Pappas Israel-bilder på storskärm

 
 
Där har jag varit! *skryt, skryt*
 
 
 
I måndags var jag och såg pappa, och hans fotoklubb-kompisar, visa sina verk på bioduken här i orten. Min far sa även några väl valda ord innan vi fick se hans Israel-kort, det märks att han är en van talare. Tyvärr så fick jag ingen bild på honom när han stod där framme. Det var nämligen mörkt i salongen.
 
Och är det någon gång man inte vågar chansa med kamerainställningar så är det när man sitter bredvid proffsfotografer. På riktigt alltså. Salongen var fullsmockad men just där jag satt (långt fram) satt bara de från klubben. Vore ju jättepinsamt att använda blixt och få någon "i det här rummet ändrar vi ISO-tal - inte sådana bildförstörare!"-åtsägelse. 
 
Jag hade tänkt göra en sammanfattning på alla filmer jag sett den senaste tiden, istället för ett inlägg per film. Men nu är jag sådär trött igen. Jag har bara haft ett möte och tre förmiddagar denna vecka men det känns som jag har jobbat i fem dagar. Häromdagen såg jag att det var sex år sedan jag började på min arbetsplats. Jag känner mig ofta lyckligt lottad som får vara en av tio som fick plats på den gruppbostaden.
 
Samtidigt har jag aldrig varit så jäkla sliten som jag är nu. Ibland tittar jag på How it's made (på Discovery) och känner en stor jäkla avund till dom som sitter på en "station" och typ sätter ihop lite delar/syr fast saker/blandar några ingredienser. Man får så mycket av att jobba med och bland människor. Men det tar så jäkla mycket av en med.
 
Det var så himla nära att jag skulle bli inbeordrad idag (och därmed jobba typ 7-21). Eller jag blev det men det drogs tillbaka. Ingen ville nämligen jobba med mig. Allvarligt talat så uppskattar jag denna helg mer än någonsin! Nu ska jag lägga kvällen på Bates Motel. Och chips med dipp, vet ni hur länge serdan jag åt det! Nästa gång ska jag dock köpa jordnötter och köpa dill-dipp. Typ det jag levde på 2006. Eller ja, varannan måndag åt jag kokta ägg med makrill då jag skulle "banta". Har aldrig varit särskilt förtjust i makrill så fattar inte varför just det skulle bli min dietmat. Varför inte äta något man tycker är gott?

Känner mig som en jägare

Ett av tre träd faller i bakgrunden.
 
 
Trädet började att luta mot huset så skopan fick balansera upp den.
 
Tycker personligen att jag fick till denna bild. Timber!
 
 
 
Kunde inte bara välja ut en bild på när killen plockade upp stammen som plockepinn.
 
 
Tänk att man kan få ut något positivt av en storm. Vi hade, som jag bloggade om, träd som föll av "Alfrida". Och av en slump så såg vi några killar ordna med de träden. Vi har väntat väldigt länge på att kommunen ska plocka ned några träd vid vår tomtgräns. Så då passade vi på att fråga dem om de inte kunde göra det när de ändå var igång - vilket de kunde.
 
Jag lade upp en av bilderna ovan på Instagram med stolthet. Vilken jäkla cool bild jag fick till! Efter några timmar fick jag dock en klump i halsen. Vad är det att skylta med? Det är typ som jägare som skryter om ett djur de dödat. De där träden har levt på vår jord längre än vad jag har. Visst, till mitt försvar handlade det inte bara om att de ger gården mycket skugga (mellan 12 och 15) och kottar. Utan att de faktiskt var lite väl nära vårt hus. Men ändå! Jag måste bidra med en slant till regnskogen eller något, allt för att köpa mitt samvete fri.

Beklagan och Bubbel

Mom and Me. (Vi är gladare än vad man kan tro).
 
Efterrätt i tacoskal. (I är bland annat mascarone, grädde och vit choklad). HÄR finns receptet.
 
 
Syster, gott bubbel och en hand som är redo för spel.
 
 
I söndags så var jag och syster på en lunch hos våra föräldrar. Vi fyra har nog aldrig beklagat oss så mycke som under den eftermiddagen! Eller, pappa var nog mer en lyssnare, han är trots allt psykolog. Till slut kunde man inte annat än skratta åt vår självansvariga missär. Men saken är ju att det är så skönt att ventilera. Och trots alla tråkiga samtalsämnen så hade vi framförallt en väldigt trevlig dag ihop. Med desto mer skratt, mycket gott i magen och ett spännande parti Plump. (Jag förlorade stort). Efter hemkomst så lade jag kvällen på smörgåstårta och Netflix. En bra kväll helt enkelt!

Dagens

 
 
 
Bilder från i början av månaden.
 
 
Dagens: 

Bästa nygamla musik: Melody Club! Seriöst, jag kan inte lyssna på något annat band just nu. Det sjuka är att jag kan en hel drös låtar utantill trots att jag aldrig varit ett stort fan av dom... Jag var snarare en "passiv lyssnare" av dessa synthpoppiga dängor. Tänk vad mycket som fastnar omedvetet. Och tänk att jag kan lyssna på annat än kvartetter med utsvängda brallor och djurbenämnda förnamn med busiga blickar.
 
"En gammal dam i en ung kropp": Jag fick idag höra att jag såg ut att vara 25, det var underbart att höra. Samma person bröt fem minuter senare ihop när jag pratade om brevskrivning som om det vore det enda sättet att kommunicera idag ("när du skriver brev..."). Det bör tilläggas att personen är tonåring. Men hallå, det är snart en förlorad konst! 
 
Mumslunch: Stek bacon, svamp och kokt pasta tillsammans med matlagningsgrädde och Crème fraiche Paprika & Chili. Åh så gott! Detta är för övrigt det bästa jag ätit på länge. Enda sedan jag skulle äta lite nyttigare så har min kropp skrikit "du bestämmer inte över mig!! Vill jag äta en hel cheesecake framför Wahlgrens värld så får jag göra det!" (true story för övrigt...).
 
Glädjetårar: När jag uppdaterade telefonen och fick broccoli som emoji. Typ det bästa som hänt mig någonsin. På riktigt alltså.

Födelsedagsfika & Fina flickor

Mina BFF:s 💚. (På tal om texten nedan, plamen i hörnet håller på att repa sig efter att den fick bo på en ny plats som inte uppskattades).
 
Min bästisson gjorde en grattishälsning på ett papper, snurrade den runt flaskan och fäste den med ett av alla hjärtan han klistrat på. Gulligt OCH väldigt klyftigt! ❤
 
Jag fick en Yuccapalm! (Och en ursnygg kruka)
 
Jag fick även ett presentkort på Gränbystaden! Jag som ville åka dit framöver. Jag fick även en duschcremé och en hand,-och nagelkräm. De luktar hallon och vanilj, med andra ord: jättegott!
 
 
 
 
I fredags så firades jag av mina bästisar/barndomsvänner. En är gravid (tjoho!) men vi andra två kunde sällskapsdricka ett par flaskor bubbel vilket var gott. Liksom fikat jag bjöd på, jag tror ärligt talat att de blev rätt chockade att jag inte hade köpt något från Ica.
 
En av tjejerna är en floristdotter så jag passade på att fråga om en växt jag nyligen köpt. "Tycker inte du att den ser lite torr ut?". Svaret jag fick: "den är stendöd". Med andra ord så var det tur att jag fick en tålig krukväxt! Kan erkänna att min andra blomma (jasmin) "blev torr" efter blott två dagar. Jag är hoppfull om att min nya krukmedlem överlever i alla fall en vecka.

En kväll med kladdkaka, killar & kvalitetstid

Långtassen.
 
Bob 🖤
 
Alla barn ska ha rätt till att slicka gräddvispen.
 
Underneath the mistletoe.
 
Min favorit i kategorin "vad man kan köpa på café".
 
Jag och Sara bakade en ny variant av kladdkaka.
 
 
Gårdagskvällen spenderades hemma hos syster, svåger och deras vovve. Karlarna tog en finwhiskey medan vi fruntimmer bakade. Eller, min syster gjorde det medan jag tittade på, typ. Jag är nog den mest långsamma människan som skådats i ett kök. Ber någon mig vispa så gör jag det i slowmotion, ska jag hacka något så skär jag allt långsamt och överdrivet noga. Så visst, jag är ibland med på matlagning/bakning men jag hinner inte checka av särskilt många punkter. 

Stormväder

 
Det kändes faktiskt ovant att se vårt hus från detta håll, det var nog femton år sedan jag stod där sist. (Jag är rädd att störa grannen bredvid mig genom att gå framför hans tomt).
 
Vi bor på berg vilket tydligt syns nu när tallen föll.
 
Trädposaren (och vårt hus i bakgrunden).
 
 
Mittemot vår gata. Ironiskt nog har de precis fixat detta stängsel.
 
Bakom stängslet låg träden som plockepinn. 
 
 
I tisdags natt så var det stormigt som ni vet. Bara runt vårt hus föll många träd. Jag var mest tacksam över att inget föll på vårt hus. Vi har bett kommunen väldigt länge att ta ned två träd just för att de är farligt nära vårt hem. Som tur var så föll inte just dom träden. Eller, de hade de gärna fått gjort så länge de var åt andra hållet 😉.
 
Kraftig blåst är väldigt mysigt! Den enda nackdelen med att ha väldigt lätt att sova är att jag inte kunde ligga och lyssna på vindarna som slog mot fönsterrutorna. Överlag så är mycket "oväder" underbart så länge ingen tar skada av det. Att sitta inomhus och kura med spöregn och åska utanför är toppen. Jag tycker även om att vara ute när det regnar. Man kan tro att jag älskar solväder då jag gärna åker mot varmare breddgrader men nej, jag röstar för regn! (Och typ tretton grader varmt).

Pepparkaksby i 2D

 
 
Inte min nästa profilbild... Men jag älskar glädjen bilden har!
 
 
 

Detta är, som ni säkert ser, delar av ett färdigköpt pepparkakshus, egna delar samt lite marsipan (tomten).
 
Under andra advent så hade jag och två av mina syskon vår traditionella (numera i alla fall) pepparkaksbakning. På en inredningssida så hade jag sett en "platt julby" vilket jag ville testa. Jag tycker inte bara det blir fint, jag tycker även att det är mycket enklare (och därmed roligare) att bygga sådär. Man slipper limma och måttanpassa på samma sätt. Om någon undrar hur vi fick husen stadiga så använde vi oss av kartong och stenar bakom. 
 
Det var verkligen mysigt att umgås med Sara och Adam. Utöver brun-byggning så gjorde vi en god pastasallad, tittade på ID (jag tvingar varje gäst att göra det) samt poppade julmusik. Jag älskar den norska låten "Hey ho" med Freddy Kalas! 

Dop

 
 
 
 
 
 
 
 
 
För några dagar sedan fick jag äran att gå på dop 🖤. Då det var sonen till min arbetsbästis som döptes så var nästan hela arbetsstyrkan där. Och då dopet var under arbetstid för vissa (inklusive mig) så kunde vi få ta med boenden om vi ville, det var gulligt (och praktiskt!).
 
Dopet var jättefint med ovanligt vackra psalmer och sedan mycket god fika. Jag åt ingen middag efter det, om man säger så.
 
Mycket fler inlägg kommer framöver, om det skulle ursäkta min frånvaro här. Men ibland är det skönt att bara vara. Dessutom måste man ju gå från datorn för att ha något att blogga om höll jag på att säga. Jag om någon vet ju att så icke är fallet (jag kan sitta för evigt med ett kollage).

Bäbisbesök

 
Elefanten vi äger är ju faktiskt till för bäbisar, så det var bra att den fick göra sitt syfte!
 

Ellen tog med sig riktigt gott fika.
 

Nackdelen med att inte använda blixt, jag brukar få suddiga bilder.
 
 
Häromdagen hade vi besök av min kollegabästis och hennes ursöta son. Vi fikade och pratade i timmar. Till och med lillgrabben var nöjd - han är lika lättsam som sina föräldrar. 
Jag längtar redan till nästa gång vi ses! Vilket säkert blir på dopet ❤️

Tjejkväll

 
 
 
 
 
 
I fredags var jag hos min "bonussyster" för vår numera klassiska spa-kväll. Denna gång var en fjärde tjej med vilket var roligt. Vi har träffats förut och kommer jättebra överens. Vi började kvällen med att äta hämtmat. Sedan hängde vi i bastun samt använde ansiktsmask. Min tomatröda variant blev en besvikelse då färgen uppenbarligen var mer som... en opassande foundation?
 
Nu kom jag äntligen på vad jag tyckte den såg ut som! Som jag har funderat på det. Den efterliknar vaxet i House of wax från 2005. Ni vet, filmen som Paris Hilton är med i . (Nej, inte One night in Paris, hehe). Jag kan för övrigt säga att den där ansiktsmasken jag köpte smakade jätteilla. Om någon undrar. Dessutom var den jättevarm, i alla fall till en början. Det kändes som om någon micrat den en stund.
 
Kvällen avslutades framför en skräckfilm, närmare bestämt Verónica. En recension kommer inte då man inte kan ge ett rättvist omdöme om man som vanligt babblar sönder filmen. Eller för den delen sitter med nyllet i en chipsskål. Men jag kan trots min brist på koncentration säga att jag som vanligt hade för höga förväntningar. Men smaken är som baken. Det är ungefär som när jag sa till kvällens värdinna; "det finns en skräckfilm som traumatiserade mig. Jag tänker aldrig se den igen, så läskig var den!". Ni kan ana vilka förhoppningar Mickan hade. Sedan kom det fram att hon tyckte att den skräckfilmen var jättedålig och inte ett dugg läskig. Det visar verkligen hur olika man kan tycka om saker! Jag pratar alltså om The fourth kind / Närkontakt.
 
Ps. Fy farao!! Jag googlade filmen bara för att dubellkolla stavningen. Bara av att se bilder från den rullen gjorde att jag nu har rysningar som inte släpper. Jag har gåshud i huvudet. Usch! 
 
Är det någon av er läsare som sett filmen? Vad tyckte ni?

Kyrklig och Konstigt

Pelletssäsongen är här! Varför använda truck när man kan lyfta något 18 meter? Coolt! (Och nej, jag fick varken köra den eller lyftas).
 
Jag hade finbesök häromveckan och bjöd givetvis på det jag kan bäst; köpfika. I detta fall rabarberpaj i (tveksamma) hjärtformade formar. 
 
 
Idag blev jag religiös. Jag var på en LSS-utbildning i kyrkan när vi plötsligt skulle ställa oss upp och göra massa rörelser för att komma igång, lite som på Friskis & Svettis. Vilket visserligen var ganska roligt. Men jag är pinsamt dålig på att imitera någons rörelser, i det här fallet tre personer på en video. Som för övrigt gjorde två saker samtidigt vilket inte underlättade.
 
Jag började i panik köra discodans som jag alltid gör när jag är nervös och måste röra mig bland folk. Ni vet när man gör V-tecknet framför ögonen och så vidare. Som att det skulle dra uppmärksamheten ifrån mig... Speciellt då jag stod längst fram. Men då, som en hjälp från ovan, så fick kyrkan ett strömavbrott så videon stängdes av. Det är bra att vara i kyrkan ibland! För övrigt så fanns ingen el någonstans i orten varav affärerna stängdes ned. Tur för mig att en pizzeria hade öppet, hihi.
 
En märklig sak hände när jag väntade på min man idag. Jag stod utanför den stängda affären (grinig som fan då jag inte kunde köpa ost. I need my fucking Gouda, man!). För att underhålla mig själv så lyssnade jag på musik varav min skjuts sedan ringde. När vi lade på så tryckte jag på Play i Spotify och fick av någon anledning upp tanken "tänk om Dan nu får den här låten i sin mobil för att jag satte igång låten samma sekund som vi lade på". Det låter ju ologiskt, men det hände faktiskt! När han en stund senare hämtade upp mig så uppmärksammade han att en Spotify-låt dykt upp hans mobil, närmare bestämt den jag lyssnat på innan han dykt upp. 
 
Jag förstår inte hur det gått till. Jag har ju bluetooth på jämt då jag använder det till både mitt aktivitetsarmband samt mina hörlurar. Men han har ju inte det på och han var dessutom långt ifrån mig när jag hade låten på, då skulle jag väl inte kunna råka "dela" låten? Det är för övrigt tur att han vet att jag bara lyssnar på pinsamma låtar så han inte fick en chock när min senast spelade dök upp. Man är ju inte direkt en Kent-brud. Eller, är det coolt att lyssna på honom? (Skoja bara, vet att det är ett band. Tror jag.)
 
Även om jag inte skäms över min musiksmak så kan jag ibland tycka att det är pinsamt. Då jag som sagt har sladdlösa hörlurar så har det hänt att jag antingen glömt satt på dom eller att det tar någon sekund innan de kopplar. Står man då bland folk så vill man ju som sagt vara lite cool. Och få upp lite elgitarr-ljud typ, gärna med någon man som skriksjunger att han vill döda dig. Men nejdå. Inte om man heter Sofia. Då hör man tonerna av en töntig harpa och en nasal kvinna sjunga om att kärleken är som smekande vindar i en björkskog. Jag minns att det hände under gymnasiet med. Jag var en av de sista som hade en cd-freestyle. Helt plötsligt hörde jag hur den startade i väskan med mina S club 7-låtar. Då var jag ju "tvungen att hämta min lypsyl i väskan". Nämen. Råkade musiken stanna samtidigt?.

Thailandsresa bokad!

 
 
Vecka ett; Khao Lak.
 
 

Vecka två; Ao Nang.
 
 
Det är helt sjukt att vi ska åka till Thailand två gånger detta år. Jag som tidigare varit livrädd för att bli en sån där svenne banan som återkommer dit gång på gång. Och nu ska jag dessutom till samma ställen som jag varit på tidigare (Khao Lak besökte vi 2012 och Ao Nang var vi som sagt i Januari). Men det var inte en självklarhet att vår kombinationsresa skulle vistas i just dom orterna, Koh Lanta var till exempel också ett alternativ. Men vi kände oss inte riktigt färdiga när vi åkte från Krabi sist. Och det andra beslutet byggdes mycket på valet av hotell. Hallå, en egen pool!
 
Det blir faktiskt tredje gången vi har en egen pool och lika många gånger har vi haft swim-out-rum. Självklart kostar det lite mer än en balkong men inte så mycket som man kan tro. Så det blir helt klart värt den kostnaden bara för att slippa trängas vid poolkanten. Är man ute och far hela dagarna kanske det är onödigt, men annars rekommenderar jag det starkt. Var medvetna om att dom rummen uppbokas rätt snabbt, vi hade nästan inga att välja på. Det som också går åt ganska fort är flygklassen Premium. Dels för att de är få platser (38 tror jag) och dels för att det helt enkelt är det bästa platserna. Vi nallade de sista två platserna bredvid varandra, hallelujah! Som ni minns så var jag väldigt lyrisk över den upplevelsen sist, snacka om att behandlas som en kunglighet!
 
Det är dock tur att min kära make dubbelkollade vad jag skrev in i bokningen. För jag hade "råkat" trycka in vegan-mat på honom, haha! Allvarligt talat, ta bort citationstecknena för det var på riktigt ett misstag. Usch vad dåligt jag hade mått om min köttälskande man fick en bönsallad till huvudrätt.
 
Men nu ska jag släppa denna resa för om tre dagar drar jag och syrran till Amsterdam, tjoho! Jag varvar exaltation och nervositet, men främst det sistnämnda förstås. Det beror på många saker men kanske främst för att jag är rätt ovan att vistas i en stad. Och inte vilken stad som helst utan en väldigt speciell och liberal sådan. Jag hänger ofta bland andra svennar i en turistort annars. Men det ska nog gå bra! Nu ska jag bara ta mig igenom en jobbhelg.

Toppenköp

 
 Necessär; 80 kr på Åhléns. Strumpor; 40 kr på H&M herr, Pridehjärta; 60 kr (köptes på Levis). Samt rakhyvel-refill för äckligt mycket pengar...
 
Mugg med segångare-motiv; 60 kr från Lagerhaus.
 
Plastmugg med sugrör "Lazy Girls Club"; 20 kr (fast det står 30) från H&M.
 
Tights (halva REA-priset!) för 50 kronor; Stadium.
 
 
Adidas-byxor (för halva priset!), 400 kr från Intersport.
 
 
Herravdelningen på H&M har så otroligt roliga strumpor! Har man inte jättesmå fötter så kan ju såklart även tjejer handla där (som mina Kakmonstret-strumpor som ni ser längst upp).
 
Till min rymden-nörd till man så köpte jag strumpor med en Nasa-logga. Det finns, för er som också tycker om ämnet, fler artiklar i temat fast med "original-loggan". Både för tjejer och killar.
 
Twins 
 
 
Idag åkte jag och Syster Yster till Gränby i Uppsala för lite shopping. Jag har ju (tyvärr?) det mesta så jag var inte på jakt efter mycket. En necessär behövde jag då jag bara äger en och det räcker ju inte när man reser, bara duschprodukterna kräver ju en liksom. Det var så roligt att den jag fastnade mest för fanns på rean. Likadant gällde tightsen och Adidas-byxorna som jag också var på jakt efter. 
 
Sedan hittade jag, som ni ser, några riktiga Sofia-saker. Utöver den svart-vit-randiga necessären så är ju sengångare och Kakmonstret min grej. HBTQ är såklart också något som står mig nära hjärtat. Och den där "Lata tjej-klubben"-produkten... Jag säger bara såhär; tjejen som hjälpte mig i sportaffären frågade om jag skulle träna i byxorna jag letade efter och mitt svar var mer ett asgarv än ett svar i ord.
 
 Igår använde jag en långkjol för första gången! Som vanligt när jag fixar mig så tas inga foton men jag tänkte använda den i Amsterdam så då får ni allt se att jag kan använda annat än resårbrallor. Inte för att jag brukar älska att se mig på kort men ni fattar... Däremot tog jag 150 bilder på desto mer bildsköna människor så vänta er ett inlägg framöver om min lördag! 
 
Nu ska jag passa på att umgås med min kära make. Då vi båda har börjat att jobba igen så ses vi av naturliga skäl inte lika ofta. Och om en vecka så reser jag ju dessutom utan honom, det kommer att kännas lite konstigt. Samtidigt så är det inte första gången, det är närmare bestämt sjätte gången jag flyger iväg någonstans utan honom och istället har familjemedlemmar som resekompisar. Jag kommer att sakna honom men jag tycker att det är nyttigt med egentid med. Framförallt så ser jag fram emot att ha egentid med min twin. Vi har inte rest helt själva på elva år. Eller, vi gjorde det till Irland för några år sedan men väl på plats så mötte vi upp brorsan med kompisar så det räknas inte helt tycker jag.

Besatt av karta

 
 
 
I vanliga fall är jag typen som blir stressad av att planera in en massa aktiviteter på en semester. Tills nu, nu blir jag snarare lugnare av att få mer koll på läget. Jag har de senaste kvällarna suttit som klistrad framför datorn, närmare bestämt Google Maps. Vilken användbar tjänst det är! 
 
Jag vill inte kalla mig manisk, men jag känner en stor avkoppling när jag fastnar för saker. Det jag gör nu är att ha Amsterdams karta (i Google Maps) framför mig och sedan gör jag förslag på aktiviteter inför vår resa. Jag tittar på vilka caféer/restauranger/butiker som finns nära vårt hotell, ser över recensioner och bilder på de som fångar mitt intresse och efter det skriver jag upp alternativen. Avståndet och hur lång tid det tar att cykla och gå lägger jag också till.
 
Sedan söker jag på alla museum och liknande som jag fastnat för eller googlat fram. Jag noterar avståndet även där och vad som finns runt om de platserna. Därmed kan jag enkelt ge förslag på hur man kan spendera en dag, typ vilka affärer man passerar på väg till en aktivitet och vad för restaurang i närheten som jag dragits till. Nu menar jag inte att man inte kan gå in på ett random fik utan att jag ska skrika "MEN LISTAN DÅ! DEN STÅR INTE PÅ LISTAN!". Men Amsterdam har väldigt mycket av allt.
 
Fik man dricker öl på, fik man äter måltider på, fik man röker gräs på, fik man fikar på, fik som har öppet hela natten, fik med fokus på sina gaygäster, fik man spelar spel på, fik man lyssnar på musik på... Och då har jag inte tagit upp alla museum, och vi bor ändå i Museijkvarteret.
 
Idag blev jag väldigt förvånad över att jag hittade en faktapocket om Amsterdam i den lokala bokaffären. Med andra ord, jag - som ändå blivit jättemodern och lärt mig Google Maps - hittade en fysisk karta 2018. Med tårar i ögonen så kände jag att det kanske fanns hopp för mänskligheten ändå.
Förutom kartan så finns bokstavligen allt som man vill veta om staden; de olika områderna och dess sevärdigheter, event som sker, nödvändig fakta och praktisk information, användbara fraser, tips och så vidare.

Resa bokad! ✈️

 
 
 
 
Igår bokade jag och syster en resa till Amsterdam! Vi satt och drack Champagne och sökte på resor, ibland är livet lite extra fint. Det var över tio år sedan vi reste utan vänner och/eller familj (rättare sagt på vår 19-årsdag i Teneriffa). Det ska bli så himla kul att åka dit då det varit ett resemål jag länge haft på min lista. Och det var ev en slump vi kunde åka ihop då jag råkade ha min lediga vecka den veckan hon hade tagit semester. Eller, jag har två pass på mitt schema varav ett är ett dagpass som jag inte kan byta bort... Men en semesterdag för en veckas semester är ju inte fy skam!
 
För att vara ett väldigt litet land så finns det ju otroligt mycket att göra där. Jag har en hel lista med önskemål! Men det är bättre att skriva om vad man gjort när den dagen kommer än att spekulera fritt vad man kanske kommer att hitta på. Dessutom så ska man leva i nuet har jag hört. Har även hört (i serien Bones, men ändå) att folk som lever i dåtid ofta är rädd för framtiden, jag kände mig rätt träffad. Nåväl, just nu har jag semester så jag tänker försöka leva i nuet. Idag var vi jättenära på att boka en resa till Grekland. Men ärligt talat, livet är ju fantastiskt hemma med.
 
För att fortsätta detta tema, vilken beslutsångest jag haft inför denna bokning av resa! Vi var nämligen även inne på att åka till Skottland, Iverness för att vara specifik. Och många flyg dit mellanlandar i Amsterdam vilket fick oss att fundera på att köra en kombinerad resa. Men som ni förstått så blev det inte så, inte heller att bo på en husbåt som vi också funderade på. Jag är mer än nöjd med vårat beslut. Vi hittade ett bra hotell i Museikvarteret, mellan Vondelpark och en av deras hundratals kanaler. Perfekt! Slutligen, hur lyxigt är det inte att sitta i ett plan i TVÅ timmar? Ångesten är inte ett faktum så att säga.
 
Nåväl, nu ska jag sluta mina skrynkliga ögonlock för en stund. Man blir verkligen trött av öl! Tog ett par Corona när jag låg och solade och två fatöl när jag åt middag ute. Jag måste erkänna att vi har en del alkishak här i orten men jäklar vad got maten är! Och med tanke på hur mycket jag druckit denna sommar så kanske jag platsar där, höhö...

"Jag tänder på tomatpuré"

Jag älskar melonen som min kollegas dotter gjort i slöjden.
 
Fördrink.
 
Jag måste också införskaffa en skylt som denna! The story of my life.
 
Fetaostfyllda biffar och tzatziki. En av mina favoriträtter! Det känns som igår som jag åt just det hos samma kollega när de överraskade mig med en möhippa.
 
 
 
 
Idag var jag på en utbildning då jag blivit larmombud på min arbetsplats. Det var inte direkt så att jag blev utvald, jag tog snarare den uppgiften utan att fråga om någon av mina kollegor ville vara ansvarig. Haha! Men det kändes som en chans som jag inte ville missa när min chef ringde och bad om någon frivillig. Saken är den att alla trygghetslarm kommer att moderniseras till mobiltelefoner så det är roligt att få vara med från början i denna förändring. Och vara den som andra kan komma till vid eventuella frågor. Om de får ett bra svar är en annan femma, haha. Nejdå, jag tar givetvis detta ansvar på allvar och vill lära mig allt jag kan. Jag skrev så att pennan glödde under denna utbildning. Om jag fattar något av mina anteckningar är dock rätt tveksamt.
 
Efteråt träffade jag några av mina kollegor för lite grillmys. Jag har som ni vet världens goaste kollegor och det är den främsta anledningen till att jag går till jobbet med en bra känsla i magen. Men jobb är jobb och vi måste ju såklart alltid vara i våra arbetsroller i första hand. Och vi har heller aldrig raster på så sätt att vi kan sätta oss tillsammans i lugn och ro, utan larm kan ju komma när som helst. Vissa pass får man värma på maten flera gånger. Vilket är helt okej men det är skönt att träffas ostört och få flamsa hur mycket man vill. För det gör vi verkligen under kvällar som dessa! Alla samtalsämnen är helt utan censur och det är så jäkla underbart att man alltid går ifrån gruppen med en känsla av att man duger, fast att man kanske råkat sagt eller gjort något konstigt.
 
Vilket är perfekt för en sådan som mig, som annars ofta överanalyserar allt jag sagt i ett socialt sammanhang. Jag är ofta rädd att jag varit för personlig eller att jag betett mig konstigt. Jag började denna eftermiddag så idag och sa till mig själv att "nej nu får du sluta dela med dig av sådana där saker". Sedan gjorde jag det ändå och delade med mig att jag ibland trimmar mitt näshår. Ni skulle hört jublet. Nejdå, men det var som att alla började tycka om mig mer helt plötsligt. Det är just det jag menar med detta gäng, man behöver inte skämmas över något. De uppmuntrar snarare en till att vara mänsklig. Och vadå, vi jobbar inom vården. Vi har sett allt. PS. Nu är näshåret kanske inte det mest personliga som kom upp men what happens in grillfesten stays in grillfesten, liksom.. Och man ska givetvis vara lagom personlig. Det finns väl inget värre än halvt främmande människor som bah "Hej jag heter Kalle, jag har ett meth-labb i mitt garage och jag tänder på tomatpuré".

När ens drömmar krossas som en melon från himlen

 
 
 
 
Jag får lite panik av att lägga upp mobilbilder, det är ju verkligen inte min grej. Men av någon totalt outgrundlig och oförlåtlig anledning så glömde jag min kamera hemma i tisdags. Så ni får stå ut med dessa och påminna er om att det aldrig kommer att ske igen!
 
Jag var nämligen på en efterlängtad systerdejt hemma hos Sara. Där bjöds jag och Mickan på en mycket smarrig fika. Vaniljglass och svenska jordgubbar, behöver jag säga att jag tog två portioner? Trots att jag precis innan dinerat femton bitar sushi. Men är det gott så finns det icke några gränser!
 
Efter vårt frosseri så tittade vi på bilder som syster och svåger tagit från deras långresa tidigare i år (när vi fyllde 30). De var i Singapore och Nya Zeeland så ni kan tänka er vilka fantastiska bilder som hade tagits! Ni kan nog även föreställa er vilken jäkla flygresa de gjorde... Jag påminde mig själv om det när jag satt på mitt tolvtimmarsflyg. Men det var det såklart värt, de upplevde så otroligt mycket under den tiden de var där. De åkte ju igenom hela NZ och turistade så mycket de hann med. Om jag blev avundsjuk när jag såg allt de gjort? Svar ja. Men jag ångrar ändå inte att jag inte följde med dom. Bara lite.
 
För er som är nya bloggläsare så kan jag berätta att det bästa jag gjort i hela mitt liv var att åka till USA. Och för er som känner mig vet att jag lagt den vistelsen på en piedestal. Men det är inte konstigt då då jag aldrig varit lyckligare än vad jag var under dom fem veckorna. Det berodde på en massa saker men framförallt två saker: resesällskapet (nästan hela familjen) och självaste resemålet. Sedan är det som jag nämnt tidigare inte så konstigt att man trivdes då man levde lite på en räkmacka så att säga. Det fanns de i familjen, främst min far, som inte hade några problem att köra bil (oavsett antalet filer på vägen) så man turistade på ett mycket smidigt sätt.
 
Så ni kan tänka er hur mitt hjärta slog när mamma säger de orden jag längtat efter att höra sedan januari 2014 (när vi kom hem): "Jag har bestämt att fira min 70-årsdag i USA. Vi ska åka längst med Route 66, följ med om ni vill!". Jag blev nästan religiös, mitt liv fick en mening och jag kände hur regnbågarna kramade mig. Okej, riktigt så kanske det inte var men jag blev väldigt, väldigt exalterad.
 
Tills min kära mor i samma stund tog ned mig på jorden igen med krossade drömmar som resultat. Min respons var givetvis "det spelar ingen roll vart jag är, vem jag är eller hur mitt liv ser ut nästa år - jag kommer att följa med!". Varav min mamma svarar; "men du tycker ju inte om att åka buss". Den besvikelsen jag kände kära läsare! Då förstod jag på en gång vad hela resan handlade om. Mina päron är nämligen störtförtjusta i att åka med ett resebolag som är som gjort för Turister med ett stort T. Gänget som bokat sin resa med det bolaget åker buss genom det landet dom besöker. Självklart bor det på hotell men aldrig mer än typ ett par nätter. Sedan får man boka in sig på de guidade turer som finns och är man mina föräldrar så är man med på typ varje. Så schemat är minst sagt späckat, det är ingen lugn och ro men man får se otroligt mycket.
 
Personligen hade jag kanske hellre valt att hyra en RV eller en klassisk amerikanare om jag skulle köra på Route 66. Och det var det jag trodde att min mor och far också var inne på. Jag såg framför mig hur dom och alla vi syskon åkte på Will Rogers Highway tillsammans som en enda stor, lycklig familj. Men jag om någon förstår såklart också fördelen med att slippa köra. Så jag förstår på ett sätt att min mor fastnat för dessa rundresor. Hon är dessutom den mest sociala människan jag vet. Hon älskar verkligen att umgås med sina nya resekompisar och de är likadana. Jag själv är lite mer "pratar du med mig så dör du". Men ja, det är väl tur att vi alla är olika...
 
Jag och min syster med respektive besökte mina föräldrar i Spanien för något år sedan när de var på en sådan där resa. Då möttes vi upp på en restaurang där päronen och deras buss-kompisar åt middag. Det var så tydligt att ingen i det gänget var lika socialt inkompetent som en annan utan verkligen stirrade på en med de största smilen jag någonsin sett. Lite som "titta på mig, prata med mig!". Tills jag tog en kokt tomat och kastade på dom. Nejdå, men låt oss säga såhär: "vilken trevlig dotter du har!" lär dom inte ha sagt efter vårt besök.
 
Så, summan av kardemumman är att jag nog aldrig får uppleva den där resan igen fast jag nu två gånger trott det. Gången innan var nämligen på min fars 70-årsdag men det ställdes in av väldigt förståeliga skäl. Vi får se när jag hamnar i Amerika nästa gång. Min make är mer tropisk av sig så det är rätt svårt att övertala honom med. Nåväl, man lever på hoppet...
 
Kram,
 
Bitterfrallan

Mors dag

Jag gjorde en klassiker och köpte lotter (tillsammans med ett, återigen, egendiktat kort).
 
 
 

Bob är en långben.
 
 
 
 
Många hundar promenerar nedanför, spännande tycker denna donna.
 
Bror & Bea.
 
 
 
I söndags var det som många vet Mors dag och därmed en mycket bra orsak att samlas. Jag, maken, syster, bror och hans flickvän samlades hos mina föräldrar för god mat, trevliga samtal och mumsig fika. Givetvis blev det lite spel med, som alltid när familjen samlas. Men framförallt när min mor får bestämma. Denna gång blev det Plump. En rolig omgång som slutade jämnt, trots att huvudet snurrade en aning. I alla fall på mig. Det är farligt med Cointreau vill jag lova!

"Jag känner henne!"

 
 
 
 
 
 
 
 
I lördags ville jag ta en paus från solandet och cykla ned på Sjötorget. Ja, ni hörde rätt - jag har varit utomhus trots att den där stjärnan tydligt visat sig på himlen. På tal om stjärnor så var mitt främsta syfte till mtt besök till mässan att se min arbetskompis sjunga. Det var minst sagt på tiden! Jag har velat gjort det sedan vi blev kollegor för fem år sedan. Hon är för övrigt den jag utan tvekan jobbar mest med, tack och lov (vi har ett bra samspel). Min andra halva helt enkelt . Hennes band var för övrigt jättebra, vilka röster!
 
Efter det stod vi utanför tältet när Chris Kläfford sjöng. Jag var nämligen med syster och hennes valp så det var inte läge att trängas i ett tält då. Bob hade det desto bättre i Svenska kyrkan-tältet bredvid, där fanns både vatten och klappar av prästerna. Efter att Sara och lillebror gått hemåt så skulle jag och maken ta ett glas på en servering men ingen av oss orkade köa i år och dagar. Så det blev en öl i solsängen istället, det gick lika bra det. Jag ser fram emot många soltimmar där i sommar. Skönt att semestern inte är långt borta!
 
Jag har bara hunnit jobba två dagar denna vecka men är redan less. Ja, jag hatar hela världen idag. Tur att jag hittade mitt senaste Tradera-fynd i bredlådan efter jobbet. Eller fynd kanske man inte kan kalla en DVD-film för nästan hundra kronor... Men hittar man inte den någon annanstans så måste jag säga att det är ett kap. Ni ska få se vilken film jag menar imorgon! (Ni bah "can't wait... eller inte").

Tidigare inlägg
RSS 2.0