Pojkband möter seriemördare / Tips på skräckfilmer

 Parodi när den är som bäst!
 
 
 Läskiga filmer jag tipsade om för tio år sedan (men som jag ärligt talat glömt):
 
- Godsend
- The Amityville horror
- Darkness falls
- Från andra sidan
- Dead silence
 
 
Läskiga filmer jag rekommenderat i kategorin "Filmer":
 
- The Visit
- The Conjuring 1 och 2
- The Woman in Black *
- House at the End of the Street *
- The Awakening
- The Fourth Kind/Närkontakt *
- The Boy *
 
* Filmer jag gett 4 av 5 i betyg (resterande har fått 3)
 
 
Ps. Jag ser på skräckisar ofta så har säkert glömt någon. Men i regel är ju denna genre svår, det är lättare att roa än att skrämma.

Kort, glad och tacksam

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var över ett halvår sedan vi bokade biljetterna och igår var det äntligen dags! Eller äntligen, vad vi har våndats, haha! Men det är jätteskönt att ha ett lika stort psykfall (skämt åsido, Johannas benämning "orosmoln" kanske låter trevligare) med sig. Oftast är man ju själv med sina tankar. Fast vi mådde förvånandsvärt bra ändå måste jag säga. Men ja, nästa gång struntar vi i någon jäkla show och åker direkt till Max 😂.
 
Men vad jag är glad att vi såg Kort, glad och tacksam på UKK! Två timmar utan paus satt vi där men det kändes som halva tiden, det är ett bra betyg. Bilderna jag lagt upp här är inte de roligaste jag tog men det känns som en "spoiler" att visa för mycket. Många extrainsatta föreställningar har dykt upp och jag vill inte vara den som förstör överraskningar. Men mycket finns det att se, och ungefär vad jag väntade mig. Varierade "sketcher", mycket musik och lika mycket humor.
 
Ärligt talat så har jag sett roligare underhållningsshower även om jag skrattade mycket. Samtidigt är detta en slags hyllning till Pernilla Wahlgren och inte en hundraprocentig revy, så man kanske inte ska förvänta sig att ramla av stolen. Dessutom har jag faktiskt aldrig varit ett fan av henne. Jag fick upp ögonen när jag började titta på hennes realityshow. Och jag, och min dejt för igår, är svag för Måns Nathanaelson. Ola Forssmed likaså! Och Kim Sulocki tycker jag mycket om. Det var faktiskt andra gången jag såg honom på scenen, förra gången var på Oscarsrevyn två år sedan (inlägg).
 
 Efteråt kom vi som sagt äntligen till hamburgerestaurangen. Där åt vi gott, pratade vi en massa och helt enkelt hade den där egentiden jag så länge längtat efter. För er som inte känner mig så har jag och "frugan" en gång i tiden umgåtts varenda dag (när jag bodde i Sundsvall). Det känns helt surrealistiskt att tänka på idag. Sist jag var ensam med henne var nog sommaren 2017 tror jag, då tog vi en sallad ihop när hon var i trakterna. Jag är van att hålla vår relation levande genom telefonen. Så när vi väl ses blir jag helt salig. Om ni vill veta så får hon alltid en puss på munnen när vi säger hejdå, det är inte alla som får! Inte ens min make, haha!
(Jodå, det tror jag faktiskt att han får).
 
Men det är klart, jag har efter alla dessa år fortfarande inte gett upp tankarna på att flytta tillbaka 😉. Jag är inte besatt i tanken som jag var förut vilket är skönt. Jag trivs alldeles utmärkt med livet jag har nu. Men med det sagt så skulle jag inte tveka en mikrosekund om min man ville byta jobb och flytta. Fast jag är inställd på att det kanske aldrig sker. Fast min kära man har gått från svaret "nej" till "tveksamt" så det tar sig! Häromdagen var det åtta år sedan jag flyttade från Norrland, det känns ju som igår?

Bäbisbesök

 
Elefanten vi äger är ju faktiskt till för bäbisar, så det var bra att den fick göra sitt syfte!
 

Ellen tog med sig riktigt gott fika.
 

Nackdelen med att inte använda blixt, jag brukar få suddiga bilder.
 
 
Häromdagen hade vi besök av min kollegabästis och hennes ursöta son. Vi fikade och pratade i timmar. Till och med lillgrabben var nöjd - han är lika lättsam som sina föräldrar. 
Jag längtar redan till nästa gång vi ses! Vilket säkert blir på dopet ❤️

RSS 2.0