Köket / Ny väska

Våra nya köksmöbler (jättesköna stolar!). Ha i åtanke att vi bott här i typ tre dagar så det kommer bli ännu finare sen.
 
Jag är verkligen kär i min nya väska som jag beställde från Wish.com.  Den kanske inte kommer hålla för evigt men för det priset så gör det inget.
 
 
Det är en tydlig olikhet på matplatsen som vi har nu och så som mina föräldrar hade det, vilket är väldigt bra. Det handlar inte om att de inte hade det fint, för det tycker jag. Men vi vill som sagt göra huset till vårt, för familjens 28 år av minnen här finns kvar i väggarna ändå. (HÄR finns ett inlägg där man ser lite av det "gamla" köket). Vi ska göra om nästan allt i huset inom sinom tid. Men man lär prioritera det viktigaste, med andra ord kanske mitt kommande hundtandsmönstrade gästrum får vänta, vi får se.
 
Idag var vi i vårt gamla hus för sista gången (förutom en lämning av nycklar framöver). Tack och lov så slipper vi att flyttstäda. Jag var nämligen starkt emot att ha visningar och fotografering av huset så länge jag bodde där. Men till slut kom vi fram till en bra kompensation som jag av uppenbara skäl är väldigt glad för idag. Men givetvis gjorde jag ändå en del idag, man vill inte lämna över ett hus utan städade badrum och så vidare. Annars har vi idag pysslat hemma samt skjutsat en flodhäst och en enhörning (syster och svåger) till min brorsas halloweenfest i Uppsala. De var helt bedårande!

Nytt boende

Hejdå Gammelhusgatan, tack för det här året!
 
 
Att flytta från ett hus till ett annat är jobbigt, att dessutom flytta ifrån ett annat hus till en lägenhet under samma tidsperiod är desto mer krävande. Att klara detta på två dagar var lite optimistiskt tänkt, men det mesta hann vi faktiskt ta. Men då har vi bokstavligen ilat och burit från morgon till eftermiddag exklusive en välförtjänt och behövlig lunch på pizzerian. Men just för att vi varit flera som gjort denna enligt mig imponerande insats så har det snarare känts väldigt roligt än som ett men för livet. Även om jag för den delen haft mina "jag-hoppar-snart-från-mina-föräldrars-balkong-känslor".
 
Men än kan man inte andas ut då allt ska upp ur lådorna nu. Vilket visserligen är det minst påfrestande i ett byte av bostad, men jag kan inte säga att jag står med ett leende på läpparna när jag ser ut över lådmassorna. Men när det är gjort så är det roliga kvar, det vill säga att sätta vår prägel på huset. För just nu känns det som om jag invaderat mina föräldrars hus när det egentligen är vårt. Men redan nu har vi i alla fall ett par rum som jag tycker att vi lyckats göra det på, jag kommer lägga ut lite bilder på det under morgondagen.

Flyttdag 1

En snap-bild är det enda jag kan bjuda på. 
 
 
Idag har vi flyttat det mesta från mina föräldrars hus. Mina underarmar är suicidala, mina fötter vill amputeras och mitt huvud har minskat sitt IQ med runt 35 procent. Men det positiva är att Sara och Johan såg till att kunna hjälpa oss idag, så vi blev två extra personer än vad vi räknat med vilket var, för att citera min mamma, som att vinna på lotto. 
 
Imorgon ska vi ta det sista till lägenheten och sedan flytta våra grejer. Jag är glad att vi åtminstone flyttat en del i och med visningarna. Och att vi inte längre behöver tänka på hissen. Tack och lov så fick vi till slut två timmars bokning av den, eller snarare 1,5 då det redan stod en lastbil där som "trodde att man kunde använda hissen hela dagen". Inte lätt att veta, men ändå frustrerande när man redan har en enorm tidspress. Dan och Adam höll tummarna för att jag inte skulle träffa någon som ville "tränga sig före", för jag var på krigsstigen. Tack och lov fick syrran ta dom diskussionerna :)

Fina ord från 2007 / Visningen klar

 
Idag skänkte jag en ram som innehöll bilder som jag satte i för åtta år sedan. Vad glad jag blev när jag läste baksidorna på vykortet (självfallet med räkor på, mums!) av Malin och Fellini-bilden på mig och Johanna! ❤ "jag älskar dig, du & jag föralltid" och (i utdrag;) "jag och Johanna påpekade hela tiden om att du fattades". Det är sanslöst vilken tur jag har i livet, inte minst när det gäller vänner.
 
Nu fick jag lite ångest. Jag vet att jag sparade alla brev som jag fick skickade dit. Vart sjutton tog den där röda brevkartongen vägen? Jag har inte den här hemma i alla fall. Och mina föräldrar har inte sagt något om att jag har något sådant kvarglömd i "nya" huset. Den kanske också försvann i Sundsvall liksom allt annat?
 
På tal om fina ord så visade pappa mig idag en Fars-dag-dikt som jag skrivit för några år sedan, jag hade helt glömt den. Det var fint att höra honom förklara hur mycket han tyckte om den. Jag snålade inte med att skriva ut min kärlek till honom, men var inte fjäskig för det. Jag kanske kan lägga upp den här framöver. Det kan kännas eller tyckas var lite fjantigt att ge dikter. Men jag tycker om att skriva sådana texter, dessutom brukar tankar/humor i textform (gärna med rim) uppskattas att få på diverse bemärkelsedagar. Det behöver ju inte vara "vinden smeker min kind"-texter liksom.
 
Vad jag stressade i förmiddags! Det var tur att jag inte hoppade in i duschen för då hade jag inte blivit klar inför visningen. Badrummen och golven valde jag medvetet att ta idag, men utöver det så kom jag hela tiden på saker jag borde eller ville göra för huset. För även om det inte är jag som ska sälja så vill jag givetvis att det ska vara fint för ägarens skull. Och för mig, människor ska ändå gå omkring i mitt hem, då vill jag inte ha för stökigt eller med för mycket personliga föremål framme.
 
Det känns jobbigt nog som det är att veta att folk kollat igenom mina kökslådor, badrumssåp och garderober. Jag vet att intressenterna är nyfikna på utrymmen, inte vilket märke på bakpulver jag använder eller om jag har string eller grandmas - men ändå. Det är fortfarande väldigt skönt att det är över. Så nu har jag äntligen kunnat börja använda och stöka omkring med flyttlådorna på riktigt, bara sådär 1,5 dagar innan flytten.

Citat

(Jag ringer Johanna 09:30)
Johanna: Öh... Har det hänt något?
Jag: Va? Nej.
Johanna: Vad bra. Jag blev lite orolig, du brukar aldrig ringa så här tidigt på en helg.
 
 
Det säger en del om min dygnsrytm! :)
 
Nu ska jag fortsätta stress-städa. Det tar längre tid än vad jag tänkt så hoppas jag hinner duscha innan med. Annars får jag göra det när människorna kommer, he, he...

Sundsvallsbilder / Flytt-förberedelser

De sista bilderna jag snott från Johannas forna blogg. Älskade Sundsvallstid ♥ (Jag måste sluta vara så himla nostalgisk över de åren för snart tror väl folk att jag hatat mitt liv sedan hemkomsten 2010. Vilket i och för sig stämmer. Skämt åsido, jag älskar nutiden - men jag älskar dåtiden lika mycket!).
 
 
När vi flyttade för ett år sedan så fyllde vi två lastbilar med saker till soptippen. Uppenbarligen skulle vi behöva flytta årligen för det finns en hel del att bli av med även nu. Två sop-påsar "tyger" är vi uppe i nu, med gardiner, handdukar, sängkläder och sådant. Sedan har jag börjat lämna saker som ska ges bort till mamma, då "loppis-kyrkan" kommer och hämtar det om ett par dagar.
 
På tal om mina föräldrar så tog vi idag en paus i flyttförberedelserna och åt middag hos dom. Imorgon ska jag dit igen för att äta lunch eftersom jag måste lämna huset under visningen. Det är inte så kaosartat här hemma som man kan tro, men direkt efter spekulanterna varit här så kan jag börja flytta på riktigt, bokstavligen allt ska rivas ut. Tre/Fyra dagar kvar nu!

Mobilbilder från jobbet

Jag blev helt lyrisk när jag hittade en yoghurt med smaken Rabarber - Vanilj - SÅ god! Men självklart är den i en limited edition liksom allt annat jag fastnat för.
 

I morse så såg jag en stjärna som var tydligare och större än vad jag någonsin sett tidigare. Stjärnan bredvid är alltså i "normalstorlek" så förstår man lite bättre skillnaden.

Den här dagen

 
 Vad åren går! Kan inte förstå att det redan fått fem år sedan jag träffade Dan för första gången. Det kanske var ödet? Ingen av oss brukar gå till det där ölhaket men båda gjorde ett undantag just den dagen. Jag för att umgås med Malin efter min tid i Norrland, han för att umgås med sin bror. Och då jag visste vem hans storebror var så flyttade jag mig till hans bord, och sedan den dagen har vi umgåtts mer eller mindre jämt.
 
Jag var tvungen att ta med det andra minnet med som hände för sex år sedan. Jag minns fortfarande att min mobil krånglade och jag inte kunde ringa. Och jag kommer även ihåg hur jag gråtandes gick hem igen när ingen öppnade.
 
Nu har jag jobbat färdigt för ett par veckor framöver. Jag ska bara fokusera på flytten, husvisningen och iordningsställande av vårt nya hem. Det känns fortfarande ganska surrealistiskt att vi äger ett hus. Men jag är inte lika stressad inför flytten längre. Från början kändes det som allt gick emot mig, vi tappade två personer till flytthjälpen på grund av ett missförstånd av datum, jag lyckades inte få till bokningen av hissen och andra saker som jag inte ens orkar ta upp. Men nu är jag endast optimistisk. Lyckades jag och Dan flytta ett hushåll själv för ett år sedan så lär vår grupp på fem klara av två hushåll. Och äntligen fick jag dom där två timmarna i hissen som jag nästintill tjatat om.

After-Work-Fika

Storebror
 
Ett riktigt foto-foto; Fotoklubbens ordförande, gorillastativ, brorsans nya superkamera samt en canvastavla på en fiskare som pappa tog kort på i Albanien.
 

En hårslinga på rymmen, ett stroke-öga och en ohygglig hållning - det känns tryggt att tre av tre kännetecken finns med på denna bild. Så att jag vet att det är jag på bilden liksom.
 
 
Efter jobbet idag så umgicks jag med mina föräldrar samt ena storebrorsan. Jag var där mellan 22:00 och 01:30 ungefär, det känns bra att vi har samma dygnsrytm i den här familjen. Vi drack kaffe och pratade om allt mellan himmel jord. Men mestadels så var fotografering och kameror det största samtalsämnet (ungefär här försvann min mor från sällskapet). Det där med att köra på automatik känns ju som sagt som en nödlösning när man äger en systemkamera, så mina fotointresserade familjemedlemmar har försökt att lära mig grunderna så att jag helt kan köra manuellt framöver. Det är nu jag ångrar att jag skolkade från de flesta fotolektionerna i gymnasiet...
 
Nu är klockan mitt i natten men jag har alltid tid för en Johan Falk-film. Jag intalar mig själv att det bara är bra då jag har två jobbnätter framför mig. Men egentligen måste jag upp i tid för att åka till tippen. Hur som helst, efter de kommande nätterna är det alltså dags för att packa flyttlådor igen, samtidigt som man ska försöka få det fint inför en visning. En svår kombination men det gör att man får lite eld i baken för att proppa in allt som får plats i bilen. För nu jäklar är det, med risk för att låta tjatig, bara en vecka kvar!

Wanted from Twinkledeals

 
 
Idag gick jag in på Twinkledeals för första gången, den sidan var verkligen värd ett besök. Att de har rabatter i runt tio dagar till gjorde inte saken värre. Annars har jag mest pysslat hemma idag. Det känns som om den kommande veckan kommer att gå fort. Jag jobbar som sagt eftermiddag imorgon samt natt på onsdag och torsdag. Sedan har vi en visning av huset på Söndag, plus att vi flyttar på tisdagen och onsdagen efter den helgen.
 
Jag ser flyttdagarna med en skräckblandad förtjusning. De positiva tankarna behöver jag knappast förklara. De negativa är dels för att det helt enkelt är extremt ansträngande och tråkigt, dels har jag en stark känsla av att det kommer att bli kaos. Att typ hundra flyttbussar ska använda hissen till lägenheten innan oss och mitt inre schema rubbas. Men det får bli som det blir, det är inte värt att oroa sig för något man inte vet kommer att hända.
 
Nu ska jag återigen frossa och titta på en Johan Falk-film, jag älskar mitt liv ibland. (Och att jag nästan aldrig jobbar förmiddagar).

"Fan vad snygg jag är"


Bild 1; jag leker med Joh:s forna hund Kenzo. 2. Tiden man färgade håret (orka). 3. Syster hälsade på i Sundsvall:). 4. Lilla, älskade Melissa. Som nu går i skolan, det är ofattbart.
 
 
Så kommer en drös bilder till på mig, det är ju fantastiskt. Och fler har jag på lager, så ni behöver inte oroa er! Jag vet att jag ofta skriver jag-är-så-snygg-saker, likaså om hur defekt jag är. Det beror nog främst på att jag blivit så jäkla trött på alla år jag hatat mitt utseende, så jag har skapat en ganska skön självdistans. Med andra ord skriver jag gärna om hur häpnadsväckande vacker jag är, eller hur jag ser ut som padda på frityr-diet, för jag vet att inget av det stämmer. Men jag älskar mig själv ändå, oftast.
 
Det är det bästa med att bli äldre, man slutar bry sig om saker som tar ens glädje och energi. Även om det är svårt ibland. Som idag, jag var på affären för att handla (you don't say) och stod och tittade på bröd. Jag handlar alltid bröd på söndagar, världens sämsta dag att göra det på. Hur som helst så tittar jag upp och ser hur ett butiksbiträde står och packar upp varor men har stannat upp och tittar på mig. Jag tar illa upp men fortsätter göra min spännande uppgift att hitta ett levebröd som inte går ut om typ en timme. När jag går vidare så tittar jag mot henne igen och hon stirrar fortfarande på mig, sådär o-karismatiskt.
 
Jag får sommaren-2000-tankar och funderar på om det inte är för att jag ser konstig ut. Fast jag är nyduschad och satt på mig en fin tröja. Vem är hon att döma mig som står där som en bitter klimakteriekärring och staplar skithuspapper? Tänkte jag och himlade med ögonen, suckade (sådär jag-har-kol-och-har-precis-rökt-en-limpa-John-Silver-utan-filter-högt), och marscherade iväg med rak rygg, huvudet högt och med en kommer-någon-i-vägen-så-kastar-jag-både-dig-och-din-kundvagn-i-närmaste-frysbox-attityd.
Att kvinnan i butiken kanske inte ens menade något illa utan fångade mig i en känslig stund hör inte hit.
 
Nu ska jag ta fram min Cola Zero-burk, mina jordnötter, min Loka och min gris så jag är förberedd för en ny film med Johan Falk. Visste ni förresten att jag sovit med Baby Bacon sedan jag fick han/hon (jag säger han men "han" har spenar). En försvarsmekanism av regression som en psykolog skulle säga. Jäkligt mysigt säger jag.

Färgstarkt


(Den vänstra bilden; vad hände med håret?)
 
 
Bilder snodda från Johannas forna blogg (känns inte så bra att bara lägga upp bilder på mig själv, jag skyller på att jag minskat att "exponera" andra här).
 
 
När jag pluggade i Sundsvall så ville jag aldrig bära samma plagg alltför många gånger. Det kanske inte alltid blev de bästa kombinationerna av mönster och färger, men desto roliga än det ja bär idag. Jag vet att jag nämnt det förut, men det är ju deprimerande hur svartvit jag blivit! Det är bara jag som kan ändra på saken, men jag vet att det skulle hjälpa om jag inte hade en sysselsättning som innebar arbetskläder, krav på uppsättning av hår och vetskapen om att det inte spelar någon roll om man har smink på sig. Eller så är det bara en ursäkt när jag egentligen inte bryr mig särskilt mycket.

Wedding @ Wish


Exempel på saker som finns (jag vill inte lägga upp det jag fastnat mest för).
 
 
Wish.com (jag är besatt, I know) har som jag nämnt verkligen allt. Exempelvis saker till ett bröllop, oavsett om det är inbjudningskort, bröllopsklänningar, ringar, blomsterdekorationer eller giftbags. Den dagen jag gifter mig tänker jag inte vara snål, men däremot ekonomisk. Jag köper gärna billiga (men fina) utsmyckningar och inbjudningskort. Prioriteten är saker som mat, tårta och bröllopsresan.
 
Bröllopsklänningen hamnar någonstans mittemellan för mig. Visst, man ska känna sig som världens vackraste i det plagget, men det går inte att komma ifrån att den bara kommer användas en gång. Och jag skulle nog inte ens använda den under en hel kväll. Visst, jag kanske inte ser ut som Gisele Bundchen i fejset men har man ben som mig så finns det en osynlig regel om att inte få bära långklänning i mer än ett par timmar. Åh, vad jag älskar att låtsas vara självtillräcklig. Nejdå, allvarligt talat har jag killer legs. Visst har jag otränade innerlår, spetsiga knän och en tigerrand eller två, men det är inget som inte kan lösas med en köttyxa, en rulle sytråd och en flaska Jim Beam.
 
Jag vill fortfarande inte säga vilket datum vi bestämt, men jag kan säga att det är ett tag kvar. Så därför tänkte jag i lugn och ro köpa in saker inför vår stora dag. Men jag ska inte göra världens grej av det. Jag är mest ute efter min fästmans tandläkarförsäkring som endast gäller om man är gifta. Okej, två obehagligt dåliga skämt under ett inlägg, jag borde nog lägga ned datorn nu. Adjö. Goodbye. Au revoir. Lebewohl. Adiós. ลาก่อน.

Det var tider det

 
 
Jag såg detta minne igår, det är ingen sysselsättning jag minns att vi gjort, men jag blev lika road över det "glömda minnet" för det. Johanna och jag är fortfarande lika lättroade och har ännu svårt att inte kunna fördriva tiden med saker. Även om dagens aktiviteter endast görs per telefon. Vi har den senaste veckan övat på att endast hålla tio-minuters-samtal utan större framgång. Vi kanske ska börja med trekvart, baby steps så att säga.

Tjej-shoppis

 
Dålig mobilbild. Såg nu efteråt att stolarna är i liknande modell som de vi beställt (fast mycket snyggare, om jag får säga så).
 
 
 
Idag var jag med Sara och Mickan och gick på Furuhöjdskyrkans shoppis. Jag testade massa av kläder men inte mycket passade. Det blev i alla fall två sjalar (älskar dom!), en kjol och en cardigan utan knäppning. Efteråt gick vi tillbaka till huset och bjöds på en jättegod lunch (tacos). Med andra ord var detta en väldigt bra dag! :)

Naturliga skönheter

 
 
Daphne Selfe är världens äldsta supermodell på sina 89 år. Hon visar klart och tydligt att man kan åldras min värdighet utan botox/fillers/ansiktslyft.
 
 

Geraldine McEwan (från bland annat Miss Marple) tycker jag var så otroligt vacker trots sina 82 år. (Nu är inte jag hundra på att hon inte gjort något ingrepp men om hon har det så ser det naturligt ut).

Återförening

Bilder från 2:an i gymnasiet. Har lagt upp dom förut men det finns alltid en och en annan ny läsare som fortfarande tror att jag har en rolig blogg. He, he...
 
 
Häromdagen fick jag en inbjudan till en liten ölkväll/reunion med min forna gymnasieklass (journalistik) :) Jag har inte svarat dom än men ska till största sannorlikhet vara med. För även om jag aldrig tog studenten med klassen så hade jag en enormt rolig tid det läsåret (som ni ser på bilderna). Tills jag inte längre orkade sitta på en buss tre timmar per dag och tills min partner in crime Malin hoppade av. Då började jag arbeta istället samt hänga i Uppsala med sistnämnda samt tjejerna från RTV-(Radio-TV)-klassen.
Så med andra ord kommer jag troligtvis vara i Stockholm två lördagar i november, det är inte likt mig!

Så söt!

Jag smälter!
 
 
Nu ska jag titta på inspelningar av tv-program som jag gjort under tiden som jag jobbat (hur kunde jag leva utan den finessen innan?), bland annat ett nytt Modern Family-avsnitt. Det är verkligen en av mina favoritserier! Och Dads. Som inte ens gick en säsong innan dom lade ned, jag tror jag grät i tre dagar när jag läste det.

Fem år sedan

Fem år gamla cam-bilder. (Jag rockade INTE blek hy, mörkt hår och snedlugg).
 
 
"Den här dagen" på Facebook är alltid intressant tycker jag. Man glömmer bort hur fort tiden går, och vad man gjort samt hur sina statusuppdateringar ändrats. Numera skriver jag i stort sett aldrig något, jag vill att det ska vara väldigt nämnvärt i så fall.
 
Hur som helst så såg jag igår att det var 5 år sedan jag "flyttade" från Sundsvall. Jag saknar staden varenda dag, men jag var inte i toppen av mitt liv när syster hämtade mig den dagen. Så därför känns det som om jag gjorde rätt att aldrig flytta tillbaka. Dessutom var det inte bara det att jag behövde min familj och mina vänner, minst en behövde även mig (med risk att låta lite för egenkär) under den perioden.
 
Men jag har fortfarande inte släppt hoppet om att flytta dit igen, även om det kanske låter dubbelt då jag precis köpt ett hus här :) För trots att jag trivs väldigt bra med mitt liv just nu då jag har mina vänner här, min familj, ett bra jobb och en "alla-känner-alla-atmosfär", så har jag aldrig känt mig så hemma som i norr. Det var en perfekt storlek på staden, det fanns fler möjligheter och sist men absolut inte minst; Johanna bor ju där :)

Alla är vi fotografer

 
 
Den här bilden kommer inte att vinna pris om man säger så, men det är mest Google som stått för de flesta bildinläggen den senaste tiden så det känns ändå roligare så här. Jag håller på att rensa kläder för fullt, jag har en del garderober att gå igenom. Men det är nog första gången det faktiskt är ganska lätt då jag aldrig varit så hård som tidigare (det är därför jag har så mycket plagg).
 
På tal om prisbelönt så måste jag skriva en rolig sak. Min kära far är med i ortens fotoförening och på senaste träffen så röstade de fram vilken bild de tyckte mest om. Kortet som vann föreställer min syster på Daytona Beach med imma i bakgrunden (har tyvärr inte den på datorn). Men det bästa av allt var att det är jag som är fotografen. Så av alla bilder de visade den kvällen så var det min det MIN de tyckte bäst om. Och nu pratar vi alltså om fotografer som till och med fått priser för sina verk. Egoboost! (Eller så var det Sara som var anledningen;))
 
Nog om det, nu ska jag hetsdricka Pepsi Max, äta Berry-yoghurt och dregla framför Johan Falk (jag är på 8:e filmen nu, det tar sig!).

Walk in closet - Tapeter

 

Dress & Lace dress (Kollektion: Accessories).
 

"Soft drapings"
 

"Walldrobe"
 

"Wallking"
 

"All black".
 
 "Soft drapings".

Alla tapeter kommer ifrån Mr Perswalls© kollektion "Fashion" (förutom de två första). Samtliga kostar 295 kr/m².
 
 
Idag skulle jag egentligen umgåtts med min andra barndomsvän och hennes familj. Men då hon insjuknat i feber så är jag istället så illa tvungen att göra tråkgöra idag (vilket inte märks att jag gör nu). Jag har bland annat hunnit med att ordna så att vi får el när vi flyttar in i det nya huset. Det tog mig 50 minuter för mig att göra det. Det inkluderar en kontinuerlig svettattack, två tillfällen av whiskey-röst och ungefär elva "eeeh... Va?".
 
Överhuvudtaget så är jag vrålstressad idag (återigen, det märks väl knappast nu). Men när saker och ting inte går som planerat inför flyttdagarna blir jag ganska frustrerad. Sedan känns listan över vad som ska göra innan dess oändlig. Samtidigt har jag bokat in ett par halvdagar av trevliga saker för att jag vill och behöver det, likaså tre arbetspass (inklusive två nätter där jag jobbar 10 timmar och sover typ 7 timmar) på grund av brist på vikarier. Det är såklart saker jag själv bestämt att göra, men det gör ändå att mitt annars så lugna jag känner press, stress och jag blir helt enkelt less. Juicepress.

Vuxenfika

 
 
 
Ikväll har jag haft min älskade barndomsvän på besök. Nästa fika vi tar kommer säkert att bli i vårt nya hus. Vilket är ganska roligt då jag och Malin lekt där som barn. Hon var ju granne med mig på den tiden, det var så vi lärde känna varandra. Det ska jag nog tacka mamma för egentligen då det var hon som tvingade mig och syrran att "hälsa på den nya flickan på gatan". Det tog väl inte mer än en halvtimme av lek innan jag sa att Sara inte längre fick vara med. Jag var en underbar syster.
 
På tal om hus så var det ett stort samtalsämne denna eftermiddag. Renoveringsplaner, inredningsdrömmar och så vidare. Samt barn då givetvis. Tänk vad tiderna förändras, man börjar verkligen bli vuxen på riktigt nu. Dock drack vi Monster och inte kaffe idag, lite rebellisk måste man fortfarande vara.

Irritationsmoment i flygplanet

Är det något jag tycker är enkelt är att lista upp saker som irriterar mig. Inte för att jag är en pessimistisk person (snarare tvärtom), utan för att jag tycker det är roligare att läsa om irritationsmoment än "jag älskar att snutta på Cloudberry soul en ljuv sommardag", typ.
 
 
 
 
  • Det går fortare att gå av planet om jag ställer mig upp. Säkerhetsbältet ska helst tas av innan lampan släcks och man ska ställa sig upp snabbare än Usain Bolt på tjack. Sedan att man får stå som Quasimodo under bagagehyllan i tio minuter innan personalen öppnar dörrarna (och ytterligare fem minuter innan det är ens tur att få gå) spelar ingen roll.
 
  • Jag reser utan mamma och pappa, därför är jag störst och bäst. Hormonfyllda tonåringar som är på väg att supa skallen av sig i Alanya kan störa mig kraftigt mycket. Man ska trotsa flygvärdinnorna och man ska hävda sig och prata fyllor fast man inte ens enligt lagen får beställa alkohol i planet.
 
  • Jag har sparat till den här resan i två år, så lek tjänare eller far och flyg. Ja, det är stort att du äntligen har råd att åka till ett tre-stjärnigt hotell med all inclusive. Men flygpersonalen behöver inte springa som ett djur för att uppnå dina orealistiska önskemål för det.
 
  • Att sänka flygplansstolen är ju fantastiskt. För dig ja. Men jag som äter mat/redan sitter i ett litet Thomas Cook-plan/har ett barn i famnen kanske hade önskat att du frågade först, även om jag till största sannorlikhet hade sagt ja.
 
  • Jag sitter bekvämast med båda armarna på armstödet. Det gör du säkert. Men jag som har sätet i mitten får sitta som i en kista med armarna i kors. Dela med dig or die liksom.
 
  • Jag bara måste sitta vid telefonen precis innan start. Det spelar ingen roll om du sextextar din pojkvän, laddar upp en flygplansbild med filtret Lo-Fi eller skriver din fjärde Facebook-status om att du är på väg till Kreta. Du vet att du måste stänga av den/använda flygplansläge så varför vänta på en tillsägelse innan du gör det?

 

  • Jag låter mitt barn göra av med lite energi. Sedan att det görs genom att ungen sparkar sönder din stolsrygg, springer i planet då flygvärdinnorna kan vara barnvakt, leker krig eller stoppar in händerna mellan sätena framför gör tydligen inget. För dig ja. Själv har jag bara lust att servera ditt barn som flygplansmat.

Är du, Har du, Vem...

 

 

ÄR DU...

 

Arrogant: Jag är mer disträ än arrogrant.

Osäker: På ett sätt är jag väldigt stark i mig själv, på andra sätt är jag sjukligt osäker.

Trött: Ofta. Antingen för att jag sovit för mycket, eller för lite.

Intressant: Med risk för att låta självtillräcklig, men jag är nog mer intressant än vad jag tror.

Smart: Smartare än vad folk tror. Men jag är inte direkt med i Mensa. Jag är nog lagom smart, ibland känns det som om man bara kan få 100% av smarthet och social kompetens tillsammans. Jag är hellre som jag är nu än megasmart utan kunskap om hur man beter sig med andra människor.

Barnslig: Jag älskar ju barnsliga saker som nallar och dylikt, men jag har tyvärr tappat fantasin med att leka med barn. "Nej, palla leka med Barbies. Gå till din mamma." Typ.

Liten: Mellan skulle jag tro, jag är mellanlång (168) och väger varken mycket eller lite.

Lätt: Jag är inte en tjockis men jag vet att man kan göra illa ryggen om man bär mig.

Skoltrött: Jag går inte i skolan, men skoltrött har jag varit ganska mycket.

Rolig: Jag har mina stunder. Oftast när jag verkligen försöker genom skrift eller när jag inte menar att vara det i tal.

Pratglad: Ibland, jag har alltför länge trott att jag gör en tjänst genom att undvika att en tystnad kommer, den senaste tiden har jag dock försökt ge andra en chans att prata innan jag babblar vidare.

Frågvis: Ibland, men bara när jag faktiskt är intresserad. Eller om någon "nykomling" ska känna sig delaktig i en redan bekant grupp.

Organiserad: Tyvärr.

Hälsosam: Nej gud nej, det enda hälsosamma med mig är väl att jag knappt ätit socker sedan femton år tillbaka.

Blyg: I nya situationer, men då gäller det oftast när jag inte har en trygghet (t.ex. en välbekant plats eller när ingen jag känner är med mig).

Attraktiv: Jag vet faktiskt inte. Jag antar att en del tycker jag har något eftersom jag har haft förvånansvärt lätt att få killar (det där lät både promiskuöst och självkärt, tolka det inte så, tack!) men samtidigt känns det ibland som om jag är fulast av alla människor på jorden. Och att jag avundas alla andra som inte ser ut som mig. Även om jag såklart har bra dagar med.

Lätt uttråkad: Nej, jag är ganska lättroad.

Vegetarian: Bella och jag hade en period som vegetarianer i 5:an, det var inget för mig/oss. Jag skulle inte klara mig utan köttfärs (quorn är inget för mig).

Besatt: Jag blir väldigt lätt besatt av saker, på ett tvångsmässigt sätt.

Pålitlig: Jag berättar aldrig stora hemligheter för någon, men det har hänt att jag pratat utan att ha tänkt ibland. Det är otroligt ångestframkallande.

Filosofisk: Ja, det skulle jag vilja kalla mig. Jag älskar att tänka/filosofera/grubbla på saker.

 

 

HAR DU...

 

För många vänner: Nej. Men ibland känns det som om jag hade varit en mer rolig och tillgänglig vän om jag hade färre att lägga min tid på (fy sjutton vad jag kan låta självsäker i mina listor, vart är den egenskapen i verkliga livet?).

Förföljelsemani: I wish, haha.

Tvångstankar: Jag har haft tvångstankar sedan jag var sju år, mer eller mindre. Det är oftast en följd av fobier jag har/haft, det har bland annat varit baciller, eld och spindlar.

Färgat håret: Från jag var 12 tills jag var 25, eller något. Det är jätteskönt att äntligen ha min naturliga hårfärg, samtidigt kan jag inte släppa tanken på att byta ut min tråkiga skalle mot en mer ljusare look.

Brutit några ben: Ja, benen i underarmen ("ulna" och "radius" som de så fint heter) korsade varandra efter ett fall när jag cyklade nedför en pulkabacke.

Några piercings: Sex stycken i öronen, en i näsan och en i naveln.

Egen dator: En jätteseg som jag inte startat på flera år. Jag lånar alltid sambons, han använder den knappt ändå.

Gjort bort dig rejält: Oja, jag kan skriva en bästsäljande bok om det. Vilket jag faktiskt funderar på, men då lär jag vara en spökskrivare.

Bra självförtroende: Ibland, ibland inte. Liksom allt annat.

Komplex: Gud ja, har alltid haft och kommer alltid att ha. Men det blir bättre med åren. Förutom käken då, den blir ju bara värre med åren vilket stör mig ganska mycket.

Kysst någon: Ja.

Haft sex: Det låter jag vara osagt. Men jag är ateist (mer eller mindre) och 27 år, tolka det hur ni vill.

Tagit nakenbilder: Har du?

Sagt jag älskar dig till någon idag: Nej, palla vara gullig. Nejdå, men "älskling" har jag sagt.

Varit kär: Ja.

Blivit kär i någon på nätet: Nej, det kan jag inte påstå. Men jag har träffat en eller två genom cyberspace.

Dumpat någon: Ja, några. "Jag har aldrig dumpats, det är jag som gör slut" som jag så ödmjukt säger.

Stulit någonting: Ja, men det skulle jag aldrig vilja/våga göra igen.

Gjort något olagligt: Ja, poliser är glädjedödare. Skämt åsido, jag är så skötsam som man kan bli nu. Jag är även den som alla kör om eftersom jag aldrig överskrider hastighetsbegränsningen med högre än typ 2-3 km/h.

 

VEM...

 

Saknar du: Johanna!

Vill du döda: Stundvis alla som är dryga mot mig. Men långsiktigt alla som förtjänar det, öga för öga, tand för tand tycker jag är rättvist.

Rörde dig sist: Min sambo gav mig en bamsekram.

Slog du sist: Oj, det vet jag inte? Det kanske var när jag tränade kickboxning förra perioden. Så Malin med andra ord :)

Kramade du senast: Som sagt.

Kysste du senast: Gissa.

Skrev du till sist: Ellen på mitt jobb :)

Vill du vara som: Kendall Jenner kanske? Jag vill vara många.

Sårade dig sist: Jag skulle aldrig skriva det här.

Vill du bli galet full med: Ingen, fy vilken ångest jag skulle få.

Gjorde dig riktigt glad senast: Jenny på mitt jobb som visade ett klipp på en man som var lika lättskrämd som mig. Hans arbetskompisar gjorde så en bunt salladsblad (?) föll ned på hans skrivbord, jag höll på dö av skratt. Det är typ som när köttfärslimpan ramlar ned i ett avsnitt av The big bang theory, hysteriskt roligt!

Fick du sms från senast: Malin, vi ska leka imorgon.

Ringde dig senast: Boyfriend som han så fint heter i min mobil.

Ska du gifta dig med: Dan. Vi har nyligen bestämt datum faktiskt. Men det är bara mina föräldrar och hans syster som vet om det än, så kan inte skriva ut det riktigt ännu.

Får dig att skratta: Många, jag umgås bara med roliga människor :)


Tillbaka till vardagen


Vi "unnade" oss en bit smörgåstårta från affären efter lördagens visning. (Inte värt 130 kronor).
 
 
Denna vecka börjar jag jobba lite mer än vad jag gjort senaste tiden. Istället för att jobba har jag haft kvalitetstid med sambon, packat lådor, rensat och förflyttat lite lådor. Det sistnämnda var egentligen inte planerat då det är två veckor kvar tills vi flyttar, men då vi haft och ska ha visningar av huset så vill man ju inte ha lådor överallt. Men det gör inget, desto mindre blir det att flytta sen.
Nu ska jag förbereda mig inför jobbet!

Utnyttja utrymmen i ditt hem


Rumsavdelare och matplats på samma gång. Riktigt snyggt dessutom!
 

Det finns många sätt att utnyttja utrymmet under en trappa. Jag är lite inne på det faktiskt. Men inte min man, så vi får se hur det blir med den saken.
 

Loftsängar är alltid en bra idé om man har höga rum. Så länge man kan komma ned därifrån (I can´t). Pricken över i:t är att sätta in garderober nedanför, för stabilitet och förvarning.
 

Man behöver inte bara skjuta upp sängen utan själva sovplatsen.
 
Man behöver inte ha läskiga stegar upp till en loftsäng.
 

Ännu ett exempel på trapputrymmen som kan användas till annat än... Ja, ingenting egentligen.
 

Detta är något jag väldigt gärna vill göra; en inbyggd hylla.
 

Har man ett litet utrymme i köket så kan man göra en utskjutbar förvaringshylla. Smart!
 

En tvättstuga i en "garderob".
 

Ett kontor i en garderob, mysigt och praktiskt!
 

Ingen stor grej, men ändå ett bra exempel på en praktisk sak man kan göra i hemmet.
Att hänga gardinerna längre upp (och längre ut) får ett rum att se större ut.
 
 

Fler snygga exempel på inbyggda hyllor.
 

Bilder från Diply.com.
 
Oavsett om man bor i en etta med begränsningar eller i ett hus så finns det aldrig nackdelar med att utnyttja utrymmen eller få små rum att se större ut. Det jag vill göra i mitt "projekt-rum" är en inbyggd hylla. Jag tänkte utnyttja snedtaket och göra två snygga hyllor på varsin sida av fönsterna, som enas av en bred fönsterbräda. Den ska vara i svart då resten av väggarna är i vitt och svartvitt.

Proud Dog Mommies

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bildkälla: Boredpanda.com 

Leta möbler och jobb


Nyinköpta kuddar (i dålig mobilkvalitet). De är till utemöblerna, jag hade tänkt införskaffa sex likadana egentligen men nu får det bli på ett annat (roligare) sätt.
 

Min drömsoffa (6300 kr från Orient/Örbyhus).
 
 
De senaste dagarna har bara gått till den kommande flytten (20 dagar kvar!). Dels så har vi försökt få i ordning för visningen på lördag, dels så har vi tittat på nya möbler. Ett nytt tv-bord (BILD) har vi hittat, en stor hallspegel samt nya köksstolar likaså. Köksbordet är desto svårare eftersom vi ska flytta till ett underbart 70-tals kök där man måste ha ett BMI på under 21 för att få plats. Men ett litet bord (utan att för den delen vara minimaliskt) är svårt att hitta, speciellt när vi varit inne i en rund variant. Det visar sig hur vi gör imorgon när vi åker tillbaka till Örbyhus. Vi äger snart inget som inte kommer därifrån eller som är riktigt gammalt. Jag gillar den blandningen.
 
Idag lämnade jag över mitt CV och ett personligt brev till en arbetsgivare/chef. Jag vill fortfarande inte säga vart jag sökt, inte för att jag tror att andra kommer att inse att de också vill försöka, men varför ta risken? Jag kan säga att det har med administration att göra vilket lockar mig väldigt mycket. Erfarenhetsmässigt så ligger jag dock i underläge så jag vågar inte hoppas på för mycket. Nästa vecka får jag troligtvis svaret, så håll tummarna!

Kermit

 
 
Idag kom min retro-Kermit hem till mig :) Den har en skada på framrutan men det var jag medveten om. Jag är lika glad för det, han kommer göra min mupp-samling jättefin (inte komplett men frågan är när jag anser att den är det). 
 
Bilden är tagen med min nya systemkamera. Nu måste jag göra det jag länge fasat för; lära mig alla inställningar. Visst, man kan köra på automatik men jag skulle bara känna mig lat då. Dessutom lär det vara roligare att fotografera ju mer man kan göra med kameran.

Hemnet

 
 

Kakmonstret fick vara med! (Jag är medveten om att detta rum ser rätt illa ut med en för stor soffa, ett för stort soff-bord, osv).
 
 
 
Fler bilder finns HÄR.
 
 
Nu finns vårt hem på nätet. Bilderna blev bra tycker jag även om det är lite småläskigt att alla kan se rummen. Man har bara lust att lägga till kommentarer till varje bild, typ "garderoben ska inte stå där egentligen" eller "jag vet, vi borde plantera om den där palmen". Men det är väl mer jag än husletarna som ser sådana detaljer.
 
På lördag är det visning vilket betyder att vi ska försöka flytta ut en hel del flyttlådor till dess. När våra riktiga flyttdagar kommer (i slutet på månaden) så kommer det vara en stor lättnad att ha det gjort. Det är som sagt två hus som ska tömmas, träningsvärk är därmed ett faktum. Däremot så känns det bra att vi är flera personer som bär denna gång, sist var jag och mannen envisa och skulle göra allt själv.

Wish.com

 
 
Ikväll blev det några köp från sidan jag tidigare tipsade om. Jag prisade tidigare deras fraktpriser som är gratis eller väldigt lite. Men kom ihåg att du i stort sett beställer från lika många företag som antal produkter du valt, så det blir många bäckar små när det gäller fraktkostnader. Jag och min man beställde åtta varor och gav 180 kronor för att få dem skeppade hit. Vilket är väldigt billigt med tanke på antalet mil de får åka, men det är ändå bra att ha det i beredskap/åtanke. Av samma anledning kommer jag därför få åtta paket och inte ett om cirka en månad. "Här kommer jag igen"-känsla på mitt postombud med andra ord.
 
Jag beställde en hundtandsmönstrad väska för 59 kronor (nedsatt från 544 kr), en jacka med samma mönster för 84 kronor (tidigare 335 kr) och en mysig vinterjacka med "pälsfoder" (självklart fejk) för 268 kronor (ordinarie pris var 1 112 kr). En sak till att komma ihåg när man handlar från Wish.com är att uppmärksamma storlekarna, en del plagg har asiatiska storlekar. Vilket dels innebär att de ofta är mindre (vilket anges), dels så kan de se ut som om man har fått hem fel storlek då de kan skicka motsvarigheten till den europeiska/amerikanska storleken.

Uppsala med systrarna


15 bitar klimax.
 

Välkommen till familjen Herr Canon 600D-sson.
 
 
Igår hade jag en fantastisk eftermiddag tillsammans med Sara och Mickan. Vi gick i affärer, åt oss sprängmätta på sushi och gick på bio. Vi såg Everest i 3D, en film som är byggd på en sann historia om två expeditioner som 1996 hade som mål att nå toppen av Mount Everest. Det är absolut en sevärd film, även om jag personligen tyckte den var mer intressant än underhållande. (Hoppas att ni förstår vad jag menar fast jag använder mig av två synonymer).
 
Vi hann träffa brorsan i fem minuter innan bion, så jag kunde ta kameran som jag köpt av honom. Jag blev helt lyrisk när jag kom hem och testade den. Tog en bild på en vitaminburk och fick en suddig bakgrund, den effekten har jag velat haft i så många år!

På vägen hem körde jag för första gången syrrans bil. Det fanns inga ursäkter kvar till att inte göra det, jag gör mig själv snarare en björntjänst som låter min rädsla vinna över mig. Jag har ju ändå haft körkort i snart ett år, mängden tid på passagerarsidan gör mig inte till en bättre förare utan mängden tid bakom ratten. Hur som helst så överlevde vi färden från Alunda, även om jag inte tror att Sara var 100% trygg bredvid mig, mohaha.

Det bortglömda bandet


Idag köptes "rosa" kanelbullar. (Självklart ligger dom i fruktkorgen, som en symbolisk protest mot kaninmat).
 
 
Varje oktober påminns man lite extra om bröstcancer. Och varje gång så bloggar jag om en annan cancerform. Självklart är bröstcancer lika allvarligt som all cancer, självklart bidrar jag varje år med en slant till forskningen. Men det är alltid något som gör mig förundrad och nästintill frustrerad.
 
Prostatacancer är Sveriges vanligaste typ av cancer och har "sin" månad i september.  Varför finns det ingen gala varje år för prostatacancer? Eller åtminstone en gemensam gala? Varför uppmärksammas det inte lika mycket? Varför finns det alltid produkter som stödjer rosa bandet (även om jag, återigen, självfallet uppmuntrar det) men aldrig det blå bandet under dessa perioder?
 
 
Här kan ni göra lite skillnad för kvinnor, män och barn.
 
HÄR kan ni ge en slant till forskningen av prostatacancer.
HÄR kan ni köpa produkter från Prostatacancerförbundet.
HÄR kan ni bidra till forskningen av bröstcancer.
HÄR är insamlingen för barncancerfonden.
 
 
PS.
Kom ihåg att cirka 50 män per år insjuknar i bröstcancer. En väldigt låg siffra men det är ändå bra att komma ihåg så man inte ignorerar något tecken.
/Dr. Sofia

Husägare


Jag tog en (halvt oseriös) bild igår i väntan på mina föräldrar.
 
 
Idag blev vi husägare, i alla fall på papper. Vi fick en blomstercheck av vår personliga bankman/(kvinna) och ett handskrivet kort, riktigt gulligt! Men det är svårt att ta in att man nu äger ett hus (eller för den delen har skulder upp till öronen, haha). Det kommer ta ännu längre tid att förstå med tanke på omständigheterna. Första veckan lär man vakna varje morgon och fråga sig "vad gör jag i mina föräldrars sovrum?". Men ju mer vi sätter vår prägel på huset, genom inredning av såväl möbler och nya tapeter, desto lättare kommer det att bli. Men det är klart, det kommer alltid vara huset jag tog mina första steg i. Samma hus jag gjorde mina första läxor i eller rymde till fester ifrån. Det är något som alltid kommer finnas i väggarna, men nu är det alltså dags att skapa nya minnen med min nya familj (om man kan säga så om en "grupp" på två).

Lägenheten + Lektanten Sofia

 
 
 
 
 
Idag fick jag vara med på besiktningen av den bokstavligen nya lägenheten. Det har blivit väldigt fint! Jag kommer säkert lägga upp bilder i framtiden när jag hälsar på mina föräldrar. Men just nu känns det bäst att låta deras hem inte läggas ut på internet. En av deras balkonger fick dock vara med, utsikten är fantastisk. Det kommer bli ännu vackrare när gården på framsidan blir klar.
 
Efteråt åkte jag och mamma för att hämta min brorsdotter i hennes skola. Jag tog vår bil vilket betydde att jag valde att köra, fast jag alltid fasat för att ha ett barn i bilen. Men jag är en säker bilförare (framförallt idag) så jag kände att det var dags att bli av med den rädslan. Jag förklarade för henne varför jag var lite nervös för att köra henne, så när vi parkerade bilen hemma hoppade hon ut och tjoade "Jag lever! Jag lever!", haha!
 
Vi fikade, spelade Smurf-yatzy och "trädgårdsgolf" samt gjorde lite fotbollsstraffar mot varandra. Det var verkligen jätteroligt att umgås med henne och "farmor". I framtiden ska jag ta henne på bio, det ser jag fram emot!
 
Imorgon väntas det sista mötet på banken men jag har tid för att börja se en till Johan Falk-film. Jag såg den 4:e igår men hoppas jag får se lite mer av Joel Kinnaman i nattens rulle ;)

RSS 2.0