bara förra veckan flög iväg.
 
Jag var i Uppsala tre gånger, jag hade två filmkvällar för mig själv (nya Beck) och jag hade en jobbhelg där mina föräldrar kom på besök. Vi tog en gemensam fika, med både personal och boenden, det var väldigt trevligt! Min mamma är ju inte en främling för min arbetsplats heller då hon var kontaktperson till en gubbe som bodde där förr. Jag är, som jag nämnt tidigare, uppväxt med det gamla gänget. De tog färdtjänst hem till oss på min och systers 10-årsdag. Det var så himla roligt att få fira med dom!
 
Men för att återgå till mitt bröllop. Ett år har gått och jag har fortfarande inte bloggat om det jag längtade efter att få ned på denna sida. Som exempelvis processen med min klänning. En bild på mig i den skulle för övrigt skickas till sömmerskan men det har jag ju inte gjort... Jag har heller inte duschat vilket jag skulle göra innan mitt personalmöte så nu måste jag lägga ned. Hasta luego!

Systertid

Kylen fylldes med det självklara valet.
 
 
Jag vet att kuddarna inte är så fashion men jag väljer oftast mysighet framför snygghet.
 
Syster och svåger tog med sig mango, jordgubbar och glass.
 
Lillebrors första besök hos veterinären.
 
 
 
 
I måndags var syster och svåger här för grillning, umgänge och fika. Det var roligt och umgås och maten var så himla god! Jag är inte uppväxt i en grillfamilj och jag själv har aldrig varit särskilt intresserad. Jag menar, grillen vi äger köptes för ett år sedan och stod och dammade hela sommaren. Men nu kommer det att bli ändring på den saken!
 
Lillebror Bob var också med, såklart. Han blev lite rädd för vår porslinshund men förutom det så trivdes han! Igår förmiddag följde jag med honom och "matte" till hans första veterinärbesök. Han omringades av djurvänner och spännande lukter, vilket ställe! Vaccinet gick jättebra, han märkte ingenting. Men sedan skulle han testa att stå på "metall-bordet" för att redan nu vänja sig vid den. Oj, oj, vad läskigt det var! Jag har aldrig sett Bob krama min syster så hårt som efter det.

Girls night out

Mickan överraskade oss med välkomstdrinkar 
 
 
Laxtartar med avokadokräm och regnbågsrom.
 
 
Spansk sill i vinägrett fanns på menyn, ni förstår nog att det var ett självklart val för mig. Ett plus är ju även att man får ha maten ifred ;).
 
Baileys Coffee och chokladfondant med vaniljglass.
 
 
 
 
 
 
 
Igår kom syster hem till mig vid 15 för lite bubbel innan avfärd. Själv var jag lite av en tidsomtimist så jag såg till att vi missade bussen till Uppsala. Tur att jag har en make som kunde köra oss till grannorten där vi hann hoppa på. Väl på bussen fanns redan Maria och lite senare hoppade Mickan på. Då firade vi med ännu mer bubbel. Jag kände mig som en syndig tonåring igen. Jag hade inga dryckeskärl i plast men däremot champagneglas som jag ändå tänkt slänga (de matchade inte) så det var ju praktiskt att använda sig av dom. Även om jag kände mig som en naturhatare när jag sedan slängde dom i soporna.
 
Vi åt på Ibérico vilket var en tapasrestaurang vi alla fyra var väldigt positiva över. Det kommer garanterat bli ett återbesök dit! Det mest minnesvärda var ändå Mickans delaktighet under middagen. Hon hade planerat både välkomstdrink och tomtebloss till efterrätten för att fira mig och syster i efterskott. Det var så himla gulligt gjort!
 
Efter middagen gick vi till Shotluckan för en varsin rolig shot. Vilket roligt koncept de hade! Dels att få välja bland alla roliga shottar, men även att deras bartender gjorde varje beställning speciell. Med eld på bardisken, skyddsglasögon till besökarna, allsång eller liknande. 
 
Vi avslutade kvällen på en pub där vi pratade och drack godricka fram till strax innan midnatt. Då var det dags för tanterna att åka hem. Idag har jag varit ganska sliten men den enda fördelen med det är att det blir en lugn morgondag. Vilket det oavsett hade blivit då jag jobbar förmiddag på tisdag. Men jag har ordnat tusen Corona och massa bubbel inför sista april och nu blir det alltså så att jag sparar det mesta till midsommar. Jag brukar inte fira valborg men vi har ju inte grillat en enda gång sedan vi köpte vår grill för ett år sedan, så nu är det dags! De senaste fem åren har jag dessutom jobbat kväll på Valborg så jag tänkte passa på att göra annat än att glo på en brasa bland massa folk i år.

Presenter & Renoveringsplaner

Titta vad Ellen gav mig sist vi sågs 💜.
 
Handkräm av Therése Lindgren (vanilj) & duschtvål (Mint och choklad).
 
Doftljus 💕. (Går åt som smör hemma hos mig. Eller, inte bokstavligen såklart då jag hatar smör, men ni fattar).
 
Nu behöver jag inte bara välja en bild att visa! (Det är svårt nog att välja sex stycken).
 
Denna doftar underbart!
 
Jag älskar cupcakes som ni vet. Och denna storlek har jag inte så det var roligt!
 
Allt, plus godis som jag inte hann fotografera innan massintag, stod på denna bricka. Ni kan gissa vad jag tycker om den 😍.
 
Jag hittade denna badrumsmatta och hårborste på Rusta.
 
Jag köper främst (verklighetstrogna) plastblommor. Jag hittade även en tvålpump till köket, djurmönstrade strumpor och underbara dricksglas med fruktmotiv.
 
Titta vad jag fick av syster häromdagen! Den köpte hon på Nya Zeeland. Vet inte om jag vågar använda den bara...
 
 
 Visst har jag fått fina presenter? Jag skäms inte bara bort med kärlek utan av prylar med. Och även jag har "unnat mig" lite saker, som ni ser. Det jag köpt och som inte lagts upp ovan är lite kläder och några burkar färg. Det bästa i klädväg var ett par resår-brallor (kan man äga för många?!) och det sämsta var en kappa med fyra meter breda axelvaddar. Annars var den snygg, rutig och allt. Men nej, jag har en gräns på 3,5 meter när det kommer till mina axlar. Speciellt när jag har ett par höfter i storlek "Boy Large". Det blir så oproportionerligt då.
 
Den färg vi köpt är till halva undervåningen. Det ska bli så himla roligt att få andra kulörer på väggarna! De som finns nu är dels gamla, dels inte vår cup of tea. Det är blåa tapeter i köket, nikotingula (med bårder) i hallen och lila i tv-rummet. Det sistnämnda ska bli roligast att förändra, främst för att den nuvarande färgen inte går ihop med våra mörkbruna möbler what so ever. Men när målningen blir av återstår att se, man måste ju ha både tid och lust. Att påbörja något man inte hinner/orkar avsluta är inte att föredra. 
 
Jag kom plötsligt på att jag fortfarande inte lagt upp bilder på vårt nya badrum?! Något man lagt en förmögenhet på glöms att läggas upp, men en tvålpump för 29 kronor bara mååååste visas. Mycket logiskt. Nåväl, nästa stora projekt blir köket. Badrummet uppe är kanske av störst behov (ni ser golvet på bilden ovan) men det används typ bara av mig och jag trivs rätt bra trots 70-talsplasten.

Glada bilder & Psykopatfunderingar

Tre bästiskex.
 
 
Tre bilder på mig och Bob.
 
Baddräktsbrudar.
 
 
Här kommer lite lyckliga bilder på en gråmulen dag. Även i mitt huvud. Dels fysiskt då jag alltid har huvudvärk när det är mulet, dels psykiskt då jag hatar människor. Skämt åsido men jag är allmänt mensig och irriterad. Det började igår med att en bil stod på "min" parkeringsplats på jobbet. Vi har ändå bestämt att på p-möten ska bara de som har jobbat och ska jobba stå där. Men nej, detta gäller tydligen inte alla. Egentligen skulle jag gått upp på min arbetsplats, smällt upp dörren och sagt att jag tänker döda den som inte flyttar på sin bil. Men nej, jag är för feg. Dessutom var min chef där och hen uppskattar inte mordhot. Så istället fick jag åka till en parkering i närheten för att upptäcka att den var full. I desperation så ringer jag min syster och spyr galla över mänskligheten. Jag fick ta hennes parkeringsplats så thank god för henne liksom. Och att hon bor en meter från mitt jobb.
 
Jag var för övrigt på Öob här i Östhammar idag där en ung kille satt i kassan. Han borde jobba på lagret istället. En man kom och ville byta en kaffebryggare och den där killen var inte rädd för att visa hur irriterad han var. Vad det nu är att bli grinig för (säger jag som precis skrivit ett helt blogginlägg om en stulen parkeringsplats, men ändå). Det är väl bara att ta produkten och ge en likadan, om nu inte kunden ville lämna tillbaka varan förstås. Men nej, han i kassan var allt annat än serviceminded. Han svarade knappt kunden och var tydlig med att få mannen att känna sig besvärlig. Ett par minuter gick åt att mannen gång på gång försökte förklara sitt problem medan killen i kassan mest kollade frågande och sa saker som typ "eh, okej?", "jaha..." och så vidare.  Mannen: "jag har inte öppnat förpackningen men jag hör att den är trasig när jag rör på kartongen". Killen: "Eh, okej...? Nu vet ju inte jag hur en trasig kaffebryggare låter". Mannen: "Fast du hör väl själv hur det  skramlar när jag rör lådan såhär?". Killen, till slut: (med en suck) "jag ringer efter en kollega". Sen kom en tjej och bytte kaffebryggaren på tre sekunder. Så svårt var det liksom. Jag ångrar att jag inte sa något. För är det något jag avskyr så är det människor som jobbar med människor men som ändå är socialt inkompetenta. Det vet ni som läst mina hat-listor genom åren.
 
Sedan kan ju ni undra varför jag jobbar med folk när jag mordhotar människor i mitt huvud. Men saken är just det. Jag må vara en sadistisk psykopat i skallen men jag är ju trevlig som person. Det är en jäkla skillnad. Men gud, jag googlade precis kännetecken på en psykopat och får upp "personen skojar själv om att vara psykopat". Jag har en del att fundera på...

Bokat!

 
 
Är det något program som jag aldrig missat så är det Wahlgrens värld. Att ens titta på något så tramisgt var till en början uteslutet, men efter ett avsnitt så var jag fast. Det är sällan jag skrattar så hysteriskt som framför det realityprogrammet! Man har ju fått sett lite genrep på showen ovan och det var väl där min nyfikenhet vaknade. Plus att jag tycker om artisterna/skådespelarna hon har med. Sulocki såg jag senast i Oscarsrevyn som Tennis-Dennis 😄. Och Nathanaelson får jag inte glömma! Han är lite av en favorit.
 
Så i början av november ska jag och Johanna se Kort glad & tacksam i Uppsala. Det är ju sjukt långt dit men det är väl bra att ha något roligt att se fram emot även under den gråa tiden på året. Jag bokade två säten som inte hade några stolar bredvid sig, palla människor liksom. 
 
Det kändes fint att boka in något roligt när jag fick ställa in (skjuta upp) en sak idag. Nämligen stugvistelsen nästa helg, det gick inte att ta sig fram på grund av snön. Det kändes jättetråkigt men vi preliminärbokade som sagt en annan helg. Jag får ta semester då, det känns som jag inte gör något annat än lägger ansökan-lappar i min chefs fack, haha. Men det är oundvikligt när man jobbar varannan helg samt planerar med flera andra, det är ju sällan alla kan samma dagar. Nåväl, nu ska jag vara ledig fram till söndag. Innan dess ska jag jaga loppisar och gå på SPA. Hashtag: Livet är hårt.

Helgen som var

Familjemiddag 🖤
 
"Farmor", brorsdotter och "faster".
 
Mot Gräsö!
 
En bättre bild på lampan (i dess rätta miljö) kommer framöver.
 
I fredags så budade vi på en så himla snygg golvlampa. Jag kan börja med att berätta att det kändes som det var meningen att vi skulle köpa den. Några dagar innan hade vi nämligen förlorat en budgivning med några sekunder på en just sådan lampa och vi båda var väldigt besvikna. Och irriterade! Men så kom alltså denna upp, dessutom i en snyggare färg! Och utan budgivning, så eftersom vi var först till kvarn så blev den vår för en femhundring. Tidigare hade vi IKEA:s lampa "Årstid" vid soffan. Minns ni vad jag kände för byrån Malm? Jag börjar känna precis likadant om den där lampserien. Och jag äger alltså inte bara en utan fyra av dom jäkla lamporna... Idag hittade jag för övrigt en byrå som var exakt som Malm men i en rustik ekfanér. Det blev en bra kompromiss för mig och min Malm-make.
 
Det är pinsamt att erkänna men jag har knappt varit på Gräsö. För er utomstående så ligger ön bara några minuter med färja från min grannort. Där finns vackra miljöer och trevliga badplatser. Men nej, jag har varit där två gånger i vuxen ålder och då har det handlat om en begravning och ett bröllop. Så det var spännande att få åka dit och hämta lampan i fredags kväll! Jag och min make lekte rally. Jag låtsades vara kartläsare och berätta om kommande kurvor och dess grader. Det är inget jag bör fortsätta med.
 
I söndags skulle vi alla (utom min ena bror) familjemedlemmar träffas för en planeringsmiddag. Vi smider nämligen planer inför midsommar. Jag och min man åkte till min storebror i grannorten och kom fram i sista sekund. Just därför kändes det märkligt att varken mina föräldrars eller systers bil fanns parkerad där. Ännu konstigare var att vi inte såg min brors bil hemma heller. Varför det var så förstod vi när vi knackade på och ingen öppnade. Vi var helt enkelt på fel plats.
 
Förra gången vi hade en familjemiddag så var det en annan familjemedlem som var på fel plats så det gjorde att jag inte behövde känna mig ensam. Men skämdes gjorde jag ändå, tills jag insåg att det faktiskt inte var vårt fel. Jag vill inte peka finger mot någon men vi hade inte ens fått informationen om att vi skulle vara hos mina föräldrar. Allt vi hade hört var att min bror och hans sambo skulle ha middagen. Så tack och lov så var det inte jag som var förvirrad denna gång! Nåväl, vi hade åkt till Öregrund både på fredagen och lördagen så varför inte även köra dit på söndagen...
 
Ni anar inte hur jäkla glad jag är över att ha en ledig dag! Man har ju alltid bra och dåliga perioder när det gäller sitt jobb och just nu är jag väl inte överentusiastisk. Men jag tog med ett par boenden till min pappas fotouställning igår, det var trevligt för alla parter och riktigt skönt att komma ifrån gruppbostaden lite. Nåväl, om några dagar känner jag mig väl lyckligt lottad igen. Det brukar ju kunna svänga hejvilt.

Kollage - Johanna

 
 
Jag hade inte tänkt lägga upp detta kollage på bloggen men då jag av misstag lade upp tre  (!) likadana igår så kan jag ju behålla i alla fall en. Hade ändå rekordmånga läsare på just mitt inlägg-misstag. Jag brukar nämligen alltid publicera ett inlägg med en Paint-bild, ladda ned den på min mobil och sedan radera blogg-inlägget. (Ja, jag vägrar kollage-appar). Gick alltså sådär igår. Anledningen till att jag inte ville publicera denna bild är att jag lagt upp den både på Instagram och Facebook. Tanken var alltså att göra en ny, inte något annat. (Lät halvdrygt att skriva som jag gjorde ovan utan denna förklaring).
 
Jag var annars extra glad igår, jag fick till och med en julafton-känsla av Johannas födelsedag. Mer än på min egen faktiskt. Men idag börjar vardagen igen, jag har en 6-dagarsvecka vilket jag annars aldrig har. Utöver det är en massa tråkiga måsten inplanerade. Det är inte ett dugg jobbigt men lite omotiverande... Speciellt då jag jobbade två dagar förra veckan. Kontrasten är ett faktum.

30-årsfirande med bästiskexen

Jättegod buffé!
 
 
Underbara människor.
 
 
Jag älskar den här bilden (och den tjejen!).
 
Johannas mamma hade gjort en fin present.
 
Lekledaren ❤
 
Tårtdags.
 
Malin hade gjort en guiz om födelsedagsbarnet. Man kan tro att Johanna själv borde vinna tävlingen men icke! Det gjorde jag! 👆 Jag känner henne bättre än vad hon gör alltså.
 
 
 
 
På väg att öppna mitt paket (jag har för övrigt en hel hallbänk fylld med paketgrejer, får inte nog). Vi gav även 1500 kronor som tatueringsbidrag.
 
De flesta fotosidorna har ett minimumkrav på tio kort per beställning. På Ifolor.se så kan man beställa kort styckvis (för bara cirka 30 kr).
 
Vår favoritscen från vår favoritfilm (en av dom i alla fall) Sex Drive. HÄR är den scenen. 
 
Chokladboll till kaffet samt pasta med ost och svartpeppar är vår grej. Mousserande vin med, men jag skrev det främst för att det var det jag gav henne.
 
Denna flaska köpte jag från Yoursuprise. Där finns inte bara olika typer av vinsorter utan även andra produkter att infoga foton på. Jag kan säga, även om man egentligen inte ska skriva ut kostnader, att jag lade runt 200 kronor för frakten på denna flaska. Så ni inte blir lika chockade som jag.
 
 
Igår firade vi Johanna som på tisdag fyller 30 år. Det var både väldigt roligt och mysigt. Jag tycker så himla mycket om båda hennes familjer (sambo och dotter samt föräldrar och bror). Plus de andra som var med, förstås. Och äntligen fick vi bästiskex lite kvalitetstid! Man ses ju tyvärr inte så ofta numera, både på grund av att den vuxna verkligheten (jobb, familj och sånt) samt distansen (40 mil mellan Malin och Joh). Men denna gång var inte seperationsångesten lika tydlig då vi redan bokat in en annan dejt denna månad. Tjoho!
 
Men för att återgå till födelsedagsfirandet. Den fylldes, utöver god mat och fika, med lite tävlingar som Malin ordnat. En musiktävling och en frågequiz, båda var precis lagom svåra. Men det bästa med kvällen var såklart att umgås. Eller nej förresten, det var när jag vann tävlingen. Skämt åsido, jag är ingen bra vinnare. Men nog tyckte jag att det var roligt! Framförallt då jag fick en ask choklad. Jag har tänkt lägga ned sockret länge men kan nu skjuta fram den trista förändringen.

Goda måltider i gott sällskap

Jag åt räkmacka från fiket två frukostar i rad denna vecka. Tack make!
 
Fördelen med att syster ibland jobbar hemifrån - man kan sno hem henne på lunch.
 
Igår var jag och maken hos mina föräldrar.
 
Jag åt kålpudding för första (?) gången.
 
Det måste varit länge sedan jag var hos mina päron för jag tror inte det där huset stod där sist jag besökte dom.
 
Vi fick se några bilder från deras resa till Polen/Auschwitz. Otroligt gripande och ofattbart. Jag har själv velat åkt dit i många år.
 
 
Jag är inte särskilt motiverad att jobba idag då jag varit ledig sedan i måndags. Man hinner liksom glömma hur mycket man trivs på sin arbetsplats. Nåväl, jag har en jobbhelg innan jag sedan får en tvådagars-vecka. Jag älskar mitt schema! Jag hinner med så mycket annat som att träffa nära och kära samt pyssla hemma. En riktigt städ,-och rensningsperiod har jag kommit in i vilket inte är fy skam. Tyvärr har jag även städat bort en kod jag verkligen behöver...
 
Jag ska på en liten kurs på tisdag där jag bland annat ska lära mig vår nya journalföring (allt ska datoriseras numera). Till det behöver jag dels ett kort och den var jag en av de första att hämta för exakt ett år sedan. Men koden till den har jag inte och dumt nog har jag inte åtgärdat det förrän nyligen. Det vore väl en sak om den bara kunde mailas till en, men nej. Jag ska få ett brev inom fyra dagar som jag sedan ska ta med till en datorkille på kommunen så han i sin tur ger mig koden (det är en hög säkerhet på dessa siths-kort). Detta ska jag alltså hinna med innan tisdag förmiddag. Ibland är man lite extra stolt över sig själv och sitt 13-åriga jag... Ansvar - vad är det liksom?

Vad grekerna är bäst och sämst på

 
 
Det finns mycket exempel på saker som jag tycker att grekerna är värdelösa på. Återvinning är utan tvekan det första som dyker upp i mitt huvud. Kortfattat är ju deras metod att lagra allt på högar, jag pratar alltså inte om soptippar på några meter - utan kilometer.
 
Deras pensionssystem är ju rätt dåligt med, det kan ingen ha missat. Till deras försvar så är det ju inte så att alla greker går i pension vid 40, deras genomsnittliga pensionsålder ligger på 61. Dock så har de en märklig lista på yrken som godkänner en tidig pension eftersom de ska var "mödosamma och ohälsosamma". Specifika arbetsplatser samt  yrken är listade, vissa mindre logiska än andra. För jag förstår tanken med att de som arbetat ett antal år i ett ansträngande eller farligt yrke ska få chansen att gå i pension tidigare.
 
Men några exempel känns mer befängt än förståeligt, är det verkligen så jobbigt att spela ett stränginstrument? Och bagare, jag förstår att de har en ansträngande vardag men de har det väl inte värre än någon annan? De menar på att de får lungsjukdomar vid 50 då de andas in bränt mjöl. Eller kan det bero på att grekerna är de som utan tvekan röker flest cigaretter i Europa? (Nu kanske jag var orättvis).
 
Men för att komma till det grekerna gör jäkligt bra: sallader! En grekisk sallad är alltid ett säkert kort! När jag beställer pizza är det oftast en grekisk variant jag väljer och som ni vet så är fetaostfyllda köttfärsbiffar en av mina favoriträtter. Fast det jag brukar äta mest i Grekland är ändå souvlaki. Mums!
 
På tal om sådant så faller mig i smaken så hade jag en mycket fin dejt idag; nämligen min barndomsvän Malin. Hon kunde tyvärr inte närvara vid min 30-årsfest så därför ville hon bjuda mig på lunch. Det var väldigt mysigt! 

Tidigare inlägg
RSS 2.0