Amsterdam - Dag 6

 
 
"Dolls' house of Petronella Oortman" av Jacob Appel (1710).
 
The Cuypers library.
 
Tavlan som lockar mest besökare.
  
"Nattvakten" av Rembrandt (1642).
 
"Meagre company" av Frans Hals och Pieter Codde (1637).
 
 
"Självporträtt som aposteln Paulus" av Rembrandt (1661).
 
 "Kökspigan som häller upp mjölk" av Johannes Vermeer (1657-1658).
 
Jag, syster och en Rembrandt-tavla. Inget märkvärdigt! 😉
 
"The massacre of the innocents" av Cornelis Cornelisz (1590).
 
“Pronkstilleven” av Adriaen van Utrecht (1644).
 
"De geschutgieterij van Hendrik Trip in Julita Bruk in Zweden" av Allaert Van Everdingen (1650-1675).
 
En farbror och vad man kan gissa hans barnbarn. De var så söta tillsammans!
 
"Self-portrait" av Rembrandt van Rijn (1628). 
 
"Banquet at the Crossbowmen's Guild in Celebration of the treaty of Münster" av Bartholomeus van der Helst (1648). (Gud vad långt... Kunde inte tavlan bara heta "Gruppbild av män i trikårer"?)
 
"Self-portrait" av Vincent van Gogh (1887).
 
Denna skulle vara fint i mitt vardagsrum. 
 
 
 
Håret 😍 (Allvarligt talat, jag såg typ ut sädär 1999).
 
Duktiga, unga musiker i "The passage" (där cyklister kan köra igenom museet - only in Amsterdam).
 
 
Vad kvinnan skulle göra är oklart.
 
 
 
 
 
 
 När jag kom hem bytte jag och min make chokladpresenter ❤ (Jag köpte även hem lokalt gin).
 
 
Vårt plan skulle gå 21:00 på vår sista dag, därmed hade vi gott om tid att upptäcka Amsterdam lite mer. Och vad passar inte bättre än att spendera dagen på Rijksmuseum? Där finns 8000 spektakulära möbler och imponerande tavlor från de senaste 800 åren i Nederländerna, det mesta kommer dock från 1600-talet. Där finns även arkeologiska artefakter, skulpturer, porslin, föremål från holländsk sjöfartshistoria, med mera... Ska man gå i lugn och ro så rekommenderar man att man besöker detta museum under flera dagar, vi hann dock med alla våningar under några timmar. Jag har hur många bilder som helst från museet, det mesta var ju mycket iögonfallande.
 
Efteråt så gick vi till en marknad där vi bland annat köpte kaffe och nötter. Det kan man inte ha för mycket av! Sedan åt vi charkmat på hotellet tills vår taxi kom. Tydligen kostar det extra att betala med kort, som att det inte räckte med 40 Euro för typ 12 minuters taxifärd. Snacka om motsatsen till ett modernt samhälle.
 
Säkerhetskontrollen på flygplatsen var inte att leka med. För det första så gick man inte, som i alla fall jag är van vid, förbi en vanlig metalldetektorbåge. Utan man skulle ställa sig i den med typ en meter mellan fötterna och handflatorna bredvid huvudet. Men det som slog allt var mannen som skulle hjälpa en. "Lägg ALL elektronik i lådan" skrek han som en militär. Mannen framför oss började stressat gräva i sina fickor och fick upp ett kvitto, han frågar lite nervöst vad han ska göra med det varav militär-wannaben börjar gorma om att "Jag sa att ALLT ska ligga i lådan!". Jag var så jäkla glad att jag inte försökt att smuggla in en haschkaka. Han skulle bokstavligen ha dödat mig.
 
Nu ska jag gå ut och hjälpa maken i trädgården. Det är den enda helgen på sex veckor som vi har tillsammans, så det gäller att passa på att ha kvalitetstid. Jag har även umgåtts med mina föräldrar, det var evigheter sedan jag såg dom. Nästa vecka jobbar jag bara på måndagen, ibland undrar jag som sagt hur jag får ihop en lön, haha. Nejdå, jag har min "mördarhelg" egentligen men jag har tagit tre dagars semester. Känns återigen som om jag inte gör något annat än tar ledigt. Har även ansökt om ledighet på julaftonskvällen, vill verkligen inte jobba till 22 😩. Midsommar, Juldagen och Nyårsafton brukar jag jobba och det gör inget. Men julaftonskvällen är för fan helig. Ursäkta mitt kristna språk. Men tyvärr så kommer nog ingen att kunna tillsättas på det passet. Det enda "positiva" är att jag inte jobbat julafton på väldigt många år, så jag antar att det är min tur.

Amsterdam - Dag 5

De 9 straatjes - "9 little streets".
 
 
 
 
 
Bloemenmarkt; en flytande blommarknad.
 
 Detta var minst sagt min typ av butik! (Sjukt nog så köpte jag inte ett enda par, men kostade minst 15 euro/160 kronor paret).
 
 
 
Det är så underbart att upptäcka Amsterdam när baksmällan ger en käftsmällar var femte minut. Trodde ett par gånger att jag skulle svimma (på riktigt alltså) men höll modet uppe. Vi valde att ta en frukost bestående av hamburgare på en restaurang vid blommarknaden. Medium rare skule dom vara och jag vet inte hur jag tänkte, speciellt när deras medium betydde "vänd köttfärsen i tre sekunder innan du lägger dom i brödet". Jag höll på att dö lite när jag satt där med köttfärsen i munnen. Åt några tuggor innan jag resten av tiden satt apatisk och tittade ut genom fönstret. Jag var ett fantastiskt sällskap.
 
Vill man komma ifrån internationella kedjor så ska man besöka Negen straatjes. Där finns allt från små butiker, trevliga caféer, designinredning och antikvariater. Området är vackert och, i vårt fall, lite lugnare trots popularieten av dessa gator. Även en bakfull Sofia kunde uppskatta denna promenad.
 
På tal om kända shoppingstråk så är Bloemenmarkt känd i Amsterdam. De ska vara den enda flytande blomstermarknaden i världen. Jag är glad att vi besökte stället, men jag var ärligt talat inte jätteimponerad. Roliga presenter införskaffades av syrran, hur häftigt är det inte att få tulpanlökar därifrån? Annars så tror jag det är mer givande att vara där under våren - även om de säljer tulpaner där året runt. Men återigen, ha i åtanke att jag gick med känslan av att någon skjutit mig i huvudet med kulsprutegevär. Det kan ha påverkat mitt omdöme.
 
Jag var, trots mina beskrivningar av nära-döden-upplevelser, jätteglad över att få besöka dessa platser. Med det sagt så var lyckan obeskrivlig när vi sedan valde att spendera resten av kvällen på hotellet. Vi gick till ett omtyckt matställe (Wok to walk) där vi tog hem mat innan vi köpte snacks i en organisk livsmedelbutik. Kvällen gick åt att äta gott, spela kort och förundras hur länge en bakfylla kan hålla i, haha. Ärligt talat så var jag inte särskilt dragen kvällen innan men min varannan-vatten-regel glömdes bort.

Amsterdam - Dag 4

 
 

Här åt vi frukost - rekommenderas starkt!
 
 
 
 
 
 
 
Albert Cuyp Market.
 
Syster 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 När vi vaknade på vår fjärde dag så tänkte vi utforska vår närhet. Tidigare har vi ju främst besökt andra stadsdelar. Först så gick vi till Coffee & Coconuts, snacka om en Instagramvänlig frulle! Gott var det med. På vägen därifrån gick vi av en slump förbi den kända marknaden Albert Cuyp. Den var rätt klassisk innehållsmässigt, tyger ska vara det mest rekommenderade köpet där. Det jag köpte kommer i ett eget inlägg.
 
Sedan gick vi till Vondelpark, den sevärdhet som låg i princip bredvid oss. Det är Amsterdams största stadspark och sägs vara den kändaste parken i Nederländerna. 10 miljoner människor besöker den 45 hekatar stora parken varje år, både nederländare och turister. 
 
Jag fick en skräckfilmskänsla under vårt besök. Jag syftar inte på alla hundra cyklister eller den chi gong-utövande mannen på gräsmattan (nu förbjöds jag att fotografera honom, men jag lovar att han var en oblyg karaktär, haha!). Utan ni vet när man i skräckfilmer försöker rymma från något eller någon, och det slutar med att man hamnar på samma plats igen fast att man gått i en helt annan riktning? Så blev det i Vondelpark, vi gick en stund tills vi kom till det fina huset och fåglarna som ni ser ovan. Sedan gick vi vidare men hamnade efter ett tag på exakt samma ställe. Vi måste ju uppenbart gått i en cirkel tillbaka (parken är ju enorm, dessutom med genvägar som kanske är senvägar?). Men det kändes verkligen inte så, därmed fick jag en lite spooky känsla.
 
När vi kom tillbaka till vårt hotell gjorde vi oss redo för ett besök i Red Light District. Det är ju trots allt därför man åker till Amsterdam, typ. Tur att syrran hade en god flaska bubbel med sig, för den jag hade köpt smakade så jäkla illa. Sedan gick vi i spöregn mot det kända prostitutionsstråket. På vägen blev jag kissnödig så vi stannade på en liten pub där jag fick tömma blåsan och sedan fylla den med en öl. 
 
Lång historia kort; vi kom hem efter en lång natt på ett uteställe vid Rembrandt square. Vi kom alltså inte längre än så, men med tanke på hur roligt vi hade det så gjorde det inget! Ibland är det skönt att inte följa ens planering till 100% utan att låta ödet bestämma lite. Men det är klart, vid nästa besök så ska vi dit!

Amsterdam - Dag 3

En god frukost! Bortsett från att jag inte är ett fan av tjocka, torra brödskivor. Vilket halva mackan var.
 
"Big shoe" - borde finnas fler butiker som dessa i Swidän!
 
Cow museum.
 
 
Mouse Mansion. Som jag hade på min To-do-list och råkade gå förbi av en slump.
 
De kan sina ostar!
 
 
Badhuset vi besökte. Berättar mer om det nedan!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Min typ av middag!
 
En trappa man inte ska gå i som trött/full/blind.
 
 
 
 
Europas högsta gunga.
 
A'dam Lookout.
 
 
 
 
Anne Frank House. (Är det bara jag som tycker världen blivit lite tragisk när man till och med måste ta selfies framför en byggnad som representerar något så tragiskt?).
 
 
 
 
Under tredje dagen så tog vi en båtfärd på kanalerna efter frukosten. Det finns som sagt alla typer av båtturer, från röka-på-båtar till pizzabjudningar. Vi valde att åka i en Hop-on-hop-off-båt av praktiska skäl. Vi ville nämligen se Anne Frank House (att gå in var slutsåld sedan veckor tillbaka) och det huset låg flera stopp bort från oss - perfekt för oss som ville vistas en stund på vattnet.
 
Vi tittade på pampig arkitektur efter det, men man blir verkligen blind för det vackra efter ett tag. Inte bara för miljöerna utan deras byggnader och kyrkor. Middagen intogs på ett ställe vi inte planerat, hungern var ett faktum. En mysig "tradition" vi hade var att alltid ta en kopp kaffe i hotellsoffan innan vi gick upp på vårt rum. Gott och mysigt! Där fanns också hotellets katt, den var rätt charmig. Låg gärna bredvid besökare och vilade.
 
Jag höll på att glömma det viktigaste; det absurda badhuset! Eller så är det bara jag, den blyga svennen, som tycker det var ett märklgit upplägg. Vi skulle nämligen till ett badhus efter middagen (bilderna ligger helt i oordning ser jag nu...) och där hade de ett gemensamt omklädningsrum. Sjuttioelva olika bås låg som en labyrint i lokalen så tanken var att man skulle ta ett varsitt bås, hur man stängde de båda dörrarna in till dom var oklart. Vi hittade en större variant (för förälder och barn) med lås.
 
Duscharna var visserligen uppdelade men helt öppna med full insyn från simbassängen. Nu var väl tanken att man skulle duscha i badkläder, förstås. Men det var ändå en utformning jag inte var van vid. Vi ville inte släpa med oss handdukar heller så vi fick en varsin från receptionen, som var lika stora som en näsduk ungefär. Jag trivdes inte att gå med min näsduk och lilla bikini framför främmande män. Men man ska väl ta seden dit man kommer och vara mer öppen, I guess.

Amsterdam - Dag 2

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
"Smokeboat".
 
 
Första frukosten i Amsterdam blev på De Vier Pilaren i närheten av vårt hotell. Dom kan sina pannkakor i Nederländerna! Efter det besökte vi Ripley's - Believe it or not. Vår hotellreceptionist dog lite när vi nämnde det och jag förstår grejen, det är ju verkligen inget holländskt över det museet. Nej, kanalbåtar och 1600-talskonst var det som gällde! Men jag känner att allt ska inte handla om att omfamna kulturer utan att även göra saker som känns roligt. Eller gott, apropå vår middag den dagen (japanskt).
 
Efter det gick vi till deras Sexmuseum (Venustempel) och där gäller det inte att vara blyg. Jag är allt annat än pryd men jag blev ganska obekväm där inne. Inte nog med att man omringas av nakenbilder (gränsen mellan porr och erotik var hårfin ibland), ibland hade man även stönande ljud i högtalarna. En flashback till mellanstadiets sexualundervisning fick jag, när jag genant tittade mig omkring till de som stod nära. Typ som att jag kände mig skyldig som faktiskt tittade på något så syndigt. Och inte kunde jag väl stå där och begrunda en nakenbild i flera minuter, så jag var noga med att inte titta för noga - haha! Nåväl, 5 Euro kostade inträdet och det tycker jag man kan lägga för att besöka det lilla museet. Främst för att det inte direkt flockas med gallerier i det temat. (Likaså när det kommer till deras Cannabismuseum men det valde vi att inte besöka).
 
Mycket vardagsbilder kommer inte att läggas upp här då jag har så det räcker ändå. Men det var väldigt mysigt att stanna med jämna mellanrum för att ta en Heineken eller ett glas vin på ett trivsamt café. (Coffeeshops besökte vi inte). Jag tänker inte heller bombadera bilder på min syster då hon inte valt att vara med här. Hon har däremot en miljon på mig som jag ska sno vid tillfälle, bland annat när jag står bredvid en vaxdocka av världens längsta man. Men nu ska jag titta lite på mord innan jag ska sova, jag har gått från en 6-dagars-semster till en 6-dagars-arbestsvecka, vilken konstrast. Men man måste jobba för att resa har jag hört.

Amsterdam - Dag 1 av 6

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
På planet till Amsterdam satt en medelålders man på andra sidan gången och petade näsan innan han, på ett väldigt odiskret sätt, tittade på vad som fanns på fingret. Sedan gjorde han likadant med andra näsborren. Lägg till en massa svettlukt (halva planet hade Crossfit-tröjor, oklart om någon duschat innan påstigning) och odörer av barnbajs. Men förutom det så gick resan väldigt bra! Bara grejen att sitta i ett flygplan mindre än två timmar känns ju oslagbart.
 
Vi bodde i världens minsta hotellrum men vi behövde inget mer än så, framförallt då vi i stort sett bara var där på nätterna, inte ens frukosten åt vi på plats. Men nästa gång (ja, vi ska återvända) så ska vi nog på närmare centrum för det var främst där vi hängde. I museikvarteret där vi bodde finns världskända konstmuseum men vi ville som sagt se mer än bara konst och historia. Även om vi såklart numera sett tavlor av Rembrandt och Van Googh - så jäkla häftigt! Men nu tar jag händelser i förväg.
 
Nästan 100 000 steg gick vi på sex dagar. Har ni inte varit i staden förut så kan jag förbereda er på att gå mycket om ni också vill besöka andra stadsdelar. Att cykla är dock det ultimata men det valde jag att inte göra. Främst för att jag inte vill dö. Cykeltaxi finns också (en av två saker jag ångrar att jag inte gjorde), däremot finns inga vanliga taxibilar i staden. Just för att alla gator är så små så finns det enormt många Mini Coopers i Amsterdam - gissa om jag var nöjd!
 
Fyra saker jag älskade med Amsterdam:
  1. Människorna! Amsterdam är en av världens mest besökta städer men ingen verkade less på turisterna - tvärtom! Hjälpsamma, glada och trevliga var bokstavligen alla vi pratade med. Jag uppskattade även att de älskar människor olikheter, och på det ämnet så var det trevligt att se så många olika stilar.
  2. Miljöerna. Man blir nästan blind för det vackra efter ett tag, för allt är verkligen iögonfallande fint. Kanalerna och broarna trängs med unika och mysiga byggnader.
  3. Servicen. Du behöver aldrig någonsin gå in på ett café och köa. Vart du än vill dricka eller äta så behöver du bara sätta dig så kommer någon och tar din beställning. Och frågar du om hjälp att hitta en plats så får du alltid ett utförligt och trevligt svar.
  4. Maten. Nu testade inte jag så mycket från det nederländska köket men allt jag åt var verkligen jättegott. Och det jag drack. Jag menar, ingen ogillar väl Heineken?

Fyra saker jag inte uppskattade i Amsterdam:
  1. Lukten av gräs. Det var inte oumbärligt men efter några dagar var jag riktigt less på att gå förbi någon som rökte weed. Cigarettrökande bordsgrannar utomhus är inte heller trevligt men det är man mer van vid.
  2. Priserna. Många beskriver det som attt kostnaderna ligger något under Sveriges prisnivåer, jag skulle snarare säga att det ligger något över.
  3. Cyklarna. Det känns hemskt att säga då det är synonymt med Amsterdam, ett enormt uppskattat och praktiskt färdmedel och såklart ett miljövänligt alternativ till att köra. Men med det sagt så kan jag inte säga att jag älskade att alltid ha koll på de tvåhjulade människorna. 
  4. Bristen på hjälmar. På det ämnet kan jag meddela att ingen använder hjälm i Amsterdam. Det spelar ingen roll om du är två, tolv eller sjuttio år. Poliser och kanske ett barn var de enda jag såg använda huvudskyddet. Vad man gör själv är en sak, men hur kan man strunta i att skydda sin treårings huvud?!

Hälsningar från Amsterdam

 
 
 
I tre dagar har vi varit här och därmed är vi halvvägs in i semestern. Ni kommer att bombarderas av bilder på kanaler, museum och vackra hus/byggnader framöver. Vackrare stad får man leta efter! Just nu orkar jag inte bjuda på mer än de enda mobilbilderna jag tagit.
 
Vi har hunnit gått runt 40 000 steg, gått på Sex-museum, åkt båt, besökt Ripley's, Mouse Mansion och sett huset där Anne Frank gömde sig. Mer detaljer och som sagt typ trettontusen bilder kommer när jag är på hemmaplan. Nu ska jag sova, imorgon väntar Red Light District. Vi lär ju även besöka Vondelpark då vi ändå bor bredvid den. Vi har hittills gått till andra stadsdelar, därav alla jäkla steg man tvingats tagit.
 
Godnatt!

Saker att göra i Amsterdam

(Listan nedan går från vänster till höger för varje "rad")
  1. Anne Frank-huset. Huset där Anne Frank med familj (och sju personer till) gömde sig mellan 1942-1944. Kom ihåg att reservera biljetter då köerna till hust kan vara legendariskt långa! Lägg även på minnet att endast reservationer gäller från 10-15:30. Räkna inte med att få en tid bara någon dag efter.
  2. Jack's Casino. Av tre anledningar. Ett; Jag har aldrig varit på ett kasino. Två; Det är 650 meter från vårt hotell. Tre; Den ligger på samma gata som The Bullgod Palace, en känd coffee shops-kedja.
  3. Van Gogh-museet. Kanske inte en konststil jag älskar men det hör väl lite till att se hans verk.
  4. Rembrandthuset. Det går inte att beskriva talangen som denna målare hade.
  5. Red Light Secret - Museum of Prostitution. Finns som namnet avslöjar i det kända Red Light District (De Wallen) och är, som må vara föga förvånande, det enda museet av sitt slag.

  6. Sex museum. Givetvis finns detta museum vid Centralstation, i den mest folkrikaste delen av staden. För hallå, det är Amsterdam vi pratar om. Här ska inget hamna i skymundan!
  7. Torture museum. Innehåller 40 tortyrredskap som européer använde under medeltiden. Vissa får man "posera" med för en bra bild. Med risk för att försköna något så fruktansvärt som tortyr.
  8. The Mouse Mansion. Barnboksförfattaren Karina Schaapman har baserat sina populära böcker om Sam & Julia (översatt i 27 språk) byggd på alla dessa rum som man kan se i denna unika bookshop. 
  9. Madame Tussauds. Jag känner som sagt att det räcker med att se ett vaxkabinett. Samtidigt är det ju konstverk på hög nivå så det kanske är värt ett besök!
  10. Ripley's Believe it or not! Amsterdams konstigaste museum fylld med extraordinära konstföremål från hela världen. Stå bredvid världens längsta man, titta på en sju meter hög transformern och äcklas av (riktiga) krympta huvuden från Amazonas.

  11. Xtra Cold Icebar. -10°C, jag säger bara det! Fy sjutton så skönt det vore med en bokstavligen iskall (allt är gjort av is) drink.
  12. GlowGolf. Spela minigolf i mörkret! Banorna lyser i neonfärger och dessutom bär du 3D-glasögon som gör upplevelsen ännu häftigare. 
  13. A'DAM Lockout. Tjugo våningar upp finns detta 360 graders utsiktstorn. Ta ett glas vin eller en mål mat och njut av utsikten! Eller varför inte testa europas högsta gunga (med reservation att den lagas i skrivande stund).
  14. Åk cykeltaxi! Inte något unik för Amsterdam per se, men ändå ett roligt alternativ! Dessutom är taxibilar inte det bästa sättet att färdags på i den staden.
  15. Åk båt! Amsterdam har över hundra kilometer kanaler och ungefär lika många öar. Det finns lika många alternativ att färdas på som antalet båtar. Allt från kortresor i små båtar och båtar där middag ingår i priset, till de klassiska Hop On Hop Off-båtarna och privata uthyrningar.

  16. Amsterdam dungeon. Res genom 500 år av Amsterdams historia med ett dussin shower gjorda av tio skådespelare. Du kommer till och med få känna den äckliga lukten av häxbränningen!
  17. The Catboat. Okej, jag är rädd för katter. Men jag måste erkänna att det känns lockande att besöka husbåten med 50 katter. 12 bor där permanent, resten är tillgänliga för adoption. Gå dit och klia en katt bakom örat - och glöm inte att ge en slant då detta drivs genom välgörenhet.
  18. I Amsterdam sign. (Ignorera att jag glömde I:et på kollaget...). De må vara väldigt turistigt men det skulle vara kul att fotografera de två meter höga bokstäverna.
  19. Hash, Marihuana & Hemp museum. För att det helt enkelt känns väldigt holländskt. 
  20. Kalverstraat. Shoppinggatan i Amsterdam, behöver jag säga mer? Jo en sak till. Det sägs att det kostar 30 000 kronor per kvadratmeter att hyra en butik där. Därmed hamnar den gatan på nummer 17 i världens dyraste gator, om man räknar med hyrkostnaden.
  21. Albert Cuyp Market. Besök runt 300 stånd med allt från frukt, grönsaker, kryddor och ost till kläder, smink och fisk. Kan besökas alla dagar i veckan förutom söndagar (eller vid dåligt väder).
 
 
 Jag har varken tid eller råd att göra allt detta. Jag kan ju även berätta att jag egentligen har mer saker på listan. Det finns exempelvis museum för väskor, glasögon, pipor, Heiniken och pianon. Penisfontänen är sorgligt nog stängd, men däremot finns en vacker urinoar i staden. Oude Kerk är även värt ett besök, Amsterdams äldsta kyrka från 1306 som ligger precis vid, ursäkta min svenska, horgatan. Känns ju skapligt kontrastfullt.
 
Får jag besämma vilka fem sevärdheter (varför vill jag att det ska heta "sevärdigheter"?) som ska besökas (i prioriteringsordning) så skulle det vara; Ripley's Believe it or not!, Torture museum, Red Light District, Anne Frank-huset och The Mouse Mansion. Tror jag! Konst borde ju beundras med... Samtidigt skulle jag fastna mer för snuskmuséet, haha. Och just ja, hyra en cykel glömde jag skriva upp på listan! 
 
Jag har suttit bokstavligen hela dagen med att kolla upp aktiviteter och praktisk fakta inför vår resa (två veckor kvar nu!). Till mitt försvar så jobbade jag i helgen som var, och faktiskt i natt om man drömmar räknas. Jag drömde jättelänge om att jag hjälpte en av mina boenden. När jag vaknade och sedan somnade om så var jag hos en annan brukare... Sedan drömde jag om en gigantisk spindel och då gav jag liksom upp. Vad hände med fluffiga moln och E-type i en vikingahjälm?

Dalarna - Del 3

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Av nästan tusen bilder så är dessa några av mina absoluta favoriter. Eller, kanske inte den på mig själv men det var den enda där jag inte såg ut som motorsågsmassakern på. Jag funderar nästan på att lägga upp mina värsta bilder bara så ni får se hur lite fotogenisk man kan bli. Ni vet när man går omkring i livet och tror att man är sådär halvsnygg och sen får verkligheten kastad i fejset som en vattenballong fylld med sanning och dåligt självförtroende. Så känns det.
 
Nåväl. Det är inget som hundra tusen hos en plastikmottagning kan ordna. Nejdå, alla är vi vackra, och så vidare, och så vidare... På riktigt tycker jag det. Men jag kan ändå säga att alla vinklar inte fungerar på mig. Det är snarare en som bara går hem (halvprofil med höger ansiktshalva mot kameran).

Gammelgården i Sälen - inget att rekommendera

I bokstavligen år har jag undvikit att spela Carcassonne med min bror. Det visade sig vara ett roligt spel!
 
 
Mormors hus (Vi sov i stugan längst bort).
 
Jättetråkig bild för många men för mig är den fylld med minnen. Trodde ärligt talat inte att affären var kvar. När vi var barn så skrämde vi upp varandra med att det spökade på övervåningen.
 
 
Anledningen till att jag lägger upp denna bild är för att det endast jobbade TVÅ (!) personer på denna Max-restaurang i Sälen. Trots mycket kunder OCH drive-in.
 
Hoppas ingen tycker det är osmakligt att posera vid en kyrkogård. Här fanns för övrigt typ åtta släktingar till mig.
 
 
Vi gick totalt 8 km, det tog hälften av vägen innan jag insåg att man kunde stoppa in tröjan i brallorna så att de inte hela tiden åkte upp.
 
En traktor, en släpvagn och ett bänkbord. Så himla tydligt att vi är i en ort med en befolkning på 50 - inte 50 000.
 
Restaurangen som jag risar. Jag testade för övrigt deras snaps med smak av Apelsin & Nejlika. Den var god!
 
Rätt osmakligt om ni frågar mig.
 
Dags för korvgrillning!
 
Brorsans flickvän.
 
Det känns som om jag även kom närmare denna filur. En väldigt snäll och hurtig hund.
 
 
Som jag nämnde i mitt förra inlägg så blev inte midsommar-middagen som vi hade tänkt oss. Vi hade flera veckor innan bokat bord samt förbeställt maten på Gammelgården i Sälen. Vi var på plats klockan vid 18 då vi hade reserverat ett bord. Vi fick vänta en stund på att få sätta oss men det gjorde inte så mycket.
 
Det som däremot var jobbigt var att vi fick vänta 1 timme och 20 minuter på förrätten. Det som gjorde allt frusterande var inte enbart att man var väldigt hungrig. Utan deras sätt att hantera detta. När drygt en timme gått och vi frågade om förrätterna skulle komma snart så förväntar man sig ett svar i stil med en ursäkt. Istället märkte man att servitrisen blev besvärad och allt man fick var en förklaring på att det var fullsatt denna kväll och att vi beställt olika rätter. 
 
För mig är det ingen ursäkt att en restaurang är fullsatt. Kan man inte ta hand om det maximalt antalet gäster som ryms i en lokal så ska man inte heller boka in så många. Och det där med att vi beställde olika förrätter är bara löjligt. Jag förstår att det är enklast att laga tio likadana rätter. Men nu handlade det om sju likadana rätter, två nässelsoppor och ett tredje alternativ (älginnanlår). Det majoriteten beställde var sill, ost, lök och bröd, även om det såklart beskrevs lite finare än så. Det var väldigt gott så där har jag inget att klaga på. Men för en sådan simpel (och kall) förrätt så borde man väl kunna förereda sig bättre?
 
När två timmar hade gått hade vi fortfarande inte fått våra varmrätter. Vilket hade varit frusterande oavsett vilken dag man satt där. Men kanske framförallt på Midsommarafton. Det är svårt att slappna av och uppskatta sitt sällskap när man känner en irritation på ignoransen av personalen samt det tomma middagsbordet. Efter en överläggning så bestämde vi oss för att gå därifrån. En (annan) servitris verkade inte heller denna gång orka anstränga sig för att göra sina gäster nöjda. Vi fick en nota (på dessutom för mycket pengar) och that's it. 
 
Att vara serviceminded är ju A och O i serviceyrken, det säger ju sig själv. Vet man att sina gäster ska få vänta längre än vad som är rimligt så kan man ju alltid försöka göra situationen bättre genom små knep. Exempelvis gå fram och förklara att det kommer att maten kommer att dröja. Man kan även ta fram mer bröd. Börjar gäster att klaga, och faktiskt med en anledning, så kan man alltid bjuda på läsk eller något. 
 
Alla hade verkligen sett fram emot att äta på Gammelgården så det blev ju såklart en besvikelse. Men vi fick i alla fall en trevligare kväll av att lämna det där stället, så det är jag tacksam för. 

Jag har varit på semester!

 
 
Vi fick knappt själva plats i bilen. Om solstolarna och golvfläkten användes? Svar nej.
 
 
Vi såg många djur där borta.
 
 
Första gången som jag dansar runt midsommarstången i vuxen ålder. Ni ser mig och syster längst bak.
 
På en skitdålig restaurang, berättar om den framöver.
 
En av många spelkvällar.
 
På vagnpromenad med mamma/farmor.
 
 
Tur att "E" har bättre balans än personen på bilden innan (mig).
 
En knarrig träbro från 1924.
 
 Vi stannade i Nusnäs på vägen hem.
 
 
För att inte riskera att bjuda in inbrottstjuvar så valde jag att inte skriva på varken blogg eller sociala medier (utöver Snapchat) om att jag varit bortrest. Istället gjrode jag ett par tidsinställda inlägg. Men nu är jag hemma med över 900 bilder i semestermappen - så räkna med mycket Dalarna framöver! Jag har nog för övrigt redan tröttat ut människor omkring mig, för både innan och efter denna vistelse så har jag inte pratat om något annat. Men för mig har detta varit större än en utlandsresa.
 
Min mamma är dalkulla och kommer från en by vid norska gränsen. Min mormor dog när jag bara var elva men ni vet nog själva hur många lov man har på elva år - många! Jag älskade varje minut hos henne. Miljöerna är fantastiska med oändliga trollskogar och fjäll runt hörnet. Min ena bror har fortsatt att åka dit men jag själv har inte varit där sedan min morbror dog för typ 15 år sedan. Tills i onsdags alltså. Det var en obeskrivlig känsla att åka förbi min mormors hus efter alla dessa år. Även om det var konstigt att se det rödmålat... I mina tankar förblir det gult!
 
Men det var inte bara det nostalgiska som fångade mitt hjärta utan att detta var en rätt unik familjesemester. Av den enka anledningen att bokstavligen alla kunde vara med. Föräldrar, fyra syskon, fyra respektive, två barn och två hundar. Tillsammans så fjällvandrade vi, hade spelkvällar, åkte till Sälen och en massa andra saker. Som att fika med uteliggare och dra från en restaurang fem minuter innan maten skulle komma. Men mer om det i nästa inlägg!

Semesterbilder & Tandtankar

 
Inga Thailandsbilder utan geckoödlor.
 
Kunde varit jag 2007 (mitt tubtopsår), men nej.
 
 
 
Han fick fel på båten.
 
Crazy, stupid, love - ett säkert kort i filmväg.
 
 
 
Ovan så ser ni hur bra vi satt på planet, min make är över 180 men har ändå gott om plats. Jag kommer att låta som en repig skiva angående detta men avskyr man att flyga så underlättar det med att plågas på en bra flygstol. 
 
Nu ska jag googla vuxentandställningar. Såg nämligen en bild på mig i Thailandsmappen och började att ifrågasätta hela min existens. Nejdå, jag har rätt raka tänder och förvånandsvärt vita tänder trots mitt liv som nikotinist/koffeinist/rödvinsalkoholist. För att inte tala om året jag missbrukade Crystal meth. (Jag är såå rolig...). 
 
Men jag skulle ljuga om jag sa att mina tänder såg ut som de gjorde 2004. Jag hade riktigt fina tänder då, en färg likt Carolas (nåja) och väldigt raka gaddar då jag haft tandställning. Men nu har alltså saker och ting förändrats lite och jag klandrar mina visdomständer för det. Det är åtminstone en gissning jag har, att det är dom som flyttat resten av mina tänder. Vilket är okej men jag är halvt allergisk mot att mina framtänder också påverkats. Annars skulle jag nog kunna stått ut. Nåväl, vi får se vad jag hittar och vad min tandläkare säger i vår när jag går på mitt årliga besök.

Egyptenfoton / Fotobokstips

Systrarna Snöboll och en pyramid. Här höll jag på att dö av feber men vad gör man inte för att vara en turist på vift.
 
Fördelen med säljare som vi slänga på en utstyrslar; det ger bra bilder. Jag älskar en annan bild på min syster i slöja och matchande särk (..?), men den kanske får förbli opublicerad.
 
Vad jag gör vet jag inte men jag tycker om min syster på denna bild.
 
Mom and sis 
 
Vi och några hotellmanagers.
 
Jag, syster och en del av hotellstyrkan. Vi fick för övrigt en puss av mannen till höger om syster (ej han bakom). Läs mer om det i texten.
 
Till vårt försvar 1: det var mer inne att ha "tramp stamps" detta årtioende. Försvar 2: som ni ser på min sneda sak så är detta hennatatueringar. 
 
När man är trött i huvudet är det perfekt att ta lite bilder från fotoboken som jag gjorde till min syster i 30-årspresent. Det blev, som jag nämnt tidigare, exakt 100 sidor och drygt 500 bilder från åren 1988 till 2018. Min scanner fick jag aldrig fart på så jag har fotograferat alla fotografier. Det blev bättre resultat än vad man kan tro, man har ju övat en del så att säga. Nybörjarmisstagen är över, som en reflekterande blixt någonstans på bilden, etcetera.
 
Jag kan verkligen rekommendera Önskefoto.se! Där laddade jag ned ett fotoboksprogram som jag kunde arbeta med offline om jag ville (tanken var att jag skulle sitta på planet med detta). Min fotobok sparades på datorn vilket jag tycker var smidigt. Det bästa var dock att fast programmet innehöll många redigeringsmöjligheter så var det så himla simpelt. Jag kom in i programmet på en gång och behövde aldrig lägga någon tid på att lära mig det (även om man givetvis aldrig är en expert från början).
 
Måste jag bara säga en sak som jag uppskattade så var det att det fanns linjer som höll koll på på bilderna omkring dig. Jag har gjort fotoböcker där jag själv fått förstora upp allt för att se att bilderna är i linje med varandra. Nu behövde jag alltså inte inte detta vilket sparar mycket tid och ångestdämpande medel.
 
För att återgå till mannen på bilden ovan som pussade oss. Vi skulle åka hem och han skulle hjälpa oss med väskorna från hotellrummet. Istället för att lägga alla egyptiska pund till städerskorna så gav vi dom till den där mannen. Jag minns inte hur mycket det var men några hundra svenska kronor blev det nog vilket är mycket pengar för oss men framförallt för honom. Han blev helt salig och gav mig och min syster en varsin puss i hans glädjerus. Jag glömmer aldrig hans lycka (eller hans sätt att visa tacksamhet). Jag kommer även alltid att minnas en fråga vi fick: "har ni tjänare hemma?". Givetvis hade vi säkert mer pengar än vad dom hade. Men sanningen var att mamma, jag och syster tog en ospecificerad sistaminuten-resa och hade turen att hamna på ett femstjärnigt hotell. Det var inte så att vi betalde särskilt mycket för det, men det var trevligt att dom trodde det, hihi.
 
En liknande sak hände i Thailand då vi fick en tjej att gråta av tacksamhet. Hon var en jättetrevlig säljare som kunde bra engelska vilket underlättar en bra kontakt. Hon jobbade dessutom i "butiken" som sålde sportkläder (där jag handlade flest plagg) så vi var där rätt långa stunder. Hon berättade att sin mamma bodde en flygresa på 40 minuter bort men att hon inte haft råd att besöka henne på flera år. Vilket hon verkligen ville göra då mamman hade drabbats av cancer. Jag är helt säker på att hon inte sa det för att tigga pengar eller få sympati utan för att hon helt enkelt ville dela med sig av detta. Vi gav henne tvåtusen baht (500 kr) och hon började att gråta av lycka. Detta var såklart det sista vi gjorde. Man ger ju givetvis pengar för att må bra själv men det skulle kännas jobbigt och obekvämt att shoppa vidare efter en sådan sak. 
Från det ena till det andra.
 
 
FEM TIPS NÄR DU SKA GÖRA EN FOTOBOK:
  1. Sortera alla dina bilder i olika mappar så gör du ett bra förjobb. Beroende på hur stor fotobok du ska göra givetvis. Men ska du göra en med många bilder så tipsar jag om att dela upp dom i teman. Jag lade exempelvis in dom efter innehåll ("Barndom", "Resor", osv). Därefter sorterade jag dom i sin tur i ännu fler mappar, främst i två kategorier: "Stora", "Små" och även ibland "Mellanstora" (bilder). För du kommer troligtvis vilja ha vissa favoriter i större format och en del kort i ett kollage. Dessutom kanske du är som mig och har många bilder i rätt dålig upplösning, då har du inget val än att lägga upp den som en liten bild. Det underlättade något enormt att redan från början veta vilka kort jag tänkt ha på fyra-bilders-sidor, vilka jag ville ha bland massa andra, osv.
  2. Använd dig av mallarna. En 100% egengjord fotobok är givetvis imponerande men varför krångla när det finns dussintals variationer som ger ett snyggt resultat - och framförallt sparar tid (för har du aldrig gjort en fotobok så vet du inte hur jäkla lång tid det tar...). Dessutom finns det så pass många varianter att det är svårt att komma på ett bättre sätt. Det jag gjorde var i så fall att välja att ta bort en fotoruta på ursprungsmodellen. (Programmet kan ibland ändra hela din sida till ett kaos då men det är en inställningsfråga. Själv tryckte jag på Bakåt-knappen en gång så försvann oredan och mitt kollage som jag ville ha det kom då tillbaka).
  3. Beställ Panorama DeLux (eller något liknande på andra sajter). Som ni märker på bildexemplet nedan så gör det en stor skilnad, både stilmässigt men framförallt hur tydligt man ser fotobokssidorna. Det kostar 2 kronor per sida men det är så himla värt det! Jag hade inte ett enda uppslag där jag endast använde mig av en panoramabild men det spelar ingen roll. Min åsikt är att om du ändå lagt ner massor av timmar på en fotobok så ska det blir bra! Av den anledningen ska du välja läderomslag om du vill det, snåla inte på något som ska sparas för evigt.

    Bild lånad från Önskefoto.
  4.  
    Gå inte bananas med bakgrunder och clipart-bilder. Ja, det är jätteroligt att experimentera med galna figurer och roliga mönster. Och ja, fotoboken kanske ska vara mer personlig än stilren enligt din mening. Men i slutändan så är det korten som ska framhävas och då är det trist om något annat tar över. Jag hade exempelvis massa roliga färger och former till en början, bakgrunder som såg ut som en gräsmatta och så vidare. Det sista jag gjorde var dock att byta ut alla dom till olika enfärgade varianter, eller åtminstone diskreta mönster. Det blev så himla mycket bättre!
  5. Googla alltid rabattkoder! Jag beställer aldrig något från internet utan att googla företagets namn och ordet "rabattkod" innan. Men framförallt fotoboks-sidor har i stort sett alltid en bra rabatt eller ett trevligt erbjudande. Har du svårt att välja företag så kan du alltid jämföra dom sinsemellan, vart sparar du mest pengar?


    Ps. En kär bekant till mig har designat fotomallar till alla fotoböcker på DENNA sida - hur coolt är inte det? Han har för övrigt gått utbildningen som jag har som backup-plan om jag får nog av vården (just nu är jag dock i en love-my-job-period). Grafisk design och kommunikation är mitt drömprogram om någon undrar. 

Ett av många Thailandsinlägg

  
Tuna Sandwich och Mango soda.
 
 
 
 
Fördelen med att folk inte orkar gå långt: man hade dessa paradis nästan för sig själv,
 
Inte ens i denna miljö kan folk släppa mobilerna. Själv ser jag det som en enorm avkoppling att lämna telefonen på hotellrummet.
 
Räkcocktail - det åt vi mer än en gång!
 
På Instagram så rätade jag upp denna bild men jag insåg nu att jag tycker mer om den som den är. Den är för övrigt sned för att jag smygfotade denna mor och son utan att titta på min kamera (jag hade den i handen mot dom när jag promenerade). Lägg märke till att pojken bär en Långben-dräkt, bedårande!
 
 
Efter förra Thailandsresan så skrev jag typ fem A4 bara om hotellet. Denna gång så lovar jag att endast göra en grov sammanfattning. Men det får bli en annan gång, idag så har jag en riktig tröttdag. Min mänskliga väckarklocka (maken) var på jobb denna förmiddag och jag själv sov förbi mina alarm. 12:30 vaknade jag men det kändes faktiskt som om jag behövde den nattsömnen. Framförallt då jag gick upp 8:00 dagen innan fast att jag hade min 30-årsfest den kvällen/natten. Då gick jag också upp tidigt för att förbereda allt, liksom dagen innan då klockan stod på 5:00.
 
En känsla jag har är att folk i min omgivning ofta missuppfattar mina sovtider, som att jag alltid går upp runt lunch. Felet ligger väl hos mig då jag gärna berättar om att jag är morgontrött och att min kropp sällan väcker mig vid en rimlig tid. Men sanningen är att jag nästintill alltid går upp tidigt vare sig det är min fysiska eller mänskliga väckarklocka som väcker mig. Tidigast är såklart när jag jobbar förmiddag, angående mitt alarm klockan 5:00 som jag skrev ovan (eller när maken drar till jobbet den tiden, brukar gå upp då). Jag har aldrig varit och kommer aldrig att vara den som prioriterar sömnen framför mina morgonbestyr. För att inte tala om frukost! Och den ska tas under en halvtimme i soffan - inte på springande fot.
 
På tal om sömn så är det läggdags nu, detta är för övrigt sista gången jag är ledig en tisdag på denna vecka på schemat. I mars ändras allas rader men bara marginellt. Kanske främst för mig som är den enda som inte går upp i tid. Men jag älskar min procent (73) och jag klarar mig bra ekonomiskt. Visst, ett par hundringar till hade jag inte gråtit för men jag värderar min fritid högt och prioriterar med andra ord mitt hemmaliv framför en högre lön.
 
De andra ändringarna som gjorts är enbart till det positiva vilket jag är tacksam för. Min tredagarsvecka är nu nere på två pass - hur lyxigt är inte det? Det innebär att jag lätt kan byta de passen och åka bort en vecka utan att behöva använda mina semesterdagar. Ett annat exempel är att jag alltid jobbar fredag kväll innan en jobbhelg men nu försvann en av dom passen. Jag kommer att få en helt annan energi!

Alkoholistflygare / Mordförsök på SPA:t

För många är detta "det obligatoriska glaset" innan en flygresa. Detta var dock min första gång.
 
 Lägg märke till duken under flygmatsbrickan.
 
Första gången jag beställde room-service. Mat utan människor - helt i min smak.
 
Vårt rum. Väldigt fint men om jag säger såhär; tur att man inte känner lukter genom bilder (avlopp).
 
 
 
 
 
En av de bilder som jag är mest nöjd med. En kinesisk kvinna på väg mot en båttur.
 
"Do not eat". Jag som var så sugen.
 
En t-shirt,-och kepsklädd Sofia som införskaffat en solhatt = en bränd Sofia.
 
Jag hänger vid en poolbar för första gången i mitt liv. 
 
En av tusen gånger jag åt skaldjur under resan. Detta var nog den godaste rätten.
 
Det var här jag höll på att bli dödad.
 
 
Man ska inte kämpa med alkoholproblem om man ska åka "första klass". Missförstå mig rätt, att åka det var typ det bästa jag gjort. Man behandlades som en kunglighet. Men det märktes även att när det kommer till semestrande resenärer så är det synonymt med alkohol. Det första glaset jag tog var på Arlanda vilket är en big deal för mig. Jag har alltid avundas de som gjort så, de som inte varit som mig och inte ens klarat av att dricka vatten på grund av resfebern. Av den anledningen blev jag rätt dragen. Tänk själva ett stort glas rödtjut kl 17 när man inte druckit eller ätit.
 
Det var bara början av en suparresa höll jag på att säga. Man hann knappt hinna sätta sig innan man bjöds på champagne och snittar, med påfyllning. Till maten så fick man välja mellan rött eller vitt vin, punkt. De hade ju självklart andra alternativ men det fanns inte på dryckesvagnen utan då fick de gå bakom skynket och hämta det. Efter maten (och mer påfyllning) så gick dom omkring med en korg fylld med avec som man fick välja på. Jag kan ju även tillägga att vi i den klassen får gratis alkohol så det är ju bara att gå all in om man vill. Jag tycker inte att detta var negativt, för jag är helt säker på att de endast följer en efterfrågan. Men jag blev faktiskt rätt förvånad när min man bad om en läsk och de inte hade det på vagnen. Vill semestrande människor så sällan ha alkoholfritt att det inte ens är någon idé att lägga upp det på dryckesvagnen? (Samtidigt, deras "förråd" är ju två meter ifrån vår del av flyget så jättekrångligt kanske det inte är att lämna en del dryck där. Men ändå!).
 
Då kommer vi till dagen jag höll på att bli dödad. Jag gjorde några saker under semestern som jag aldrig testat på tidigare, varav ett exempel var skönhetsbehandlingar. Det första jag testade var en fotskrubb vilket gick bra förutom några skrattanfall från min sida. Efter det skulle jag testa en ansiktsbehandling (som kostade hundra kronor för en timme, sjukt låga priser!). Det var totalt avslappnande. Kroppen var som gelé och jag försvann iväg bland moln och regnbågar. Jag blev lugnare och andetagen djupare. Jag andades in och jag andades ut. In och ut. När jag andades ut så känner jag hur kvinnan lägger en heltäckande mask över mitt ansikte. Jag försöker att andas in men allt som händer är att en del av masken åker in i mina näsborrar. 
 
Jag får panik och försöker ännu en gång att andas men det är såklart totalt omöjligt då det inte finns några öppningar i den jävla masken. Kvinnan verkar inte tycka att inandningshål inte är så viktigt utan försöker dutta lite på delen av masken som täcker min panna. Jag blir ännu mer skräckslagen och likt en bulimisk människa stoppar jag fingrarna genom masken och in i min mun. Jag ursäktar mig själv och förklarar min panik, att jag inte kunde andas. Kvinnan, liksom hennes kollega som tog hand om min make, började att skratta åt mig. Att beskriva detta som ett mordförsök är såklart en överdriven benämning för att locka läsare. Men roligt tyckte jag inte att det var, jag känner fortfarande hjärtslagen jag hade de sekunderna. Speciellt när gelén åker in i näsan. Jag vet att majoriteten av thailändare knappt kan engelska, men det är väl inte mycket begärt att man förbereds på att kvävas? Och vet man inte hur man säger typ "ta ett djupt andetag för nu ska jag lägga en mördar-mask på dig" så kan man väl åtminstone göra inandningshål det första man gör? Idioter... Nåväl, det är inte varje dag man betalar 400 baht för att bli strangulerad.

Halvtid

 
 
 
Det känns faktiskt som om vi varit här längre än en vecka. Och även om jag är hemmakär så är jag jätteglad att vi har en vecka till här. Jag är inte redo för snö och jobb än. Jag har fått mersmak av att ha städerska, pool utanför altanen, förstaklass-flyg och över 30°C varmt. Fast det är klart, frågar ni mig om sju dagar så vill jag nog inget hellre inget än att gå utanför dörren utan att smörja in mig i SPF 30. Eller kunna borsta tänderna utan att använda flaskvatten.
 
Så nu väntar alltså en vecka av fler promenader och shoppingtillfällen. Jag ska fortsätta föräta mig på nudlar & skaldjur. Och jag tänker inte heller sluta byta ut vår frukostbuffé till  en "tuna sandwich" på fiket mittemot. Finns det något godare?
 
Men som sagt, mer om vår semester kommer när jag har ett fungerande internet. Jag har ju även fyllt 30 som vissa av er vet. Dagen blev precis som jag ville, väldigt lugn med andra ord. Men när jag kommer hem väntar två firanden. Det är bra att ha saker att se fram emot efter semestern. Något jag också längtar till är att se vårt nya badrum. Jag drömde att dom missuppfattat allt och gjort allt rosa. Not my cup of tea.

Hälsningar från Thailand 🇹🇭

 
 
 
Jag har datorn med mig för att göra många uppdateringar från Thailand. Men vårt internet är segare än en snigel i en kurva, så bara dessa två bilder har tagit typ två år (när jag väl lyckats logga in).
 
Men vad gör bristfällig internet när man är i paradiset. Den enda nackdelen med det hela är att jag redan lyckats bränt mig. Dessutom på ett osmickrande sätt då jag bar linne under en strandpromenad i förmiddags. Jag är glad att jag ändå smorde in mig med tanke på hur mycket jag brände axlar och bröstkorg. Så nu ska jag försöka vila huden och göra andra saker som inte innefattar tortyr av nordisk, snövit hud.
 
Läget på hotellet är perfekt med närhet till strand, shopping, restauranger och transportmedel. Så uttråkade lär vi inte bli! Jag kommer säkert att skriva om det i bloggen även om de mer utförliga inläggen kommer att göras i Sverige.

Tillbakablick: Egypten (2006)

Vad lång man blir bredvid korta karlar :) (inte för att jag är minimal annars). Jag har även en fundering om denna bild; har det någonsin varit modernt att vika upp byxorna 17 cm?
 

Systrarna S. (Varför klär jag mig som om det vore 90-talet?)
 
 Jag måste lägga upp en turistbild med även om den är otydlig. Om jag inte ser "jag-har-precis-sett-ett-av-världens-underverk-lycklig"-ut så beror det på att jag hade feber under denna utflykt.
 
 
Fler än tre bilder blir det inte ikväll för i skrivande stund så har vi kopplat in ett nytt hemmabiosystem som vi borde inviga. Jag börjar känna att jag går till utlämningsstället lite för ofta nu (kvinnan bakom disken visste t.om. mitt namn innan jag gav mitt körkort). Fördelen är att jag nästintill är klar med alla julklappar nu! Konstigt nog så har jag dom lättaste kvar detta år (min syster och min make).
 
På tal om körkort så var det idag exakt tre år sedan jag fick det älskade plastkortet. Undrar hur många mil jag åkt sedan dess. Typ fyra? Jag tog för ett par veckor sedan det svåra beslutet att inte köpa en egen bil. Även om tanken gjorde mig så himla lycklig. Att få ha min enga Mini Cooper, att känna friheten att kunna handla utan att cykla med proppade cykelkorgar , att hälsa på någon utanför orten när jag vill, att slippa cykla och gå till jobbet vare sig det är snuskigt varmt eller snöstorm (ibland kan jag sno vår bil men inte alltid).
 
Men jag insåg att det knappt är några fördelar med att skaffa vrålåket, jag kunde knappt argumentera med mig själv. Jag grät floder i min ensamhet den kvällen, fast att det som sagt var jag själv som tog beslutet. Nåväl, nu ska jag glädjas åt pengarna jag sparar på att bara ha en bil i hushållet (som jag dessutom inte betalar för). Och påminna mig själv om att det inte var sista chansen för mig att införskaffa en Mini.

Sammanfattning av Grekland-resan

Skagen, lax och räkor - semestern började bra på Arlanda.
 

Dag ett - ett lik upptäcker miljöerna runt hotellet. Tack och lov att syrran förlängde mina fransar innan bröllopet då jag skippade sminket under resan.
 
Souvlaki - ett måste när man är i Grekland.
 
Jag vet inte om tröjan eller mina ringar var anledningen, men ett butiksbiträde började en mening med "your husband..." vilket kändes ovant men otroligt bra!
 
Min favoriträtt (delat med sushi) är fetaostfyllda köttfärsbiffar. Men trots det har jag aldrig ätit det i Grekland (och jag har ändå varit där fyra gånger). Skam!
 
 
 
Ett av mina köp; en (fejk) Adidas-topp.
 
En kväll åt vi på en restaurang med utsikt, det är alltid roligt att titta på folk.
 
Jag beställde fylld (minns inte med vad nu, utöver spenat) kyckling med tomatrisotto. Bilden är inte så inbjudande men det var så sjukt gott!
 
Irish coffee - ett måste i Grekland! (Skojar bara, men gott är det!). Och dessa jäkla efterrätter man bjuds på fast man håller på att spy av mättnad.
 
Utsikt från matsalen.
 
 
Jag hade någon gång, någonstans, sett en badhandduk med vattenmeloner på som jag gärna ville ha. Vi letade ihjäl oss innan vi till slut hittade den.
 
Restaurangen jag åt risotton på låg där skylten är.
 
Vi solade inte denna dag, om man säger så.
 
 
När man väljer en milkshake som dryck till maten - då är det semester!
 
 
Resans...:
 
Lättnad: Jag klarade av både dit,- och hemresan galant! Typ halvt drogad och dreglande - men ändå!
 
Utbrott: När jag ber min sambo fotografera mig när jag flyter i poolen, åker in i murkanten med huvudet före och skriker "Se vad du gjorde! Såg du inte att jag skulle glida in i väggen!?". (Vi har efter den incidenten skämtat om det i stil med "Aj, jag slog i tån, det är ditt fel!").
 
I-landsproblem: Små och (förlåt) halvt fattiga flygplatser är inte min grej. Först lade vi en massa tid utomhus då det redan var "tillräckligt många vid incheckningen". Sedan fick vi efter vi kommit halvvägs i kön vänta i tjugo minuter då de skulle hinna ta bort väskor på bandet som checkats in. Sedan finns det typ fyra stolar utanför varje gate trots att utrymmena är stora. För att inte tala om att man måste hoppa in en proppfull buss för att ta sig till flygplanet. Sedan finns det fördelar med flygplatser som dessa men orka vara något annat än en bitterfralla.
 
Pinsamhet: När vi skulle åka hem så satte vi oss vid en annan gate en bit bort från vår (på grund av sittplats-problemen jag precis nämnde). Omkring en halvtimme innan planet skulle gå så gick jag på toa. Det jag inte visste var att alla på vårat plan redan då tagit bussen till flygplanet. När jag kissat klart (och för övrigt suttit och filosoferat i lugn och ro) så började vi att gå mot våran gate. Då hördes våra namn utropas i högtalaren på en knackig engelska ("Sjöborg" är alltid intressant att höra på andra språk). Ett par anställda stod och väntade på oss och vinkade frenetiskt så vi fick springa till en (lyxigt nog) tom buss. Tack gode gud för att två svenskar till också var "sena"! När vi väl kom in på planet så satt alla i planet och väntade. Till mitt försvar så gick planet innan avsatt tid. Men oavsett så kändes det pinsamt, det är ju dessutom inte första gången detta händer (de ropade på oss när vi skulle åka till Thailand med - den gången berodde också på mig).
 
Lättnad: Utcheckning på vårat hotell var 12:00 och planet skulle gå 00:15. Tack och lov så kunde vi (för 60 euro) ha kvar rummet till 18:00. Det var en stor lättnad! Så då kunde vi sola fram till 17 och sedan duscha utan stress. Resterande timmar gick till middag och shopping, då gick resterande fyra timmar (till transfern) väldigt fort!

Bröllopsresa

 
 
 
 
 
 
 
Här var det jättevarmt ute men min bleka kropp reagerade med frossa efter min solning.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag undviker oftast att bjuda in inbrottstjuvar genom att skriva att jag är bortrest. Men som ni ser, och som vissa vet, så har vi nu varit på vår bröllopsresa på Kreta! Det må finnas mycket par-pose-bilder ovan, men det beskriver vår veckan väldigt bra. Vi har främst fokuserat på att ha en trevlig semester tillsammans, och med gott samvete dessutom. Dels då vi inte ser en smekmånad som en chans till äventyr, dels då vi redan semestrat på Kreta förut och med andra ord redan checkat av några av öns turistplatser.
 
Att ha en privat pool var det bästa beslutet vi tog! Vi har lagt ner en del tid på att ligga på solsängar samt upplåsbara madrasser i vattnet. Min hud har inte sett solen på pinsamt länge så jag tvingades ta det ganska lugnt, men jag är inte likblek längre vilket känns fantastiskt. I övrigt så har vi ätit goda middagar (även om det grekiska köket inte är så mycket att hurra för), shoppat (läs: åtminstone jag), gått på långpromenader och testat på fiskspa.
 
Plataniás, orten vi bodde på, är i stort sett en lång gata av butiker - på gott och ont. Vi gick åt båda hållen och kikade i de flesta affärerna men handla i Grekland är egentligen inte särskilt tillfredsställande. Det är sällan man hittar saker eller kläder som inte lyser turism. Mitt bästa köp var nog en skinnväska, den - liksom alla andra köp jag gjorde - kan jag visa i något av mina kommande hundra inlägg.

Tidigare inlägg
RSS 2.0